Nykter Alkolist.

Profile picture for user Skrållan

Tack för dom orden Peter1970. Har ställt ultimatum för min man, och han väljer alkoholen. Vi har bott isär nu över en månad och håller på att avsluta vårt liv tillsammans. Jag vet att jag inte kan gå tillbaka till honom. Jag utplånar mig själv då. Men sorgen finns ju där. Tankar på bra perioder vi haft. Men med det du skriver, så blir jag ännu säkrare. Var presis det jag behövde höra. Tycker det är bra att du skriver här. Skönt att få höra från andra sidan.

Profile picture for user Skrållan

Tack för dom orden Peter1970. Har ställt ultimatum för min man, och han väljer alkoholen. Vi har bott isär nu över en månad och håller på att avsluta vårt liv tillsammans. Jag vet att jag inte kan gå tillbaka till honom. Jag utplånar mig själv då. Men sorgen finns ju där. Tankar på bra perioder vi haft. Men med det du skriver, så blir jag ännu säkrare. Var presis det jag behövde höra. Tycker det är bra att du skriver här. Skönt att få höra från andra sidan.

Profile picture for user 5barnsmamman

Tack för att du delar med dig Peter1970,
Jag har de senaste 6 åren kämpat med att få min man att inse att hans alkoholkonsumtion förstör för vår familj, och framför allt min tillit och mina känslor för honom. Han har alltid sköt sitt jobb och är en jätte fin pappa nykter men varje fredag, lördag och söndag och ibland någon dag i veckan dricker han för att kunna lugna sig och kunna sova. Ljuger om när han dricker och gömmer. Varje familjesemester är han full och dricker dagligen trots att barnen ber honom om att inte dricka. Förra året när vår dotter fyllde 9 år var han så full att han knappt kunde gå.
Satte ultimatum att jag kommer gå om han inte slutar att dricka tyvärr blir det lite bättre några veckor och är tillbaka i samma igen.
Har berättat att en bit att min hjärta dör till honom för varje gång han ljuger gömmer och dricker. Han tycker jag är tråkig och aldrig ger honom någon tid. Men när vi gör saker ihop så är det alltid alkohol inblandat. Vi har varit tillsammans i 25 år och har 5 barn ihop, jag sköter allt i hemmet inkl hela honom, säger till honom när han skall köpa kläder klippa sig ect.
Han har aldrig betalat en räkning eller varit på ett föräldramöte.
Vi har tjafsat om hans alkohol de senaste året. Jag känner att jag nu tröttnat skaffat mig en lägenhet. Nu helt plötsligt har han vaknat till inte druckit på snart 4 månader och tycker vi skall satsa på nytt. Men nu vet jag inte om jag älskar honom längre, har börjat flytta in och han är bara arg och ledsen för att jag lämnar men orkar inte mer vågar inte lita på honom att det funkar den hör gången, för senast två veckor sedan frågade han om jag inte kunde unna honom att dricka med sina vänner om han inte kom hem på fyllan. Har sånt dåligt samvete för att jag lämnar och att jag inte orkar och har känslor för att ge honom en chans till trots att han fått tusen chanser under de senaste 6 åren. Han hotar att går jag ut genom dörren med mina flyttkartonger är jag borta ur hans liv. Är jag för hård?

Profile picture for user Azalea

Så skönt att få läsa det du skriver peter1970 så man få höra hur det är ftån den sidan. All heder till dig som har lyckats komma vidare och tagit tillbaka kontrollen över ditt liv igen.
Min man har haft så många fyllor de senaste åren och de håller inte bara sig till helger. Det är veckor i sträck. Nu senast 11 dagar med uppehåll i 5 o h just nu är han inne på typ 8:e dagen. Och då menar jag 70cl sprit om dagen=sover hela tiden och när han vaknar är han arg och aggressiv mot mig som ju är den onde och bara bryr mig om mig själv. Resten av den vakna tiden används till att cykla 1 mil till bolaget för att köpa mer. Jag får panik över alla pengar som bara rinner ner i strupen.
Sitt jobb som han har nu, ett sommarjobb, var han 3 dagar på och nu har han druckit i 1 vecka och sjukanmält sig. Jag får i gen stopp på honom så han kan nyktra till och åtminstone börja jobba på måndag. Det är så stressande

Profile picture for user Adde

Peter1970 för ett ärligt inlägg ! Eftersom jag också är en nykter alkoholist så känner jag igen allt !

Och till 5barnsmamman så vill jag bara säga : Du är absolut inte för hård !! Du och barnen är värda ett bättre liv ! Ta hand om dig !

Profile picture for user 5barnsmamman

Tack så mycket för dom orden, kom precis lägligt, tvekar och ångesten över att jag lämnar honom är enorm idag.
Vår dotter sa igår när jag skjutsade henne att hon tyckte det skulle bli skönt och slippa allt tjafs. Hon sa till mig att stannar du för att du tror pappa kommer ändra sig, för det kommer han aldrig göra.
Jag känner att det här kommer bli bra. Kloka och fina ord från vår 16 åriga dotter.
Måste orka ta mig hela vägen fram och inte falla tillbaka nu. Skit tufft och gör fruktansvärt ont.

Försöker tänka hur det kommer bli utan oro över alkohol och utan ha någon som jämnt är svartsjuk som ringer och kollar vad jag gör.

Tack än en gång för att du skriver, betyder mycket.

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Azalea

Läs själv vad du skrivit här..
Agresiv, underminar ekonomin, din stress och oro. Sjukskrivnig för att dricka, 11 dagars fyllor.
Det kommer tyvärr bli värre om du stannar Azalale, behöver du mera skäl än detta?
Det är svårt jag vet, men som jag säger älska dig själv och gå nu.
Skapa en trygg framtid åt dig själv, för du kommer aldrig få det med honom mera sorligt nog.
Mv. Peter

Profile picture for user Azalea

Ja, det står ju svart på vitt som du säger och det är ju solklart att det inte är ett normalt liv jag har.
Igår var jag så klar över att detta var droppen som hände o förrgår. Han slog in fönstret i min släkting hus och la sig för att dricka där. Antagligen för att få vara i fred för mig och andra.
Fast idag smög sig tvivlet på igen som en ruggig dimma. Det är så synd om honom, han blir ju helt övergiven,hur ska han klara sig.......alla olika skäl.
Fast sen försökte jag tänka om, det är ju ett ekorrhjul som upprepar sig hela tiden. Olika katastrofer efter varandra och jag får erkänna att min kärlek har försvunnit längs den vägen. Så varför stanna? Medkänsla, solidaritet med bröllopslöftena eller bara en gammal vana.

Profile picture for user Skrållan

Tänker när jag läser ditt inslag, men hur ska du klara dig? När ska du må bra? När ska du tänka och planera för ditt liv, och det du vill?
Hur länge orkar du?
Stor kram till dig

Profile picture for user Azalea

Måste nog erkänna att det är väldigt tungt och oroligt nu men samtidigt har tanken börjat att få fäste. Jag är klar med detta nu! Det kommer att bli så svårt och jag hoppas att jag kommer att orka och våga ta steget men sista dagarna har varit helt extremt kaos och ska jag typ överleva detta så måste jag ta beslut nu. Så svårt och jobbigt och jag svänger hela tiden men det finns inga fördelar med att stanna. Bara mer elände som aldrig tar slut.

Profile picture for user Skrållan

Fortsätt skriv här. Vi stöttar. Nej det är inte lött att lämna, men det är ju inte lött att stanna heller. Jag hoppas det ljusnar snart för dig Jag hoppas verkligen du hittar styrkan Azalea. Styrkan att sätta dig först.

Profile picture for user Blåklocka

Det är verkligen så starkt att läsa hur en alkoholist tänker och agerar när det kommer till hur alkoholen styr allt i personens liv.
Min man super och det är smärtsamt att förstå att man alltid kommer i andra hand.
Det drabbar mig och gör att jag också liksom hamnat på min botten som medberoende. Alla ord och löften från mannen då vi drabbar samman i något som jag tror på. Att han har kontroll, att han tycker det är normalt att dricka ljummet vin direkt ur Bag-in-boxen ( som han fö gömmer i garaget. Att han blir simmig i blicken och lullar runt på all ledig tid. Att han och alkoholen verkar ha en samhörighet istället för att maken och jag har en samhörighet.
Jag blir så ledsen och förbannad när jag gång efter annan fattar att jag enbart stör honom och är så jävla bråkig då jag ska ta upp hans drickande. Jag får alltid reaktionen som främst handlar om hur problemet bara är mitt. Han dricker minsann inte på ett sjukt vis. Nej, nej! Han tycker bara att jag ska låta honom dricka för det funkar minsann!
Men det jag vill få honom att förstå är att jag upplever det som att han har en älskarinna ungefär. Jag känner mig utanför då han ljuger och smusslar med vinboxar. Han gör om sanningar och påstår att det är jag som ljuger och bråkar då jag ifrågasätter hur han dricker. Han kallar mig dum i huvudet. Att jag är ett psykfall och att det är jag som har problem. Inte han minsann!
Han tycker bara att det är härligt att dricka vin från morgon till kväll när han är ledig.
Just nu har jag bestämt, och bokat in en semestervecka utan honom i sommar. Detta fattar han förstås inte. Hur fan kan jag göra något sådant? Såklart blir det obegripligt eftersom jag tidigare aldrig skulle gjort något sådant. Men nu har jag börjat förstå att han bara väljer alkoholen och att jag tidigare blivit besviken. Jag skulle behöva ett tips p vad jag kan säga för att han verkligen ska förstå att hans supande kommer att kosta honom mer än vad vinsterna är.

Profile picture for user Spinoza

Han kommer nog inte förstår förrän det är ett faktum vad konsekvenserna blir.
Jag har väldigt nyligen skiljt mig efter att i flera år sagt att jag kommer att lämna om han inte ändrar sitt drickande och sitt aggressiva beteende.
När jag sen gjorde det var han som ett levande frågetecken och förstod inte varför jag inte ville längre, för han skulle ju ändra sig nu.
Så jag tror att den som är djupt i missbruket inte tar in det partner säger förrän det får verkliga konsekvenser.
Så toppen att du åker på semester själv, det kanske startar igång något hos honom. Eller också gör det inte det, men du får en skön veckas semester när du inte behöver fokusera på honom.

Profile picture for user gros19

Som svar på av 5barnsmamman

Glöm er själva vill jag säga. Det är barnen som är viktiga. Inga barn ska behöva be sin pappa sluta dricka. Inget barn ska ha en pappa som är så full så han knappt kan gå, när barnet har födelsedag. Det är så sorgligt. Det räcker med dom barnen du har. Din man är oehört barnslig när han säger att lämnar du honom är du borta ur hans liv. Har du inte varit det länge redan. Han har ju valt alkoholen framför dig och sina barn. Är du för hård undrar du. Ja möjligen mot dig själv. Blir så arg och ledsen när jag läser sånt här. Du skulle lämnat för länge sedan, men jag vet man hoppas och det är inte lätt. Tusen chanser har han fått. Hur många får så många chanser? Hur framtiden blir vet vi inte, men ofta bättre än vi föreställer oss. Vi har väl de flesta en tendens att tänka på det värsta som kan hända. Lycka till för dig för dig och dina barn och låt dom uppleva nyktra semestrar och födesedagar.

Profile picture for user Azalea

Jag tycker det känns skönt att få dina åsikter så rakt på sak Peter 1970.
Jag behöver både stöttning och en stark hand som påminner mig hela tiden om hur fel mitt liv är.
Han är just nu inne på 8:e dagen och ligger däckad hela tiden förutom när han mpste till bolaget.
Här pratar vi varken jordnötter eller kaffe. Det är 70 cm gin jämte sängen som hälls rakt ner i halsen, inget glas behövs och har inte behövts på flera år. Förlåt,men bara synen av att han halsar direkt ur flaskan tycker jag är obehagligt.
Blåklocka, det finns inget du kan säga till honom som gör att han förstår. Jag har provat slla sätt och alla ord men de har tagit slut ni och han super lika mycket. Så det blir vi dom får lämna och förhoppningsvis ramlar pengen ner och kanske kan det bli en vändning. Men våra ord är inte starka nog för dem.
Kämpa så ska jag göra likadant ?Och ha en riktigt underbar semester?

Profile picture for user Azalea

Du ska vara stolt över dig själv och hur långt du har kommit längs din väg. Det är starkt och måste så klart vara väldigt jobbigt och plågsamt när du tänker tillbaka på de som blivit sårade.
Tack för du vill sända honom en tanke, det är väldigt fint. Ni är underbara.
Det jag tycker är svårt nu är att jag inte kan leva med honom längre. Hans drickande är det dom slla vakna minuter kretsar kring. Men ändå känns det på något sätt dom att jag sviker. Han är ju sjuk och en sjuk människa lämnar man ju inte till sitt öde. Det brottas jag med hela tiden. Jag är rädd för vad som kommer att hända honom om jag lämnar.
Jag orkar inte ha det så här men känner mig som en stor svikare trots att jag vet att jag försökt med allt.
Jag orkar mig också lver att jag inte har varit snäll. Den sista tiden, 1 år, har jag varit arg och bitter, kanske mest för att när han väl är nykter så är det som om inget har hänt och jag förväntas bara vara som vanligt. Jag klarade av att " glömma" i 6 år men nu går det inte.
Jag har ju slla dessa minnen när han är packad, raglar omkring, däckar över allt i huset, traggar om allt möjligt som man bara får hålla med om För att det inte ska bli något bråk.
Jag har mest varit tyst för det finns inget jag kunnat säga och om jag har stått för em åsikt, om vad som helst, så stämmer dem inte och jag har inte all tid velat ge mig bara för att han ska bli lugn.
Men kanske skulle jag försökt med att radera alla händelser ur mitt minne och bara sett och hoppats framåt.
Kram Azalea

Profile picture for user 5barnsmamman

Som svar på av gros19

Visst är det som du säger, tänka på barnen först. Fick känna på det igår kväll, han har inte druckit på snart 4 mån vad jag vet. Så skulle jag åka till Stockholm över helgen för att handla saker till mitt nya boende hann inte mer än dit så ringde vår 16 åriga dotter igår kväll, och sa att hon trodde pappa hade druckit. Hennes små syskon 8,10,13 hade blivit oroliga och hon hade tagit med dom hem till mina föräldrar. Hon bad mig att inte ringa och konfrontera honom då hon skulle få skit för det sen, lovade henne att inte ringa honom, hon avslutade vårt samtal med att, jag kanske har fel mamma pappa kanske inte har druckit utan jag kanske bara inbillar mig det, men han beter sig så där konstigt som han brukar göra när han druckit.

Så otroligt arg och ledsen för att våra barn skall behöva ens känna den här känslan, och att de börjar bli som mig. Att de hon ens får tanken att hon har fel och blir osäker fast hennes känsla säger annat.
Satt själv med tårarna rinnande i går och tänkte att han nog inte druckit utan han var säkert bara trött. Hur sjuk är man inte som ens tänker så.
Hon sa även när hon pratade med mig i går att lova mamma att du aldrig lämnar oss ensamma igen. Ångest över att det blir så här när jag inte kan hjälpa dom är enorm. Jag som aldrig åker någonstans. Lär aldrig få reda på om han druckit i går eller inte, då han aldrig skulle erkänna om jag frågade och vill inte sätta vår dotter i skiten att hon sagt något.
Tröstar mig med att de kanske bara är en känsla hon fått och att han skött sig när jag varit borta.

Profile picture for user Sussilussan

Tack Peter1970 för tråden?
Idag har jag fattat ett beslut som jag inte vet om jag orkar reda ut. Min man har alltid haft alkoholen som sin bästa vän, jag har nog sett länge mellan fingrarna och inte orkat bryta mig loss. Idag ställde jag ultimatum att jag ville att han skulle sluta dricka alkohol och söka hjälp. (Dricker varje dag) Självklart erbjöd jag mig att finnas med och stötta honom, men han sa att han inte tänkt sluta dricka. Jag sa då till honom att han väljer alkoholen framför mig? han svarade inte och vidhöll att han inte tänkte sluta dricka. Åh, så svårt allt är..
Jag själv klarar inte av att dricka alkohol, dricker alldeles för mycket när det blir och gör bort mig så jag har sån ångest och orkar inte knappt leva. Är bestämd för min egen del att nu är det nog. Ska söka stöd till veckan. Dricker aldrig när jag jobbar utan mest på fred- lörd och tyvärr när det är röd dag mitt i veckan. Så i onsdags blev det för mycket och jag gjorde bort mig igen, så bestämde mig den 6e juni att nu är det slut. Med stigande ålder och alla andra krämpor som kommer med åren har jag äntligen beslutat mig för att sluta dricka. Och Jag tror på mig själv och vill så gärna ha med min man på detta. Det slutade med att vi tyckte det var bäst att vi skiljer oss åt. Jag tog bilen och har åkt ut och sitter nu här och skriver av mig. Har så mycket inom mig och tårarna rinner..

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Sussilussan

Vill ge dig en jättestor eloge för din insikt gällande dig själv och din man.
Jag önskar jag haft den styrkan och insikten, innan jag hamnade på helvetets motorväg.
Som jag säger till dem flesta, det är jättesvårt att påverka någon som inte vill själv.
Du måste ställa dig frågan om han väljer alkoholen framför dig, ska jag gå eller stanna. Ett tungt beslut naturligtvis, men jag kan inte rekomendera att stanna hos någon som väljer spriten.
Vad gäller dig själv och valet att sluta dricka.
1, Att söka hjälp.
Ge inte upp om du inte hittar hjälp direkt som passar dig. Ha tålamod och finn det som passar dig. Min hjälp bestod av anonyma alkolister, men det finns många andra bra självhjälps grupper
2, Misslykandet.
Om du misslyckas och tar ett återfall. Skuldbelägg dig inte själv. Fokusera var possitiv och ta nya tag i stället. Sorg, harm, och återfall gör att man i regel fortsätter dricka.
4, Realistiska mål.
Bygg inte upp tankar i förväg om flera år av nykterhet. Börja med att ta en dag i taget, många bäckar små bildar till slut en flod.
5, En kraft.
Hitta en kraft starkare än dig själv. Det behöver inte vara, gud,mohamed, buddha, eller vad man nu vill kalla det. Bara en kraft i någon form som du kan rådgöra med när du behöver ett innre stöd.
Personligen har jag alltid i någon form haft en tro, och det var naturligtvis en bonus i kampen mot nykterheten.
Fråga gärna om det är mer jag kan svara på åt dig.
Gråta är nyttigt, så bara gråt och det helar dig.
Nu måste jag i väg, men fråga på bara så ska jag svara efter bästa förmåga när jag komner tillbaka.
Mv. Peter

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Sussilussan

Nu när du bestämt dig Sussilussan.
Vinsterna är enorma att leva nyktert...
Som du sa att inte behöva göra bort sig.
Gå och lägga sig fullt sansad, och vakna upp varje morgon och veta vad man gjort.
Slippa dessa eviga bakfyllor och ångest.
Samt kroppsliga och medicinska vinster.
Ekonomiska vinster.
Ökad personlig självkontroll.
Att inte känna stressen över att jaga alkohol.
Att slippa löngner och svek.
Jag kan fortsätta en god stund till med att räkna upp vinster i nyktert levene❤❤❤
Ha en tro på dig själv Sussilussan, och du kommer få skörda vinsterna av ditt arbete...

Profile picture for user Azalea

Jäkla vad jag behöver höra detta. Min dotter ordnade så vi kunde fira sonen hemma hos henne. Hos oss går det såklart inte som vanligt. Sonen hade em önskan om kalas, har inte haft det de senaste 4 åren, så vi åkte dit alla utom hans pappa.
På väg hem, 15 mil, växte klumpen i magen igen och tvivlet börjar komma. Hela familjen är helt klara med att jag måste lämna och jag med efter kalaset. Men sista kilometrarna åååhhhh som jag mådde dåligt. Väl hemma så är spriten slut och han ville jag skulle köra o köpa öl
Aldrig sa jag. Då tog han cykeln och jag så att tar du den nu och väljer det så begär jag skilsmässa. Jag orkar inte detta längre. Han valde ölen.såklart.
Vi pratade när han kom hem och jag höll fast vid vad jag sagt om skilsmässa. Men då var det så synd om honom att han " kraschat" Imorgon ska jag läka och komma på benen igen.
Släng ölen o börja idag då! Men nej det går ju inte för jag har fyra öl kvar.
Alltid samma visa att imorgon då ska jag.......
Så tack peter1970 för att du säger åt mig, jag behöver behöver det.?

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Azalea

Vad det värmer att höra om kalaset, och att ni fick känna er normala om så för en liten stund?
Sen kommer sorgen lite granna att klumpen kommer i magen för dig/er på vägen hem. För jag har med orsakat den känslan för min omgivning, ett bittert piller att svälja.
Sån glädje jag känner för det du gjorde när du kom hem, så fruktansvärt jäkla stark av dig.
Du ser du kan stå upp för dig själv och barnen, och inse att ni är värda att få må bra.
Tänk på dom gånger när ni mått bra utan att vara oroliga för sprit och fylla samt jäkelskap, önskar du inte att du hade det igen. Det steg du tog i dag är ett av några till på vägen mot harmoni, lungn och själslig ro.
Det finns inget som säger att om han blir frisk, att han inte kan få en harmonisk kontakt med barnen på ett sunt och naturligt sätt.
Ja att dra fram empatikortet och tyck synd om mig, brukar funka en stund... Vad ska jag göra och hur ska det gå för mig. Har du inget hjärta, hur kan du osv... Funkar inte det då testar man med- Jag vet att jag gjort fel förlåt mig älskling... I morgon börjar jag mitt nya liv, då ska du få se att jag aldrig mera komner dricka och vi börjar ett nytt liv igen. Funkar inte det, då blir vi förbannade och börjar anklaga vår äkta hälft och hela världen att att dom förstört hans/hennes liv.
Alla gånger som jag till och med satt själv och lovade min egen person på fyllan, att i morgon börjar jag ett nytt och nyktert liv, är oräknerliga.
Skulle jag fått en slant för varje gång jag lovade mig själv detta, så skulle jag va en rik jäkel i dag.
Nu börjar det brännas och han kommer försöka nagla sig fast för det är dem flesta brukare specialister på. För det är som sagt tryggt att ha en omhuldad miljö omkring sig i sitt missbruk.
Jag hoppas att när han når botten att han reser sig upp och skaffar hjälp. Att han sedan får tillbaka sin värdighet. Att han får tillbaka ett rikt liv även om det inte kanske blir med dig.
I grund och botten så finns det säkert en fin person som döljer sig bakom detta missbruk.
Allt sådant här är fruktansvärt jobbigt men du ska inte känna skuld, för du och barnen har gett mer än vad man kan kräva av någon person.
Det låter konstigt kanske men nu hjälper du honom på bästa sätt, även om han inte kommer inse det ljust nu..
Så modigt och starkt att du/ni kommit en liten bit på vägen mot ett välmående och harmoniskt liv, även om det tar lite tid och känslorna är många och motstridiga❤
Mv.Peter

Profile picture for user Azalea

Han jobbar inte nu såklart. Gulli i 10 dagar och nu var han på vårdcentralen och : hade ont i magen och diarré. Så han blev sjukskriven 1 vecka, från nya jobbet. Sjukskrivningen har inte kommit fram så gissa vem som får FIXA imorgon. Jo jag såklart. För han klarar ju inte av det säger han. Dan o behöva gå in och rädda igen men jag vill ju inte att han blir uppsagd på detta jobbet också.
Får lägga till att en halvtom 70 cl gin stod vid tv:n o sovrummet, tacka tusan att man inte klarar av nåt då. Fy, jag blir så förbannad. Kram till er alla?

Profile picture for user Azalea

Det är så fantastiskt att ha hittat hit där man kan få stöd men också en förståelse hur det faktiskt är. Ingen som nånsin har levt i en missbruksfsmilj kan förstå hur det är.
Hur tankarna fungerar hos oss.
Hur vi kan stanna så länge som vi gör.
Hur man kan må så dåligt och bli så nedtryckt av någon som borde finnas där och ta hand om oss.
Hur man tänjer gränserna för vad som är normalt beteende mot sin käraste och accepterar för andra helt onormala händelser eller ord.
Ingen kan sätta sig in i det och förstå utan att ha upplevt det.
-Det är väl bara att lämna eller ryta i och säga ifrån?!?! Nej, inte när man fastnat i den dåliga spiralen som anhörig till brukare.

Fast något positivt idag: Jag ringde advokaten och har fått en checklista på hur jag ska agera nu. Känns skönt då känslorna studsat fram o tillbaka att ha en rak lista att arbeta efter. Det kommer att bli små steg med planering så allt är klart.
Känns befriande trots allt.
Önskar en fin kväll❤

Profile picture for user Skrållan

Ja precis så Azalea. Så skönt att skriva här. Där alla förstår. Känns som en livlina att kunna skriva och läsa här.
Skönt för dig att ha en lista. Då tar du ett steg i taget.

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Azalea

Missförstå mig rätt nu.. Underbart att läsa det du skriver, så insiktsfullt av dig, trotts din situation.
Samt att du känner en befrielse någonstans.
En dag i taget så går det framåt....
Mv Peter

Profile picture for user Azalea

Han dricker varje dag, 70 cl per dag 14 dagar i sträck. Igår varnade han mig för att komma hem men jag var ju tvungen. Han var arg och aggressiv över sllt. Typ att det inte finns nån mat, jag köpte äcklig juice, var en djävla idiotdjävel, har hänt nycklar som tillhör en släkting hus( med sprit i) Till slut lyckades jag sticka med bilen och satt i den i 2 timmar innan jag kunde åka tillbaks o lägga mig hos grannen. Är så himla trött.
Idag åkte jag hem o stekte mat sen började tjatet att jag skulle hämta en whiskey hos släktingen. Sen imorgon skulle han inte dricka mer.
Jag körde men hämtar ongen sprit utan när han ringer stup i ett försöker jag övertala. Men det hotas om att ta taxi 5 mil om jag inte fixar sprit.
Åhhhhh jag vill inte hämta nån sprit för det tar ju aldrig slut detta elände

Profile picture for user Skrållan

Fy vilket elände du har Azalea. Vilken kamp du för. Hoppas det får ett slut snart och att du orkar lämna. Kan du åka bort, och vara hos någon släkting eller så? Känns som du skulle behöva vara ifrån honom ett tag. Tycker så synd om dig. En stor styrkekram till dig?

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Azalea

Nej det är en ond och tung karrusell man åker runt i.
Det är ändå starkt att säga nej, trotts dem omständigheter du lever under.
Jag vet att jag tjatar, men återigen försök att vara stark och analysera det du bara skrivit i detta brev. Det ger mig ett sting i hjärtat och jag känner dig inte ens, förutom det vi förmedlar brevledes här.
Ingen människa förtjänar att utsättas för det du och dina barn utsätts för nu. Det är en mänsklig rättighet att få vara trygg.
Det finns om du är intresserad medberoende grupper att kontakta, och dom brukar kunna ge ovärderlig hjälp i det mesta.
Bara i min lilla by där jag bor, har aa en medberoende grupp.
Det finns förhoppningsvis något liknande på din ort.
Värt att tänka tanken iaf.
Mv. Peter

Profile picture for user Azalea

Det värmer så gott att beta att ni finns och att man inte är ensam.
Såklart blev det en tur till bolaget och ikväll var vi med i en tävling. Gissa vem som var fullast? Fy vad man skäms hela tiden på grund av det dåliga uppförandet.
Jag försöker hålla fast vid att lämna och planerar och organiserar i smyg typ. Tvekade i eftermiddags men nu efter kvällen känns det så rätt. Kram till dig??

Profile picture for user Azalea

Du är en klippa. Ja, det är tungt nu och jag har försökt udag art ordna med praktiska förberedelser. Packar sånt som är personligt viktiga saker och kollat upp bank saker.
Får sova hos en väninna inatt då han var så arg och så åt mig att " dra hemmifrån" sen däckade han. Vilket var bra då jag kunde samla ihop mina käraste ägodelar och ta med dom.
Jag ska kolla upp detta med anhörig grupp. Det verkar vara en fin idé tycker jag. Här är också rätt liten by men det kanske finns.
Hittade också lite dagböcker,typ, som jag skrivit för att jag ska hålla mig påmind om vad som verkligen har hänt. Efter en tid tror man ju inte att det var så farligt, det beror väl på att man vant sig vid eländet.
Läste en del och det var 2013 och det var helt kaos då också. Det är för tusan 6 år sen jag skrev det och inget har förändrats eller blivit bättre.
Det var en bra påminnelse att ta fram när jag tvekar och hoppas på att det ska bli bättre. Även vid känslorna att det är så synd om honom som jag känner emellanåt, viljet det är men jag kan inte hjälpa honom ju när han inte själv vill.
Godnatt och ha en bra söndag?

Profile picture for user Skrållan

Hoppas du får lite lugn och ro hos din väninna, Azalea. Det är kämpigt att leva i ett kaos. Tar på krafterna. Jag tittar också tillbaka på sådant jag skrivit, och kommer då ihåg allt för väl, hur det var med en full man i huset. Vet vad du går igenom.
Vi kan inte göra något alls när det gäller drogen, men vi kan göra något för oss själva. Leva vårar liv.

Profile picture for user 5barnsmamman

Som svar på av Peter1970

Har nu hållit på att flytta i två veckor, går långsamt men dock åt rätt håll, har några möbler kvar som jag väntar på att få hjälp med, då min man inte vill hjälpa mig.
Har så mycket som behöver fixas och nu känns det som orken tagit slut, ont i kroppen, och orkeslös spelar ingen roll hur mycket jag sover, är ff lika trött.
Känner mig rätt likgiltig inför allt, som ett brev på posten kommer då ångesten och velandet om jag tar fel beslut som går. Han har märkt att jag tappat fotfästet och är trött och sliten, vilket gör att han ser sin chans och bedyrar sin kärlek till mig och får mig att må skit över att jag håller på att lämna. Just nu fattar inte jag vart jag skall få orken i från att stå emot och fortsätta min flytt och hur jag skall fixa allt. Önskar bara att jag hittar min ork igen och fullföljer det här.

Profile picture for user Skrållan

Jag tänker så här, 5barnsmamman, om han vill ha dig tillbaka, så kan han bli nykter själv, sedan har han kanske en plats i ditt liv. Han kan bara hjälpa sig själv. Jag vet att det är såå svårt att lämna, är ju mitt i detta själv. Just nu gör du rätt i att rädda en person, dig själv. Tro inget annat. Han har säkert fått många chanser av dig, som förmodligen inte hjälpt. Detta att du går kanske räddar honom också i längden. Styrka till dig från mig.

Profile picture for user 5barnsmamman

Som svar på av Skrållan

Tack för din peppande ord, just nu håller jag på och packa upp i min lägenhet. Min äldsta dotter har varit här och hälsat på. Hon tyckte den var fin, hon kramade mig och sa det här kommer bli bra, du är ff min mamma trots att du väljer att flytta. De är så otroligt finna alla våra 5 barn. Älskar dom.
Måste fixa det här, kan inte veta om jag valt rätt eller fel förrän jag flyttat.
Hoppas av hela mitt hjärta att allt blir bra. Men det här är det jag behöver nu.

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Azalea

Det värmer att höra det.
Har varit borta i 2 dagar pga av min alkolism.
Detta är sjukdommen i ett nötskal. Oavsett hur lång nykterhet du har, så kommer tvivel, törst, samt stress och ångest för dem flesta i bland
Men jag har verktygen och en mentor, så 1-0 till mig och spriten förlorade igen. Känner mig lungn och harmonisk igen och glad över vinsten mot spriten.
Vill att du ska veta att det du gör nu ger även mig en vinst i nykterheten, att jag måste vara nykter för att aldrig mera göra livet misserabelt för andra. En god påminnelse att nykterhet ger ett mervärde i livet.
Stark insikt av dig och du växer redan... Nej du kan inte hjälpa någon som inte vill...
Så starkt av dig att sätta bollen i rullning trotts allt du varit med om. att. Att ta sig upp för backen och orka kämpa. Jag vet att det finns ett gott liv som väntar på dig till slut, och det är du så väldigt värd.
Men 6 år är frutansvärt att behöva stå ut med, det gör mig så ont att höra. Jättebra att du tar tag i ekonomin för det är väldigt viktigt, viktigare än många tror.

Själv ska jag se om jag får chansen att sitta med i en anhöriggrupp. Jag behöver behöver höra från andra sidan hur vi brukare påverkar andra människor runt omkring oss.
Fortsätt kämpa du kan och kommer att vinna det vet jag.
Mv. Peter

Profile picture for user Peter1970

Tack.
Jag vet inte hur det är för andra alkolister.
Men för mig att läsa era historier som nykter alkolist är smärtsamt, men det ger mig så frutansvärt starka insikter.
Det är insikter som ingen psykolog eller sjukvård någonsin kan ge mig. Det är helt övärderligt för mig som nykter alkolist. Att jag får ännu mera insikt i vem jag är och vad jag orsakat.
Att jag med dessa insikter är skyldig alla runtomkring mig samt andra anhöriga till alkolister att leva ett nyktert liv.
Tack till er alla ❤

Profile picture for user Azalea

Grattis till din seger, mycket bra jobbat. Det är ju vad jag förstår livslång kamp och det är skönt att lyckas vinna denna seger. En seger följs oftast av fler. Kämpa på?

Profile picture for user Peter1970

Fantastisk att vi kan hjälpa varanda, nyktra alkolister, och anhöriga till alkolister. Jag har nog inte riktigt fattat det fören nu, att vi kan hjälpa varandra så här mycket otroligt.
Mäkta stolt att inte behöva dricka i ca 6-10 dagar i sträck. Vakna med ångest, fylla, mera fylla och orsaka sorg hos min familj.
Jag har i dag talat med min mentor om att sitta med i ett möte med anhöriga till alkolister. Vad jag förstår med något äldre barn till alkolister 18 års ålder osv, och med vuxna partners och anhöriga till brukare.
Detta är nog det ärligaste jag skrivit som nykter alkolist: Jag är rädd så fruktansvärt rädd. Inte för att dom ska hata mig, för dom har all rätt till sina känslor efter vad dom blivit utsatta för.
Jag är rädd för att lyssna och ta till mig vad dom blivit uttsatta för. Rädd för att inse hur jävla illa det igentligen är. Jag vet att det är illa, men har jag igentligen förstått vad ett missbruk ställer till med på riktigt, näe ärligt talat så behöver jag nog ännu mera insikt.
Men jag ska gå dit när detta möte blir av, hur jävla rädd jag än är.
Azalea du skrev att jag äger... Men jag skulle vilja säga att vi här inne äger varenda än av oss.
Alla verkar ha så mycket kärlek och förstånd att förmedla till varandra ❤❤❤

Profile picture for user Skrållan

Vad du har kommit långt i ditt tillfrisknande. Så bra att kunna ställa frågor och ventilera till dig som är på andra sidan. Tror det kommer ge dig mycket att sitta med och höra på anhöriga. Det kommer stärka dig ytterligare i ditt nyktra liv. Lycka till.

Profile picture for user Azalea

Det är en fantastiskt bra idé att sitta med i en anhörig grupp. Det är så viktigt för båda sidorna att få lära sig av varandra för vi är ju de levande exemplen på hur det är. Man kan läsa tusen böcker eller artiklar men det är det personliga mötet som är äkta och som man kan ta till sig.
Ja, det kommer att bli jobbigt och svårt men det kommer att hjälpa dig så mycket i din fortsatta nykterhet. Och för de anhöriga är du guld värd som är stark nog att dela med dig av dina erfarenheter.
Stort lycka till?

Profile picture for user Peter1970

Systembolaget börjar med hemkörning av alkohol.
Kanske en bra idee för dem som kan hantera alkohol. Men definitivt inte för mina aktiva olycksbröder och sysytar.
Så här skriver Lena Hallgren
***– I grund och botten handlar Systembolaget både om att bedriva en restriktiv alkoholpolitik men samtidigt bibehålla ett stort förtroende hos svenska folket. Då gäller det att möta de förväntningar som finns, säger hon. ***
Möta förväntningarna?
Helt perfekt för när jag var aktiv så skakade jag så jävligt och mådde riktigt dåligt, så jag var tvungen att dricka allt jag hittade med alkohol, för att sluta skaka och kunna betala i kassan utan att fummla runt som en idiot med pengar eller kort.
Så helt perfekt för mina aktiva drykesbröder och systrar, nu kan dom beställa hem en långsam död på flaska direkt till dörren i stället.
Visst kan förstå att det är bekvämt att beställa hem av olika skäl som större fester, bröllop och äldre människor osv...
Men för aktiva alkolister är det suveränt av många skäl att beställa hem spriten.
Även om det är den enskilldes beslut att dricka eller ej, så behöver man inte underlätta för alkolisten attl lättare få tag i alkohol.
Så tack staten och socialminster Lena Hallgren för ert eminenta sätt att hjälpa aktiva alklister att få tag i spriten ännu lättare.
???

Profile picture for user IronWill

Jag förstår hur du tänker, men vet inte om jag tror på det där speciellt mycket. Visst det blir lättare, men vill man supa så super man. I vårt land så förväntas staten ta hand om alla och förbjuda allt som är farligt. Det är givetvis omöjligt. Du kan få läkemedel hemkört och det finns många pillermissbrukare. Du kan få mat hemkört och det finns många med matmissbruk. Nej det är inte exakt samma, men ska de som inte har problem alltid behöva anpassa sig eter oss med problem? Somliga kommer kanske använda tjänsten, andra kommer inte vilja betala för att få det hemkört, hellre mer sprit för pengarna. På det stora hela tror jag inte att det gör från eller till. De måste antagligen hur som helst ta en titt på den som beställt så de har åldern inne mm. Kan ju inte bara dumpa en back i trapphuset.

IW också fd missbrukare

Profile picture for user Adde

gick i början på många öppna Al-Anonmöten och öppna AA-möten där många anhöriga var med . Likaså var jag på så många Al-Anon/Alateenmöten på Landsmöten, Gullbranna och Gotlandskonventet jag hann med. För mig var det mycket lärorikt.

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Azalea

Jo det går bra, fast har legat sjuk ett par dagar suck... och du vet hur män är när dom är sjuka
ha ha....
Men är på bena igen :-)
Men är så väldigt nyfiken på hur det går för dig med allt nu Azalea...
Mv. Peter

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Peter1970

Japp det är verkligen tufft när en man blir sjuk och klen, haha. Fast riktigt roligt att du är tillbaka igen, blev riktigt orolig för dig?
Jodå, det har tagit en ände nu med spriten. Efter 5 veckor konstant drickande tog det stopp igår vid 14:00. Han var ju tvungen att gå till jobbet idag. Sjukskrivningar som han lyckats fixa tog ju slut.
Så igår var han riktigt otrevlig och jag var den sämsta möjliga organism på jorden. Fruktansvärt arg!
Jag kunde ju inte hålla tyst heller utan så allt möjligt jag tyckte om hur min situation har varit under denna tiden.
Plus att jag frågade hur han tänker göra nu med för att komma bort från beroende och leva ett nyktert liv.
-Ja fan skulle jag göra det för?
-AA kommer inte att hända,aldrig i livet!
-Är inga problem!
-Ska kunna dricka vin och öl dom alla andra!
Typ dom svaren, morrrr
Sen idag då ska allt vara som vanligt precis som om inget har hänt. Och han förstår inte därför jag är sur och ägg. Jag kan ju inte låta bli att vara det.
Böir så förbannad på mig själv att nu går jag och städade upp huset och laga mat och grejar som vanligt. Åhhh, önskar jag vore tuffare och lämnade detta bakom mig. Känns ju hopplöst när ingen ånger finns hos honom.
Sov sött

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Azalea

Jo jag var nog i koma minst 3 gånger och död vid oräknerliga tillfällen, måste vara värre än att föda barn minst ha ha.
Jaha då måste han gå på vita knogarna ett tag som vi kallar det. Samt att man blir definitivt en odräglig person då.
Jag vet att du kommer få styrkan att ta dig ifrån detta på något sätt.
Men en sak ska du veta Azalea: Ingen person ska behöva utstå den ilska från en annan individ som du gör nu. Du har ett människovärde och ingen har rätt att behandla dig på detta sätt, inte ens kungen själv. Du har rätt till respekt och bli behandlad på ett värdigt sätt. Detta är en form av misshandel Azalea.
Jupp klart han kämpar med näbbar och klor nu, och skuldbelägger dig med utåtagerande och ilska. Absolut det bästa sättet för en alkolist. För då kan man tycka synd om sig själv lite till, och då berättigar man sitt vidare drickande.
Gode gud om jag fått en snortrasa varje gång jag tyckte synd om mig själv när jag var aktiv, så skulle jag antaligen haft en lastbil full av starkars mig snortrasor.
Näe han komner inte söka hjälp fören han antingen når sin botten, blir dödligt sjuk- eller möjligtvis om du lämnar honom.
Till dom hårda orden igen Azalea: Han är sjuk och du kan inte hjälpa någon som inte vill ha hjälp eller hjälpa sig själv. Han skiter fullständigt i omvärlden för han lever enbart med kemiska känslor nu. Det du omger honom med nu är en trygg fasad att fortsätta supa på, och tro mig han skiter fullständigt i hur andra mår bara han får dricka.
Toppen suveränt att du städade upp och lagade mat, för det ser han som en bekräftelse på att du stannar kvar, och han har rätt och kan fortsätta dricka... För du finns ju kvar där och servar han i ditt medberoende vilket är toppen för honom.
Älskade vän öppna dörren på glänt och kika ut en stund. Där utanför finns en hel värld av välmående som väntar på dig. En värld som du förtjänar och som behandlar dig med värdighet och respekt.
Du kan inte göra mera för honom, det du ska göra är att respektera och älska dig själv.
Så försök att öppna den där tunga dörren på vid gavel och bara gå Azalea och hela dig själv.
Kram Peter

Profile picture for user Azalea

I fredags var det så argt över allt möjligt och han tyckte att jag skulle dra hemifrån i helgen. På kvällen/natten blev det mera drama så jag var tvungen att pysa iväg.
Sen på lördagen så han att jag fick komma hem på söndag igen. Jag blev så irriterad och så att det är väl inte du som ska bestämma när jag kan vara hemma o mitt hus.
Så nu jäkla, på måndag fixar jag pappren och drar igång processen. Och flyttar hemifrån helt Så länge.
Måste som du sa Peter för att klara mig själv och min framtid.
Håll tummarna att jag fixar det?

Profile picture for user Spinoza

Ta en dag i taget och kom ihåg varför du gör det du gör.
Jag är själv i slutet av processen och det enda som återstår är att föra över lagfarten på huset på X:et och pengar till mig, så jag är snart i mål i det här steget.
Det har bitvis varit, och är tufft, men känslan nu när jag mer och mer kan fokusera på mig själv är befriande.

Jag håller tummarna och du kommer att fixa det!

Profile picture for user Skrållan

Jaa du kommer klara det Azalea. Håller alla tummar för dig. Jag kämpar också vidare. Så skönt att slippa se en full man.

Profile picture for user Spinoza

När jag har frågat min f d man efteråt om han menade det han sa på fyllan, så säger han att han inte gör det.
Men det hjälper ju inte mig att han tar tillbaka det han sagt, det sätter sig ju i mig ändå.
Så jag valde att inte ta det längre och nu är vi skilda.

Profile picture for user Azalea

Åh så skönt Spinoza att du snart är i mål. Så underbart att du få äga dig själv och din tid, jag beundrar dig verkligen?
Skrållan, vi får hålla varandra i handen ett tag framöver.
Jag är bara på dag 1 med mitt beslut och har flyttat hemifrån så länge. Jobbigt med alla känslor men jag förstår med mitt huvud att jag måste för att få ett bättre liv. Vi kämpar på tillsammans Skrållan?

Profile picture for user Azalea

Zindi, låt det bara flyga förbi öronen på dig!!
Vad jag tror så mår de så dåligt själva så de vill på något sätt hitta på saker om oss för att själva inte vara den värsta.
Bry dig inte om det, försök att inte lyssna och ta åt dig för det är bara dåligt munväder och min man tror jag inte ens kommer ihåg det efteråt.
Men som du säger Spinoza så kan man inte ta det hur länge som helst.
Det är aldrig okej att säga alla dessa elakheter till någon och absolut inte till en som man borde älska.
Stäng dina öron Zindi?

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Zindi

Nu var jag inte verbalt elak, men slöt mig på andra sätt, och det är lika illa hur som helst.
Jag lägger inte upp något försvar här, utan försöker vara så saklig som det går.
När hjärnan levt på kemiska känslor väldigt länge, så blir man ganska kall och beräknande.
Jag hyste vad jag minns inga känslor för någon, inte ens mina egna barn eller föräldrar. Men fick jag sprit då älskade jag dom allihopa, trodde jag.
Det sorliga faktum är att jag älskade inte ens mig själv...
Att vara kall elak och beräknande mot andra och verkligen mena det, är hur enkelt som helst när man inte ens respekterar sig själv längre.
Jag brukar lämna ut mig själv lite ibland för att folk ska förstå djupet i ett missbruk, och gör det även nu...
När min sambo ville vara intim med mig, så tänkte jag under akten många gånger, va kan det ta slut någon gång, för nu har jag gjort mig förtjänt av tex en wiskey.
Det är sjukt, riktigt jäkla sjukt men så tänkte jag...
Så steget till att vara elak verbalt och mena det då är så väldigt enkelt.
Det är därför jag påpekar det varenda gång, DET går inte att leva med en aktiv alkolist, om man nu inte vill plåga sig själv rejält.
Mv. Peter.

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Azalea

Jag kommer inte behöva hålla tummarna ens, för jag vet att du kommer en dag lyckas göra det rätta.
Jag vet att du snart kommer att gå...
Jag att du kommer att hela dig och älska dig själv.
Och vet du vad Azalea... Du förtjänar att få må bra för det är din rättighet som person och individ att få göra det.
❤❤❤

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Spinoza

Det spelar ingen roll om han menar det eller ej.
Den dagen vi valde att gå över gränsen Spinosa , oavsett vilken orsak vi än hade till att bli brukare, alkolister... Så harr vi ingen rätt att använda våran alkolism som en ursäkt.
Vi är som alla andra skyldiga till det vi förmedlar till våran omgivning, på gott och ont.
Alkolism är ingen legitim orsak till att bete sig som ett arsle.
Men vi är specialister på att använda detta som en ursäkt.
Använt detta faktum oräknerliga gånger för att själv konna undan med dumheter jag gjorde, men faktum kvarstår, jag är ansvarig för det jag sagt och gjort alkolist eller inte.
Mv. Peter

Profile picture for user Spinoza

Som svar på av Peter1970

Du har rätt, det hjälper inte att han dagen efter säger att han inte menar det. Han får ju stå för det han gör och säger oavsett om han är nykter eller ej. Jag tröttnade i alla fall på att grubbla över om det stämde eller inte och lämnade honom.

Profile picture for user Exhale

det är komplext. Särskilt när om den andre hela tiden glömmer vad han sagt. Medan den andra sitter där med orden fastetsade i sitt inre. Och sen tvivlar på om man uppfattar innebörden rätt. Eftersom den andre då kan hävda. Det var inte så jag menade. Och det är så det är för honom. Men inte för mig. Kan inte tvätta bort orden.

Att prata förbi varandra är fruktansvärt.

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Exhale

Exhale går inte att beskriva det bättre än du gör nu.
Nu var jag inte direkt verbalt elak, men sårade ändå genom tystnad och andta ombeskrivningar.
Jag kom undan länge med detta. Men i dag som nykter kommer jag inte undan och slåss med dessa demoner.
Jag har ej sökt förlåtelse av dem jag utsatt för detta elände.. Jag har sökt förståelse vilket är mer värt för mig.
Vad hjälper det dem att förlåta mig, för mina handlingar sitter fortfarande kvar i deras tankar.
Mv. Peter

Profile picture for user Exhale

Peter1970. Det gör ont ett tag. Och det är okej. För när man öppnar sina ögon och blickar inåt. Så upptäcker man saker. Jag har riktigt ont just nu. I striden för att orka blicka inåt mot mig. För mig gäller det att inte fastna i självförakt. Men våga erkänna vem man varit och vad man gjort är liksom vägen framåt för att bli den man vill vara. Så tänker jag. Och det är obekvämt, snårigt osv. Jag tänker främst såhär. Varför tillät jag mig själv att utsättas för sådant. Jag drog mig inåt. Vårdade mina sår. Det finns något jag får ut av det beteendet också. Det är en offerkofta, det med. Den är lika bekväm för mig som för honom. För valet fanns. Att säga ifrån. Att vara ännu tydligare. Jag får förlåta mig själv för att jag inte såg det då. Jag får förlåta mig själv för dem hårda ord som jag sa.

Men inte mer av liknande. Fast jag får kämpa som bara den.

Vad vill jag ha sagt. Kanske det att våga låta det göra ont. Insikter. Som du säger viktigast är förståelse. Men viktigast för dina nära. Som du kanske sårat. Det är att dem arbetar på sitt eget isberg. Och det är du inte ansvarig för. Hoppas du förstår hur jag menar. Du har ditt ansvar. Dem sitt. Det är alltid två.

Om jag hade känt något likande förståelse från den personen som jag älskade. Som sårade mig. Hade jag inte haft lika ont. Men jag får bara försvar. Och jag förstår nu mer och mer varför. Och att allt har sin tid. Och att jag kan gå vidare på min resa på egen hand.

Jag tänker att du ger dem något finare än förlåtelse när du arbetar med dig själv. Du ger dem någon som förändras.

Något viktigt jag formulerar för mig själv här. För jag har fått ändra i texten flera gånger.

Profile picture for user Peter1970

Som svar på av Exhale

Som jag brukar skriva till andra här. Om ni bara anade vilka värdefulla insikter jag får av er här. Ni på andra sidan som jag brukar säga. Bara dessa små insikter du delger nu får mig att tänka samt hela mig själv. Det gör även ont att läsa många gånger, men det är med helande och insiktsfullt.
Nu blir jag inte törstig så ofta längre, men när jag blir det går jag hit och läser vad ni skrivit... Det går inte riktigt att förklara, men när jag läser här och är törstig så känns det som jag är skyldig alla anhöriga här att vara nykter fast jag igentligen inte känner någon här. Detta forum samt AA är min livlina och helande kraft.
Det gör mig samtidigt ont att du har blivit utsatt för allt detta. Det gör ont att veta vad jag och mina dryckes bröder och systrar utsatt vår omgivning för.
I början av min nykterhet vägrade jag konsekvent att medge vad jag utsatt min omgivning för. Men i dag försöker jag ta tag i alla dessa insikter och bearbeta dem hur jobbigt det än känns.
Men jag är så förundrat och tacksam att ni på andra sidan öppnar era hjärtan och svarar även på mina frågor, trotts det ni blivit utsatta för av sådana personer som mig. Det bevisar för mig hur mycket empati och hopp det finns för mänskligheten.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att du får hela dig själv och må bra igen.
Vänligen Peter

Profile picture for user Exhale

Du ger något fint till oss. Hopp. Och styrka.

Jag helar mig själv här. Genom att skriva. Genom stöd av andra.

Genom att alltid titta på mina barn med nyktra ögon. Jag har inte alltid gjort det. Och därför förstår jag också den biten. Jag kämpar med ming egen nykterhet ibland. Men så går jag in här. Och som du skriver. Törsten lägger sig. Ingenting är någonsin värt det. När jag nattade min dotter igårkväll. Tänkte jag. Vad hemskt om hon fått den kramen. Av någon med en alkholstinkande andedräkt och slirig värme. Så icke genuint. Förtäckt till omtanke. Usch. Nej. Aldrig någonsin mer. Hon förtjänar bättre. Jag förtjänar upplevelser som är mer än det.

Det som gör ont. Och det som gör gott.

Profile picture for user Azalea

Mannen åkte ambulans idag efter ha blivit medvetslös på tåget och hamnade och blev inlagd på beroende enheten med promillehalt på 5,0

Profile picture for user Azalea

Ja det är riktigt otäckt nu. Han hade tydligen 4,63 promille och enligt honom var det ju inte 5,0..........fast bra nära enligt mig.
Han är nu typ anmäld via LVM så jag vet inte riktigt vad som kommer att hända framåt.
Det enda som hänt här är att jag har kunnat flytta hem och slipper bo runt överallt med påsar med kläder i bilen.
Det är skönt fast oroligt hela tiden med hur jag ska hantera alltihop. Han ringer och sms ar om saker som jag ska fixa och beställningar på vad jag ska köra upp med till honom.
Så som vanligt räknar han tydligen med att jag står i givakt och inväntar order.
Känner mig så kluven, ska jag ordna och dona eller ska han få klara sig själv?
Känns hårt om jag slår, typ, på en som ligger ner nu
Pust !!

Profile picture for user Spinoza

Låt honom ta konsekvenserna och ansvar för det han har gjort. Det är ju han själv som lagt sig ner och bara han själv som kan ta sig upp.
Styrkekram!