Hej. Börjar min tråd med att säga att jag kollade Marcus Heiligs föreläsning som Leverjag postat i sin tråd på lördag och det gjorde ett otroligt starkt intryck på mej (därav mitt nick). Tre dagar flöt jag som på moln och tänkte att jag äntligen hittat den inspiration jag behöver för att dra ner på det jävla A drickandet. Det kliniska perspektivet tilltalar mej och har vetat länge att det måste bli ett stopp på rutindrickandet men tydligen räckte det inte :(
Har trott att allt handlar om tröst när det är svårt eller tråkigt men istället när det hände nåt positivt på tisdag så beslöt jag mej plötsligt att dricka lite av ena halvan rödvin som fanns kvar från veckoslutet. Bara ett glas, men sedan blev det resten av flaskan + lite av den andra halvan.. No big harm done. Helt ok på jobbet nästa dag men hängig på morgonen och otroligt besviken på mej själv.
Onsdag sedan nästan avklarad men måste till butiken just innan stängningsdags och plockar med två öl i förbifarten.. Dricker båda och resten av den andra vinhalvan. No big harm done! Men ser ju att jag inte kan lita på mej själv.
I dag blev det två öl och ångrade att jag inte köpt tre.. Såhär rullar det på..
A har varit min följeslagare sendan tidiga tonåren. I ungdomen blev ja vild och gjorde galna grejer. På senare tid super jag mest hemma för mej själv. På rutin som jag nämnde och utan nån större kick :( So what's the point???
Mycket skrämmande att märka hur fast jag är i detta destruktiva beteende. Har beslutat flera gånger att jag inte ska dricka på vardagskvällar men de gånger det mot förmodan lyckas tar jag liksom igen det på veckoslutet. Är rädd att det eskalerar och så småningom spårar ur. Undrar mycket vem jag vore om jag inte drack? Kan jag nånsin få reda på det om det bara går att vara utan några dar och så är jag där igen.. Vill ta tag i problemet med hårdhandskar men var hittar jag kraft och motivation???
Hejar på alla er som redan "stigit på tåget". Hoppas jag också lyckas ta mej ombord...och hålls kvar där!!!