Tyvärr har jag inte orkat lämna. Känner mig som världens sämsta människa just nu.
Sonen på 10 år var ledsen igår på övervåningen. Min man var uppe med. Märkte ju direkt att han var rejält onykter. Jag vågar dock inte säga nåt för det brukar sluta väldigt illa då. Sonen kom ner sen å sa att pappa är så konstig.
Idag ringde jag honom å han var som vanligt helt iskall å bara pratade bort det å blev arg. Går verkligen inte nå honom.

@sommar2023 det skär i hjärtat att läsa om din situation. Har du någon vän som du kan få hjälp av i denna svåra stund? Kanske kommunen kan hjälpa eller finns det någon organisation du kan vända dig till. Det är inte bara du som dom förtjänar bättre, dina barn gör även det.
Din man väljer att inte gå i terapi/söka hjälp för inte bara sin utan även för er skull. Att gå i terapi/söka hjälp och få bakslag är iallafall ett tecken på att vilja ha en förändring att prata bort/vara kall/bli arg visar att han inte är mogen/vill ändra situationen.
Mitt råd är att fortast möjligt ta dig och dina barn ur det destruktiva förhållandet fortast möjligt. Enklare sagt än gjort.
Förhoppningsvis kan du få stöd/råd i detta forum av andra som varit i en liknande situation.

Det är svårt och tungt! Håller med ovanstående, försök att prata med någon i din närhet. Ta hjälp från kommunen. Du och dina barn förtjänar bättre. Läst så många historier här på forumet om hur den där ångesten och stressen av att leva med en missbrukare försvinner. Du klarar det!