Ett ärligt försök!

2219 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Fibblan
Argh..😕

..blir galen på uppkopplingen ibland. Hade skrivit ett långt inlägg som bara försvann, då wi-fi:t krånglade. Orkar inte skriva det igen. Men jag har iaf tänkt det jag tänkt och fått ner det på pränt i min egna mänskliga hårddisk 😜. Och kanske var det inget som ändå utgjorde något vettigt för någon annan😅!
Men jag vill iaf tacka dig Vinäger för ditt inlägg. Dina reflektioner drar alltid igång mina egna..☺️. Det är så berikande med dig här på forumet😘! Tack än en gång för kloka ord🤗!
Önskar dig ett fint slut på veckan❣️
Många kramar!
/Fibblan 🌼.

Rosa-vina
vi knotar på

Två steg fram och ett bak. Ibland i medvin och ibland i motvind, men viljan att förändra är stark. Tack för dina fina delningar. De ger eftertankar och även kraft. Önskar dig en fin sommar med mycket glädje och balans 💕

Varafrisk
Vill bara skicka en kram till

Vill bara skicka en kram till dig🤗❤️

Mrx
Vi gör så bra vi kan

Vi kämpar mot samma spöke dvs alkoholen. Vi tar steg framåt men ibland går vi bakåt. Vi har hittat detta forum av samma anledning. Vi är medvetna om våra problem. Vi har olika bakgrund och går framåt med olika förutsättningar. Vi kämpar i alla fall mot en förändring. En dag i taget 😉. Bryt inte ihop bara för att du inte gjorde rätt första gången.

Vinäger
Ödmjukhet

Först av allt, tack för all fantastisk respons mitt befarade relativt provocerande inlägg fått. Min erfarenhet visade sig delas av flera andra.

Bra eller dåligt?

Vet bara att det finns många sätt att göra rätt på. Och att allas resor ser olika ut. Vissa är övertygade om att helvitt är enda vägen, andra vill förändra sitt drickande.

Det måste vi respektera.

Självklart utgår vi från våra egna erfarenheter. Har vi varit djupt nere i A-träsket vill vi oftast inte dricka mer. Någonsin. Vi väljer det säkra före det osäkra. En form av överlevnadsstrategi. Andra vill förändra sitt A-intag då de är rädda för att det kan bli för mycket.

Det är här det kan bli en krock, tänker jag. Vi som varit längst ned vill förstås förskona riskpersonerna att hamna där. Med all rätt. Vem vill se en medmänniska i värsta fall supa bort sitt liv?

Men hur varnar vi på bästa sätt?

Det är här det kan se olika ut. Minst sagt. Vissa är mottagliga för skräckexempel, andra tar inte till sig det alls. Andra vill höra framgångssagor, vissa lyssnar inte på dem. Vi måste komma ihåg att vi kommit olika långt på resan. Ibland får vi stå och se på när någon sjunker djupare. Vi når den helt enkelt inte.

Insikten måste komma inifrån.

Men är det något som brukar hjälpa så är det omsorg, råd och stöd på ett individuellt plan. Många känner sig missuppfattade och ibland attackerade. Det ger sällan goda resultat.

Min strategi vad gäller att hjälpa andra är att peppa, peppa och åter peppa. Hur många gånger någon än fallit. Om det hjälper? Ingen aning, vi har inte facit. Men, det jag vet är att jag kan försöka bidra till att personen känner sig åtminstone något mindre misslyckad.

För det är ju det vi känner, vi som inte lyckats ända ut. Misslyckade. När vi hänger här och kämpar och kämpar. Och kämpar lite till. Självklart blir vi stärkta av alla som hittat det självklara vita livet. Är oerhört tacksam över er som fortsätter att skriva och kommentera efter flera/många år av nykterhet. Oerhört tacksam.

Håller med Andrahalvlek fullt ut om att förstärka det positiva. Som pedagog i botten vet jag att det är mycket framgångsrikt. Men vi får inte glömma bort alla som det tar extra lång tid för. Eller - sorgligt nog - aldrig kommer fram.

I min värld är det viktigaste vapnet för att kunna hjälpa andra ödmjukhet. Självklart, jag upprepar, självklart måste vi hjälpa på det sätt vi kan/mäktar med.

Som jag skrivit tidigare, vi brukar hitta likasinnade här på forumet. Alternativt vissa som vi känner lite extra för. Skriv till dem du orkar/vill/kan. Stötta, stötta och åter stötta. Vi/de behöver det. Även om vi inte når/nått dit vi vi vill. Målet. Åtminstone inte ännu. Jag är säker på att det finns förståelse för om en del inte klarar av att se den långa kampen hos vissa. Vi är här för att i första hand själva må bra. Det ska inte finnas någon press.

Vill också betona att forumet måste få vara en frizon. Fri i den bemärkelsen att alla känner att de får skriva av sig. I min värld är det själva vitsen med Alkoholhjälpens sida. Om vi bara fick läsa om framgång skulle ingen våga sig hit. Och då har forumet helt förlorat sitt syfte.

Ber om ursäkt för om mitt inlägg är svamligt och fullt av upprepningar
Trots den forna svenskläraren i mig väljer jag att skriva utan för många redigeringar. Kände efter att ha läst något inlägg att även detta måste bli sagt. Känslorna tog över.

Alla alla alla måste få känna dig välkomna här, oavsett A-status.

Tack för mig.

Kram på er

Andrahalvlek
Fint inlägg 🌸

Håller med dig till hundra procent! Vi måste ha respekt för att vi har tagit oss olika långt på den nyktra resan. Och peppa och stötta så mycket vi förmår och orkar.

Men alla mina inlägg här måste vara hundra procent ärliga, även om de gör lite ont hos mottagaren.

Jag kommer aldrig att skriva inlägg för att göra mottagaren nöjd, om jag upplever att vb lever i förnekelse och enbart söker stöd för sin uppfattning. Då avstår jag hellre från att kommentera.

Kram 🐘

Vinäger
Åh, Andrahalvlek!

Det är precis det jag menar. Du peppar och stöttar på ett suveränt sätt. Självklart måste vi ifrågasätta, det är en del av processen. Slutar vi med det, riskerar vi att aldrig komma framåt. Det är ju själva vitsen. Och i mina ögon klarar du balansen. "Då avstår jag hellre från att komnentera." Huvudet på spiken.

Tack för att du finns. 💗

Kram

VaknaVacker
Resan...

Tänker att alla vi som är här har antingen påbörjat resan för att förändra drickandet, eller så har vi kommit en bit på väg.
Var vi än är i den så är den inte avslutad. För många av oss börjar den med att vi vill minska. Hur många har bara slutat helt? De är nog lätt räknade🤔
Så var det för mig. Försökte minska på olika sätt och misslyckades. Så finns det några som lyckas med det. Skulle aldrig falla mig in att uppmana alla att sluta helt. Man måste göra sin resa.
Den enda jag varit bestämd emot är mig själv. Och det behövde jag då och nu😂

Kram🤗

Torn
Bra inlägg

Ett mycket bra inlägg av dig Vinäger! Jag känner att jag inte kan peppa någon som vill
och strävar efter att dricka kontrollerat. Alltså de som absolut inte VILL bli kvitt alkoholen för gott.
Det är som om jag skulle peppa någon att äta en maträtt som jag tycker smakar jätteilla.
Då kommenterar jag hellre inte alls. Sedan så skulle jag vilja peppa mer här på forumet men
ju mer tiden går så blir det mindre och mindre har jag märkt. Helt naturligt tror jag.

Önskar dig en fin sommar! Kram

Fibblan
Mycket tänkvärt 🤓

Som vanligt från dig Vinäger ❣️
Alla gör ju sin resa och jag har för egen del förutom vid något enstaka tillfälle under mina 1 1/2 år här (tror jag det hunnit bli), bara mötts av kärlek och respekt! Det är det som är till hjälp ju, precis som du säger👍☺️! Och vi vet ju alla hur respektlös man kan bli när man dricker..så det inlägg jag syftade på för egen del, togs nog bort tror jag av admin. Personen verkade frustrerad och ja, kanske också onykter som sagt. Samtidigt så tog jag inte det hårt på något sätt, för jag tänker att det är så missbruket är och ter sig för hos många. Man blir ledsen och besviken på sig själv, och så när vettet gått ur, där alkoholen gick in, så är det lätt att den riktas åt någon annan. Sorgligt, men inte så konstigt.

Min uppfattning är också att de allra flesta söker sina likasinnade här och på så vis, blir forumet så hjälpsamt det kan vara🙏!

I början kunde jag bli stressad över att jag vill ge tillbaka, när jag fått så mycket. Och jag är inte alls så på hugget att välkomna nya längre. Men sådant där varierar ju också beroende på vart man har sig själv för tillfället. Både vad gäller tid och energi att lägga här och hur livet utanför ser ut. Ens egna mående etc..

Jag är iaf evigt tacksam att jag fann det här stället och att så många nya också gör det☺️!

För mig är du en viktig person i det❣️
Stor kram!
/Fibblan 🌼.

Mrx
Vinäger det här är en kamp som tar olika lång tid

Vinäger, denna kamp tar olika lång tid för alla och målen blir olika. Vi är människor och gör vårt bästa. Vi forum vänner har samma fiende dvs alkoholen. Jag är evigt tacksam att jag hittade detta forum för några år sedan. Jag är inte helt vit men har dragit ner rejält. Jag mår bra i min situation just nu. Jag mår absolut bästa när jag dissar alkoholen. Men just nu väljer jag att konsumera lite grand under kontrollerade former. En dag i taget 😉

Se klart
Vinäger 🙌🏼

Tack för ditt inlägg. Makes u think.
En erfarenhet har varit grundläggande viktig för mig. När jag var ung arbetade jag natt ihop med en kvinna som blev slagen av sin man. Hur det kom sig begriper jag inte men jag fattade på något vis att ord som ”lämna honom” ”du kan inte ha det så här” var verkningslösa. Hon var inte d ä r.
Efter två år lämnade hon honom. Jag vill verkligen inte påstå och jag tror inte heller att jag hade så mycket med det beslutet att göra, men lite. Vi gick bredvid varandra de där nätterna, delade tankar, våra livs berättelser. Hon visste och jag var tydlig med vad jag tyckte. Men jag var snarare rädd att mista hennes förtroende genom att vara bestämt eller kravställande.
Människor är olika men ett tror jag och det är att vi alla gör det bästa vi bara förmår. Det tänker jag är utgångspunkten i alla möten, här och i livet. Tack för att du påminner! Kram.

Varafrisk
Hej Vinäger!

Tycker så mycket om att läsa dina inlägg. Dina inlägg är så ärliga och verklighet. De visar att det är inte alltid så enkelt att bli nykter. Det är viktigt att förstärka det positiva men det behövs även peppning när det inte går så bra.

Allt gott till dig!

Kram🥰

Vinäger
Dryckesmönster och vägen framåt

Så var det över - för den här gången. Ja, i förrgår var det stopp igen. Vaknade och bara visste det. Lika konstig som skön känsla. Har inget sug alls just nu. Helt avsugen... 🤪

Det känns som att jag har fått en liten del av alla dryckessätt som finns och som sedan fogats samman. Det är som att jag inte kan följa ett normalt mönster ens när jag dricker.

Dricker "helgnormalt" under en lång period --> tar några avslappnande glas även i veckorna --> börjar dricka mer intensivt under ett par veckor --> tvärslutar och är helvit under en längre tid.

Så här har det sett ut sedan kraschen i november 2018. Kanske tidigare också, men då var alla faser mycket mer intensiva, utom den helvita, som inte alls existerade.

I flera veckor, ibland månader, är jag utan något sug alls. Helt övertygad om att ett helvitt liv äntligen börjat. Tankar på A finns knappt.

Så anfaller plötsligt suget mig med full kraft. Oftast i samband med en panikattack, men inte alltid. All min vakna tid upptas av A-tankar. Visst, jag kan klara några svängar med vita knogar, har bokstavligt suttit på händerna några gånger. Men till slut trillar jag dit.

Dricker mycket sparsamt under lång tid. Tankarna fokuserar inte så mycket på alkohol under den här perioden.

Så smyger sig avkopplingsdrickandet på. Ett par dagar i veckan dricker jag ett par-tre glas i smyg, sällan mera. Även denna period kan pågå i flera veckor.

Så ka-boom... ...är varje dag-drickandet ett faktum. Den mesta tiden går åt till att längta hem till tetrorna i gömman. Under helgen klunkar jag i smyg under dagarna, redan från morgonen om tillfälle ges, och dricker "normalt" på kvällen. Denna period brukar oftast vara två-tre veckor.

Och sedan vaknar jag återigen upp en morgon och vet att det är över - för den här gången.

En ny helvit period väntar och jag är så tacksam, då jag inte behöver kämpa.

Som sagt, ett helskumt mönster.

Jag brukar ju säga att mitt drickande på något sätt ändå funkar. Tänker att det kan bero på att jag har längre perioder som är först helvita och sedan hyfsat ok. Kanske är det för att min kropp ändå får återhämtning mellan intensivgångerna.

Vet egentligen inte vad jag vill ha sagt med detta. Varför jag skriver och beskriver.

Kanske för att någon med liknande dryckesmönster kan känna igen sig. Eller någon med ett annorlunda A-beteende ska förstå att det kan se väldigt olika ut.

Vill ju också att vi som ännu inte är i mål också ska få fortsätta att ta plats och skriva av oss vår frustration, vår besvikelse, men också vår rätt att känna att vi duger som vi är, som människor. Vi kan vara bra - nej, vi ÄR bra - trots att vi inte kommit ur vårt missbruk. Ännu.

Det där sista ordet, ännu, är viktigt. Livsviktigt. För det är så det är. Vi är kanske inte där - ännu.

Men en dag... Ja, en dag klarar vi det. Fullt ut. Antingen enbart tillsammans med alla fantastiska forumvänner. Eller så behöver vi hjälp. Professionell sådan. Kemisk, psykologisk, vård... Spelar ingen roll. Huvudsaken är att vi vågar ta det slutgiltiga steget. För egen del väntar en samtalskontakt i augusti.

Jag har tagit steget. Jag vill bli fri. På riktigt. Just nu funkar det. Men förmodligen inte i längden. Dessutom är det ju inte så jag vill ha det. Jag vill bli fri.

I dag är jag nykter!

-----

Tack ännu en gång för all respons. Ni är ju bara bäst. 💗 Skriver mer när jag orkar, det här inlägget tog mycket energi. Tänker dock på er alla. Följer och trycker små hjärtan här och där.

Kram kram

Varafrisk
Åh Vinäger....tack för dina

Åh Vinäger....tack för dina inlägg🙏🏻

En dag kommer vi nå fram t nykterheten🙏🏻 men dina inlägg bidrar till att jag känner att jag kommer fixa det här...jag behöver inte känna mig så misslyckad...för ibland vågar jag bara skriva här när jag lyckas.

Kram❤️❤️

Jullan65
Såklart att alla får en plats

Såklart att alla får en plats och ta plats på denna underliga resa vi gör. Vi är lika, men ändå helt olika. Alla berättelser ger nån något och är lika viktiga. Stor kram

Se klart
Att dela med sig

Är ju storheten, det rent av magiska- ett så uttjatat ord men här passar det- med forumet.
Jag upplever att vi alla har vår egen väg att gå, och ingen är enkel. Men att dela med sig, känns igen sig, är den gemensamma nämnaren. Att vara påväg också. Sedan var vi befinner oss på vägen, har mindre betydelse. Tack för att du delar med dig, det betyder mycket för många av oss, jag hoppas och tror att du vet det, alla dagar, bra och dåliga. Kram.

miss lyckad
Fina Vinäger💕

Det är alltid svårare att förstå, något man inte själv har upplevt..När du beskriver ditt sug och dina dryckesvanor, påminner det litegrann om periodsupande? Vi har en annan vän på Forumet som beskrev ungefär liknande dilemma med sitt drickande..För att kunna göra en förändring är det jättebra att kunna beskriva sina känslor och sitt beteende, när det gäller alkoholinttag. Jag tror du har alla chanser, att få, och ta hjälp mot ett tillfrisknande, men bara om du vill..Du är smart, klok och kan prata känslor..Det är bra verktyg för din friska framtid..Stor varm kram❤️

Fibblan
Du är bra🧡💜❤️!

Jag är bra, vi är bra! Vi alla som skriver och läser här är bra❣️Vi duger som människor och mer därtill 🙏! Att vi har bekymmer på olika sätt och i olika grad med alkoholen, är inte det som definierar oss som människor. Att vi dessutom är beredda att ta itu med beroende och/eller förändra drickandet, gör oss snarare till lite bättre..🤣! Skämt åsido. Men jag menar att steg 1 är redan avklarat. Vi har medvetandegjort och avslöjat alkoholen för vad den är. Det är det många med problem som ännu inte har gjort. Och jag tycker som du att ännu, är ett väldigt viktigt ord i sammanhanget. Och återigen, det finns inga rätt och fel i detta. Var och en måste hitta sina vägar och sin sanning i uppbrottet eller tyglandet (om man väljer den vägen) av alkoholens förrädiska kraft. Och framförallt, behöver man påminna sig själv och andra, om att ens värde inte ligger i huruvida man lyckas hålla i helvitt eller ej för all framtid. Det är ju dessutom ett mål, som man inte vet om man uppnått förrän man inte finns längre..🙃. Resan är ju målet egentligen. Att få uppleva att känna sig FRI. Och tyvärr innehåller den också sin beskärda del av frustration och besvikelse. Så många gånger jag känt det. Men säg den resa som är spikrak från början till slut. Kringelikrokarna, är de som utvecklar oss! Svårt att förstå och känna i stunden, men när man ser till helheten, är det lättare att se att vägen faktiskt går framåt. Även om man själv anser sig backat eller som att man inte kommer någonstans. Som jag skrev hos mig ganska nyligen. Även om man ramlar ner, så ramlar man ju inte hela vägen, för man har fortfarande med sig erfarenheterna man gjorde på vägen upp☺️🍀🙏!

Skönt att du känner att det just nu funkar bra❣️ Och att motivation och vilja att bli FRI lyser så starkt✨🙏! Det är en glädje😘! Men kom också alltid ihåg, att du är bra, alldeles oavsett💕🤗!
Stor kram!
/Fibblan 🌼.

Jasmine
Vinäger ❤️

Vilket fint inlägg.... Mitt mönster är ett helt annat, men det är intressant att förstå att våra beteenden kan se olika ut.

Jag hejar på dig!!!!

Kram!!

obstinat
hej vinäger!

Vilka intressanta senaste inlägg som jag missat. Jag fattar inte hur man följer folks trådar här, så jag hittar dem bara en andra eller tredje gång om jag glider in via något inlägg/tips...

tack dels för att du delar med dig av ditt mönster, för ja, det kan nog se totalt olika ut. Jag minns när jag (för måååånga år sen) fattade att en alkoholist inte behövde vara någon som drack varje dag, utan kanske bara ibland, men att det var själva "sättet" man drack på eller anledningen till det/konsekvenserna av det som avgjorde saken. Inte så bra återberättad, men nåt åt det hållet. Idag känns det ganska givet att man kan ha ett problematiskt drickande (bättre term än alkoholist, enligt mig) som varierar massor.

tack också för att du lyft, för några veckor sen nu, detta med att förändra sitt drickande kan vara något annat än att bara sluta, eller sluta direkt. Jag är en av dom och jag tycker alltid det känns lite jobbigt att skriva om min syn på det för jag förstår att det finns olika åsikter om det. Men jag prövar att bli normaldrickare som alternativ A, så får alternativ B vara helnykterist om jag inte klarar av det.

kram & tack!

Vinäger
Förtydligande

Inser att det finns en risk med att skriva inlägg liknande mina senaste i ett forum som det här.

Den som ännu inte kommit ända fram vad gäller insikt kanske hittar nyanser av försvar och att det alltid går att skjuta upp beslutet att förändra sitt drickande/sluta helt.

Det är absolut inte min mening.

Tror naturligtvis inte att mina inlägg är så viktiga för någon att de helt ändrar sin inställning, men ser som sagt ändå en risk med att skriva som jag gör.

Det jag velat få fram och som förhoppningsvis också framgått är att visa att det tar längre tid för vissa. Att många skriver först när de redan gått igenom flera processer gör att det kan tolkas som att de "lyckas" snabbt. En del bestämmer sig och klarar att hålla i utan tvivel, en fantastisk prestation. Och vissa av oss harvar på...

Fortfarande står jag dock helt bakom att sidan måste välkomna alla, oavsett vad de har för mål. Jag får fler och fler indikationer på att många känner att det endast är helvitt som räknas i kampen och att det tar emot att skriva då.

Så ska det självklart inte vara.

Eftersom jag själv har helnykterhet som slutmål, men ändå har förändrat mitt drickande på ett positivt sätt - även om jag har långt kvar - fortsätter jag att skriva. Forumet ger mig nya insikter hela tiden. Känner att jag absolut är på väg åt rätt håll. Det får ta den tid det tar. Jag har stora förhoppningar angående min samtalskontakt. Så mycket som ligger och pyr under ytan.

Återigen, jag förstår att man inte vill peppa alla, särskilt dem som har helt andra mål. Igenkänning är en viktig del av forumet. Självklart ska man heller inte läsa trådar man triggas av. Ibland orkar man inte skriva hos någon för att man har fullt upp med sin egen resa.

Så måste det få vara.

Jag brukar säga att vi växeldrar. Precis som jag antar att det är tänkt.

Ännu en gång känns det som att jag upprepar och kanske svamlar en del, men det bjuder jag på. Det här var viktigt för mig att få fram.

Tack för all respons, det gör att jag förstår att ämnet är både hett och viktigt. Många kloka svar som alltid.

Trevlig helg på er alla.

Kram till den som vill ha och behöver. 💗

Gamlahäst
Håller med

Tack för att du skriver Vinäger ❤️ Du sätter ord på det jag själv känner o tänker .
Ha en fin helg ☀️
Kramis🥰

Lennis
Tack vinäger ☀️☀️

Hejar på dig!! Skönt att höra att du verkar må bättre o har fått lite lugn o ro igen i dig!! Ja du det är inte lätt..men vi kämpar på 💕💕 njut av sommar o semester!! Vädret kunde varit lite roligare men då kan man stöka undan lite dåliga samveten istället, man får se det positiva i det! Man är ledig njuter o mår bra!! Kramar till dig ❤️❤️

Varafrisk
Tack Vinäger för ditt inlägg!

Tack Vinäger för ditt inlägg!

Du sätter ord på många av mina känslor och tankar.

Ibland är min känsla att många skriver när man klarat vara nykter en tid...att deras process har pågått tidigare. Och så kan det naturligtvis vara....jag kan känna att jag behöver både känna igen mig i andra ..men även läsa om hur andra lyckas.

Som sagt var våra vägar ser olika ut.

Kram🤗

Vinäger
Periodisk beroendeperson

Ja, det är väl namnet på dem som är periodare. Tror att du tänker på MondayMorning när du säger forumvän med liknande beteende, miss lyckad. Fina MM som jag också har haft förmånen att både träffa och lära känna lite närmare. Det finns i och för sig flera här på forumet, men tror att hon har skapat en tråd som handlar om just det.

Ja, till viss del stämmer det förstås. Mitt dryckesliv är ju som jag beskrivit tidigare indelat i perioder, särskilt de senaste åren. Det som är lite speciellt med mitt mönster är att det innehåller lite av allt.

Om jag har förstått det rätt är det som oftast kännetecknar en periodisk beroendeperson att den är helt vit i långa perioder för att sedan under någon vecka eller ett par, eventuellt längre, hålla på att supa ihjäl sig. Det vill säga att denne dricker enorma mängder just då. Sedan är det helnyktert igen...

Så, som sagt, visst stämmer det in vad gäller just perioderna. Men detta att dricka "normalt" däremellan verkar inte vara vanligt. Inte heller att man klarar av en helt normal vardag när det är suparperiod.

De människor jag själv känner som har varit så kallade periodare var tvungna att sjukskriva sig under den mest intensiva perioden. Vad jag vet stängde de in sig helt och drack från morgon till kväll. Nu generaliserar jag säkert, det såg och ser nog olika ut för de flesta. Men så är mina minnen av en släkting, ett par vänners pappor och en vän till min familj.

I min favoritbok alla kategorier, Århundradets kärlekssaga, av Märta Tikkanen, finns detta mycket bra och smärtsamt beskrivet. Boken, som är en berättelse om hennes och Henry Tikkanens äktenskap, är fantastiskt skriven. Den duckar inte för något vad gäller detaljerna och utlämnandet av hur tragiskt livet blev, och även den person Henry kom att bli, på grund av alkoholen. Otroligt stark.

Vet att jag citerat något stycke från boken här angående planeringen av en dryckesperiod. Ska se om jag hittar den, i så fall vill jag gärna kopiera in den.

Ja, det var ett litet sidospår angående att dricka periodiskt.

Ha en fortsatt fin helg.

Kram

-----

Jag hittade det, utdraget från boken:

"Du arbetar metodiskt
och har jobben klara
för två veckor framåt
och ordnar bara oviktiga träffar
som du aldrig tänkt gå till
Du lägger lugnt upp ett förråd
av allt du kan tänkas behöva
för att ett varv ska förflyta
angenämt
och efter noter

Du skaffar konjak
en bättre sort för början
och sen en sämre, billigare,
starköl, en järnranson
och så mellanöl från snabbköpet
och slutligen ber du mej
förnya ditt recept
på hemineurin och sömntabletter

Sen finner du dig plötsligt
med ett glas i handen
och förbluffade ord i din mun
över din ämnesomsättning
som kräver att du börjar dricka
såhär en vanlig vardagsförmiddag
helt utan varning

Du som är en sån bohem
och omöjligt kan komma ihåg
ett telefonnummer
försummar aldrig en detalj
när du förbereder
dina oväntade
perioder"

Vinäger
Starkt

Hittade ytterligare ett utdrag från boken Århundradets kärlekssaga, som jag beskrivit i mitt förra inlägg. Så djupt i sin enkelhet, jag ryser:

"Nu behöver jag
inte vara rädd längre
säjer en (son, min anm.)
för att han ska börja
dricka
nu när han har börjat
så är det bara
att vänta på
att han ska sluta"

Jasmine
Vad vackert...

… och sorgligt. Jag skickar kärlek till dig idag och hoppas du får en fin söndag ❤️

Andrahalvlek
Otroligt sorgligt 😢

Sonens slutord fick jag ont i magen av, av igenkänning från min barndom.

Kram 🐘

VaknaVacker
Tack🌸

För allt du skriver.
Så fina utdrag ur boken.

Bra du beskriver hur du har det. Vi är alla olika, har olika mönster osv. Man måste få skriva om precis hur man har det. Det får vi tåla, annars är vi kanske inte mogna för ändring om det behövs.

Jag har haft en hel del postakut abstinens och har skrivit om det. Det är ju min verklighet och är man i det behöver man förstå varför man mår som man mår och man vill att andra som har det får information om det. Men jag såg en reaktion på det som jag blev förbryllad över, en person tyckte det var negativt att läsa om.

Hoppas du har en fin söndag! Kram🤗🌼🌞⚘🌸

Sidor