Jaha och nu då?

700 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Ebba
Klockrent.

Oj så fantastiskt väl formulerat och alldeles sant, jag känner så igen mig.
Det här forumet är en guldgruva och helt gratis. Sverige är ett fantastiskt land som ger oss möjlighet att läsa och skriva här. Tack till dig och till de som startade upp detta forum vilka de nu är.

/Ebba

Ullabulla
Tack själv Ebba

Jo allt går i vågor,insikt förnekelse och så tror man enfaldigt att man lärt sig något.Sen så märker man att nädå,inte alls.Men sen ibland så öppnar sig en liten dörr i ens medvetande och man vågar kika ut i tomheten.Och se där,där finns ju livet med allt vad det kan erbjuda.Men oftast stänger man den snabbt igen så man slipper förändra sig själv och sitt liv.För det är ju så tungt.Men jag hoppas på mig själv och att jag ska hålla tag i de rep som faktiskt finns där.Så jag inte ramlar igen och igen..

Ullabulla
ja vad säger man

återfall ala minst en 75:a i alla fall.I mitt fall alltså.Vad han har druckit kan jag bara fantisera om då jag faktiskt inte vet.Han var här och la golv och jag,dvs inte han utan jag tyckte att vi skulle vänslas lite.Han var ju inte bangen och lyste som en sol efteråt.Jamen tyckte jag,det här gick ju bra och var så nöjd och belåten själv med min lilla tillfälliga frist i abstinensen.
Men dagen och dagarna efter har varit såå tunga och jag är tillbaka i bebisstadiet där jag bara vill skrika efter honom att han ska komma tillbaka och allt ska bli bra igen och allt är glömt och förlåtet.Men det har jag i alla fall hållit mig från,men det är endast tack vare sponsor som jag lyckats med den bedriften.Sorgen och bedrövelsen ligger som en tung mantel över mig och det känns som nån kört över mig med en ångvält.Hur dum får man bli?

Ullabulla
Lugnare nu

och lite mer vidvinkelseende.Han mår verkligen skit och ser ut som skit också.Allt är stort och svårt och oöverkomligt för honom.De allra enklaste saker som han borde få gjort på nolltid blir ogjorda.Jag har hållit lite koll tack vare annan kontakt och han har druckit vad jag vet minst en tredjedel av alla dagar de här fyra sista månaderna.Vän av ordning kanske inte tycker det låter så farligt.men det är de dokumenterade gångerna.Hur mycket han druckit som jag inte vet är ju förmodligen minst hälften av dagarna.Och jag som levt med honom vet att han mår skit redan efter två dagar i sträck.Men han gör absolut intet av försök till att söka eller få hjälp.Jag har också hållit mig från kontakt sen mitt misstag förra veckan.Jag undrar bara hur fort den här utförskurvan ska gå.Var slutar den?Min väg har nu börjat skilja sig från hans och mitt mående är bara delvis påverkat av hans mående.Så lite ljusning för en av oss i alla fall.Denna satans förbannade alkohol som pajar alla dessa fina människor.Varför vaknar inte förmyndarsverige upp och förbjuder alkohol?

Ullabulla
Tyngre än nånsin

känns det nu.Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför.Han har skadat sig och kan därför inte vara med på den jakt han ser fram emot varje år.Han har dessutom fått starka smärtstillande av läkaren.Läser inte läkare journaler?Nu har han fått både lugnande som är helt olämpliga och idag då värktabletter.Jag går sönder invärtes av att se på detta förfall som har gått så fruktansvärt fort.

Han har inte varit i närheten av detta supande under vår tid tillsammans.Inte ens i början av relationen då han ändå var rätt djupt nere i drickandet.Och jag kan inget göra,och han ber mig inte om hjälp.och han ber ingen om hjälp.Det kommer han heller inte att göra utan han kommer förmodligen att supa ihjäl sig.Det kanske inte händer idag,eller ens detta år.Men om det här bara är början så kommer även jag att ha gått under innan han är klar.Och sen då,ska man sitta där med ångest för att man inte stoppade honom.Som jag stoppat,förhindrat motiverat under dessa 20 år så att det ändå legat på en nästan acceptabel nivå.Och jag ska vara stark och gå vidare och fokusera på mig själv?Vilket dravel,att tänka så när den människa man älskar sakta tar självmord.

aeromagnus
Vilken hemsk situation

Kan du göra så att han slutar dricka? Kan du göra att han mår psyk7skt bättre? Vad kan du göra? Att vara medberoende är nog jobbigare än att supa för då lämnar man ju över allt ansvar.Problemet här är att du inte kan förändra en annan människas vilha oavsett hur mycket man älskar personen. Personen måste genuint vilja förändra sig. Hur hjälper det situationen om du mår dåligt.

margaretavilhelmina
Fy vad jobbigt! Jag skickar

Fy vad jobbigt! Jag skickar styrka och kärlek till dig ! Du är stark, du klarar detta !

Ullabulla
Nej jag vet aeromagnus

att jag inte kan göra nått.Att om jag ger efter och försöker häva just denna period av drickande gör att både han och jag får en tillfällig lindring.Framför allt jag i att jag lyckas stoppa honom ett kort tag.Han vaknar kanske till ur ruset ett tag och ser mig,kvinnan i hans(fd) liv som lider och vill honom så väl.Han kanske gör en tillfällig uppryckning för min skull.Men enligt alla som varit med i denna djävulsdans så förlänger det bara pinan.Han vet att jag står där,redo att ta emot honom om han slutar dricka.Jag har inte släppt taget,annat än att jag inte längre försöker påverka honom.Någonstans förstår jag ju allt detta.
Men att i verkligheten se denna förnedring och inte kunna få erbjuda den lindring som jag står för är fruktansvärd.Hans kamp för att få fortsätta söka lindring i flaskan har nu snart röjt bort alla relationer som tidigare varit viktiga för honom.Men jag kan inte hjälpa mig själv i detta just nu.Jag mår fruktansvärt dåligt och lider precis som han.Mitt medberoendehjärta bultar för fullt och struntar fullkomligt i hur bortkastat det är att lida med honom.Tack Margaretha för dina styrkekramar,de behövs verkligen just nu.

aeromagnus
Usch

Denna jävla alkohol. Lider med dig verkligen. Det är klart att innerst inne finns det en liten kärlekslåga, något som tände er relation. Man lever i hopp och förtvivlan att den man ölskar ska vakna upp ur dimman. Ta tag i sitt liv. Sluta ha undanflyketer till att dricka. Vårda de man älskar.

Ullabulla
Lite bättre idag

känns det.Han kom hit utan att jag visste det i förväg.Hans ögon avslöjar hans kärlek och jag min dumma gås reagerar som Pavlovs hundar.Erbjuder honom att komma ner ikväll och sköta om honom och hans onda rygg då han hade djävulskt ont.Han avböjde vänligt men bestämt.Ändå nöjd i min bekräftelse av hur jag läste av honom så fortsatte min dag och jag var lite stillad i min abstinens efter honom.Ringer pga problem med gräsklipparen och hör att han är påverkad.Så någon del av mig läste ju också in hans alkoholsug tidigare idag och ville återigen likt en reflex försöka hindra honom att dricka.Så nu sitter han där med brutna revben påverkad av både alkohol,antidepp och starka smärtstillande.Djävla idiot!Dottern som också igår sa att nu skulle hon lägga locket på för att hon inte orkade mer ringde honom också idag berättade han.Även hon klarar inte att hålla de löften man ger till sig själv.varför ska det vara så svårt?

Ullabulla
den lilla kärlekslågan brinner starkt!AeroMagnus

Ju mer han dricker ju starkare blir den.Jag är en äkta medberoendepersonlighet och nån sorts korkad tävling börjar mellan mig och mr alkohol.Vem ska vinna och få tillbaka min gubbe på rätt sida.Jo jag,och jag ger mig fan på att lyckas.Och det gör jag ju till slut,bara jag väntar tillräckligt.Och så går det en tid och så är vi tillbaka i samma läge igen.Nu ringer han igår kväll och halvskällde på mig för att jag inte svarade i telefon som jag lovat.Jag var ute och klippte gräsmattan och hade lovat att vara tillgänglig för att han hade så ont.I det telefonsamtalet om gräsklipparen så halvsa han att han kände sig lite trängd då jag erbjöd mig att "sköta" om honom i hans smärta.Detta var ju innan jag visste att han skulle sätta sig och dricka.Jag går där och klipper och känner mig förorättad(och erkänner att han delvis har rätt) Så får jag sen skäll för att jag inte var tillgänglig som jag alltså inte skulle vara i första telefonsamtalet.Hallelujah inte lätt att bli klok på fylleprat.

Så jag fick ju tyvärr alldeles rätt.Igår petade han alltså i sig tre starka smärtstillande,antidepp sömnmedicin och alkohol.Jag kan inte säga att jag är så värst glad att jag fick rätt i min prognos.Det känns som att jag på något vis triggar igång hans drickande.Efter möte med mig har han nästan konsekvent valt att sätta sig och dricka.Det kanske gör ont att välja bort mig,eller sanningen att han faktiskt håller på att supa bort mig och vårt liv tillsammans blir för uppenbar.Kanske det skulle vara lättare både för honom och mig att inte ha någon som helst kontakt.Men det klarar varken han eller jag(framför allt inte jag)Jag klarar det bitvis och blir delvis starkare.Samtidigt som då min abstinens efter honom sakta tilltar och stillas först efter någon typ av kontakt med honom.Jag har ju denna sommar klarat uppemot en vecka utan att på något sätt kontakta honom.Jag har mått delvis bättre i detta.Men på den alkoholfria resan så börjar ju också mitt arbete med mig själv och den är också tung att gå igenom.Kanske därför jag tar mig mina återställare.Jag tror att jag ska ta ett ordentligt snack med honom om detta och att vi kanske försöker bryta kontakten helt om både han och jag mår bättre av det.Om jag sen klarar av det är en annan femma.

Ullabulla
Nu har jag klippt,

tro det eller ej.
Jag tror det väl inte riktig själv än.Jag var ner och ställde honom inför det faktum att han på fyra månader inte gjort en min av att sluta.Att jag fortfarande älskar honom och inte klarar att se det längre.Och att jag därför inte längre vill ha kontakt.Häpp! Jag hoppas verkligen att mitt beslut nu är taget inifrån och ut och att jag inte vacklar i detta.Han fortsatte hålla fast vid sin rätt att dricka och att han inte hade avsikter att sluta.Så då har vi ju en moment 22 situation.Den enda som kan förändra läget är ju nu han.Eller jag förstås om jag ger efter.Men jag hoppas och tror att jag har tillräckligt mycket egen kraft nu att jag kan stå emot.

aeromagnus
STYRKEKRAMAR

Jag lider verkligen med dig. Det är alltid svårt att bli sviken av den man älskar. Han valde spriten före dig. Jag tycker att du gjort rätt även om du är sårad. Du kommer må taskigt ett tag men det kommer ordna sig. Skulle du leva med honom skulle du må dåligt hela tiden.

Ullabulla
Tack

Ja,hellre sårad av sanningen eller hur den nu lyder.Jag har varit som ett spöke hela dagen när jag tittat mig i spegeln och visste inte att detta beslut fanns i mig.Men nu då det är gjort så känns det så bra och hon i spegeln ser nästan levande ut.

Ullabulla
Märkliga upplevelser av lycka

Man sitter där övergiven ratad och bortvald gång på gång.Det gör något med medvetandet hos en så man till slut nöjer sig med minuspoler istället för pluspoler likt ett misshandlat barn som kan känna sig tillfredställt av ett leende från den förälder som just slagit en.Det är sjukt inifrån och ut och ändå så ursprungligt och äkta(not)Man sitter och tröstar sig med den och den gången då var det minsann bra 1987 en dag i Mars och tycker på allvar att det man minns är korrekt och ska balansera upp för allt annat elände som man fick med på köpet.Men när kanalerna är öppna från både mitt och missbrukarens håll och kontakten och känslan är ren då är det 100% ren och skär glädje.Det kan inget normalt förhållande ta ifrån en,det är det som är så mysko i detta.Så istället för att titta på missbrukaren så borde man ju titta på sig själv och försöka förstå varför man upplever såna känslor av tillfredsställelse och lycka i något som så uppenbart inte stämmer.

aeromagnus
Medmänsklighet

Du är medmänsklig och därför skuldsätter du dig för din mans drickande. Du bryr dig men får inte gensvar och då blir man besviken. Kämpa på och ta en dag i taget. Kranar

Ullabulla
tack..

ska verkligen försöka att tänka en dag i sänder.Jag har varit på alanonmöte och hört en ung kvinna berätta om liknande saker och framför allt vad man utsätter sig själv för.Att man sakta sjunker tom inför sig själv och till slut inte är värd bättre och slutar stå upp för det som är rätt och rimligt.Gonatt på er alla därute.

margaretavilhelmina
Kärlek. Jag skickar kärlek

Kärlek. Jag skickar kärlek och styrka ! Du är stark!

Ullabulla
Två dagar i ro

och idag har jag för första gången på någon månad haft några riktigt fridfulla timmar i lingonskogen med mina hundar.Ingen stress utan bara ett lugn i nuet.Helt fantastiskt!Jag trodde jag skulle lida värre nöd än nånsin nu dessa dagar,men jag känner just nu bara frid.Kanske alanonmötet,kanske att jag släppt en liten bit till av kontrollen som jag inbillar mig att jag har.

Ebba
Frid.

Som vi behöver det - som vi förtjänar det.
Härligt med lingon i skogen och i korgen.

mulletant
Jag har läst

i din tråd idag Ullabulla. Du skriver så naket och klart om det du utsätter dig för... och du beskriver medberoendet, dess utifrån obegripliga mönster... din ofrihet och frivilliga fångenskap.... allt det där beskriver du så att det ryser inom mig. En väldigt viktig rad skriver du "Så istället för att titta på missbrukaren så borde man ju titta på sig själv och försöka förstå varför man upplever såna känslor av tillfredsställelse och lycka i något som så uppenbart inte stämmer." Fortsätt skriva, fortsätt gå på Alanon. Allt det bästa önskar jag dig / mt

Ullabulla
Ännu mer fakta

som behövs för att stärka upp det man redan vet.Jag fick igår på partaj veta att mitt ex:s tidigare kvinna också beklagade sig att han drack för mycket.Men att problemet var att det var hon som gjorde att han drack för mycket..,vilket tystade henne.
Hon är en hemlig kvinna och vi har talats vid ett par gånger i början av vår relation.Men jag hade behövt denna info nu under vår relation också.Prata,prata ni som är anhöriga.Andra stärks i sitt beslut att något är fel.
Man behöver ju inte för den skull använda megafon.
Men alla hårdfakta behöver man ha under näsan och kunna granska flera flera gånger för att hitta styrkan att göra något för egen del.Fortfarande inga återfall från min sida och vi är nu inne på dag 4.Det blir en prövningens dag på Torsdag då han ska komma hit och hämta en massa saker som ligger kvar i huset.Jag ska upparbeta en strategi istället för att som tidigare vara vidöppen för alla pustar från hans håll.

Tack alla ni som lägger ned några uppmuntrande rader.De behövs verkligen.Varje dag läser jag igenom mina och andras inlägg och ältar och grottar ned mig.Vissa dagar blir det bara korta reflexioner.
Andra dagar lägger man ned mer tid.
Att läsa,grunna och vrida på varje formulering och tanke man plitat ned gör sakta något med insikten och tydliggörandet av vad man pysslar med.

aeromagnus
Lycka till

Bra strategi. Ssamla mod och lyssna inte på hans hot om löften. Det kommer gå bra det känner jag på mig.

Ullabulla
tredje morgonen

som jag vaknar lugn avspänd och glad.Inte stressad på gång och på väg.Jag har nog sprungit mer dessa sista år i huvudet och själen än jag gjort på många många år.Visserligen är det nog så jag reagerar vid fara även vid andra stresspåslag än alkoholen.De här sista åren kan det ha varit hans mående överlag och mitt eget privata liv som ofta varit stressigt.Men det är inte mycket i mitt privata liv som egentligen blivit mindre stressigt,men ändå denna ro?Jag måste ju tro att det beror på att jag släppt kontrollen?Om det inte är det som gör mig så tillfälligt i själslig balans så tackar jag i vilket fall han däruppe som håller mig i handen just nu.Gooood moooooorning Sverige!

Ebba
Ro.

Så himla skönt med ro.

:)

Ullabulla
Imorgon blir det flytt

av saker efter 4,5 månad.Det har dragit ut på tiden och jag har inte stressat på heller.Hoppet har funnits kvar att han ska vakna till ur sin dimma.Men ack nej.Han står fast vid sitt beslut.Det svåra i det här är ju att acceptera faktum.Jag vet ju egentligen inte om det är han som vill ur relationen,eller alkoholisten.Han orkar helt enkelt inte med det liv jag lever och de krav som ställs på honom.Han vill hellre klippa alla kontakter och sitta nere i sin stuga och dricka bäst han vill.Jag är nu inne på dag 8 utan kontakt-personligt rekord.Det är inget jag vill fira eller slå mig på bröstet för.Jag önskar så att situationen var annorlunda.Att vi tillsammans kunde stärka varann att bli friska,jag ur mitt medberoende och han ur sin alkoholism.Men han vill vandra ensam.....snyft.Jag spänner mig en del för i morgon.Det blir som en sorts begravning av mitt sista hopp.

aeromagnus
STYRKEKRAMAR

Jag förstår hur det känns och det kommer säkerligen inte bli en enkel dag. Har du något annat val? Skulle du på något annat sätt själv få ditt liv tillbaka? Att bli bortvald för en flaska sårar enormt och man känner sig värdelös. Det kommer gå bra imorgon men håll dig till din strategi.

Ullabulla
nu var det gjort

och det känns rätt ok.Han var fräschare än på länge och enligt dottern som talats vid med honom två ggr per dag så har han låtit nykter.Jag vet ju att han i söndags fick sina folköl och därför förmodligen druckit tidigare under helgen.Men det var skönt att se honom såpass fräsch ändå.Kunde inte riktigt hålla mig utan frågade om han ville hålla kontakt med en i familjen som gärna vill ha kontakt med honom.Jadå,det ville han och jag har gett honom en liten hint om att jag kanske inte är beredd att hålla mitt löfte till mig själv;att inte ha någon kontakt alls.
Men Rom byggdes inte på en dag och vi får väl se hur han förvaltar denna möjlighet,om han pajar den eller ser till att det blir något bra.

Ebba
Åh...

Tungt och åter tungt.
Ibland måste dock tunga stenar rullas bort och vändas för att något nytt, friskt och fint ska få utrymme att växa fram och upp ur jorden. Kram till dig.

<3

Ullabulla
att älska en alkoholist

måste ju vara en av de mest bortslösade energiresurser man kan ägna sig åt.Där går han då omkring idag i vårt gemensamma(mitt)hus.Efter 20 år så känner jag varje skiftning i hans kroppsrörelser ansikte och röst som mina.Vi sitter ihop som en varelse som jag inte känner mig hel utan.

Allt i mitt dagliga liv känns halvt och ofullkomligt utan honom.Ändå var ju våra sista år så tunga.Utan närhet,glädje samförstånd och drömmar.Likafullt så känns det som att jag aldrig mer kommer att bli genuint lycklig.Som att han går iväg och tar mig med sig bort från mig själv.Kvar är då bara spillrorna av det som förställer jag.
Detta för att få leva sitt liv utan sin medberoende partner som alltid visste bäst hur livet skulle levas.La sig i och styrde och ställde.Bestämde att alkohol inte skulle få förekomma längre.Vag och obeslutsam har jag aldrig varit.

Just nu önskar jag mig dessa egenskaper för då hade han ju varit kvar hos mig.Jag hade aldrig ställt de krav som gjorde att han till slut reste sig upp och gick.Varför har jag denna idiotiska visa i huvudet som upprepar de här dumheterna?
Det var ju inget liv vi hade.Och ändå denna kärlek,denna sorg över allt som gått förlorat.

Sidor