Jaha och nu då?

709 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Ullabulla
Hade lovat mig själv

att inte kontakta denna veckan.Vi hade telefonkontakt i tisdags med en onykter man och jag tänkte att nu får han lyfta luren.Jo tjena,idag så ringde jag och fick inget svar.Som den lydiga fd sambo jag är så åker jag ned för att se att han inte trillat av pinnen.Det hade han förstås inte gjort.Onykter av återställare,men pratbar.

Jag skällde inte och sa inte så mycket utan konstaterade bara läget.Frågade varför han inte ringt -inte känt för det var svaret.-Ja men om vi ska träffas på dessa lösa boliner så kräver det ju insats från ditt håll också.
-Jo ja naturligtvis måste det vara så,jag ska skärpa mig.
Sen kom det då;Det har varit en tung vecka.Inte fått sova och inte mått bra.
Hmmm sa jag,kan kanske vara ide att dricka lite mindre?
Fick inget svar på den onödiga kommentaren förstås. I alla fall så bestämde vi att han skulle komma för veckans träff i morgon och sen ska han då gå på sina två st tuffa 24 timmarspass igen Må och Onsdag.Få se om han kan leverera nykter uppenbarelse i morgon,jag har inte så stort hopp.

Där går han då i illaluktande stuga av alkohol och cigaretter,blankögd av alkohol och inte så värst vacker.Men i mina ögon är han lika fin som alltid och mitt hjärta smälter när jag ser honom-Vad är det för fel på mig?
Fick fina kramar och pussar och ett "tycker om dig" Mer behöver man inte som medberoende för att få lite mat i magen..

Ullabulla
Jag borde egentligen hoppas

att han fortsätter dricka,att han pajar jobbet osv.Då når han kanske denna botten snabbare.Samtidigt så är det ju så svårt att inte gripa in.Jag ska i alla fall inte kontakta honom under morgondagen över huvudtaget.Om han inte kommer som utlovat så får jag ta den smällen.Jag har ju redan med dagens besök och telefonsamtal svikit mitt eget löfte.

Ullabulla
Det här med förnekelsen

av problemet.Igår när jag var ner så ligger där då en halvfull karl med glansig blick och gott humör kl 11 i sängen.Han hade sovit så dåligt och varit upp och gjort brasa kl 6.Sen somnat om igen efter påfyllning antagligen.Och sen vaknar man då 11 rätt så på lyset.Kliver upp stinker alkohol,har ett skrubbsår i pannan.Inga lakan i sängen.Inte gjort ett handtag på hela veckan osv.Men inför mig som vet exakt vad han håller på med ändå säger:Jag har haft en tung vecka och sovit dåligt och inte mått bra.Det är då det närmaste en bekännelse jag kommer trots att det är väldigt uppenbart vad som är problemet.Varför dessa in i benet idiotiska lögner som ingen överhuvudtaget kan köpa?Jag förstår det inte.

Ullabulla
sen kan man ju vända på det

Vad gör att en fullt frisk kvinna mitt i livet som ser hyfsad ut,bra jobb ordnade förhållanden osv tycker att det är en bra ide att hålla fast vid ovanstående människospillra?

Ullabulla
Jättefint möte

med exet.Han var darrig och hade en del ångest.
Men han öppnade upp för första gången sen vår brytning om sitt mående och sin kamp för att hitta rätt.Inte ett ord om hur han botar sin ångest med alkohol,men jag är inte hans alkoholterapeut och tänker inte bli det heller.Men i omskrivna ordalag var det egentligen alkoholen och måendet han hela tiden pratade om.Jag nämnde i alla fall att jag tagit reda på ett ställe här i stan som kunde hjälpa både honom och mig om han var intresserad.

Då skulle han direkt resa sig upp och gå.Så starkt är hans flyktbeteende.Jag släppte direkt tråden och sa att du kan när som helst fråga om detta så berättar jag mer men jag kommer inte att ta upp det mer.Han våndades nu inför sina nya 24 timmars-pass och hur trött han skulle vara och hur lång tid återhämtningen skulle ta.Han ser inga utvägar,det verkar liksom bara bli stopp på alla vägar han har framför sig.Jag kan inte göra annat än lyssna.Själv känner jag ett visst hopp eftersom han öppnade upp sig så rejält.Men säger då vän av ordning.Har man supit i 6 dagar kanske det är dax för lite reflexioner och där satt då ett ivrigt öra och lyssnade.

Jag bryr mig inte om den vännen av ordningen utan tar tacksamt emot alla öppningar in i ett eventuellt tillfrisknande.Nu ska lite nytta göras och jag ser fram emot en ny arbetsvecka då jag återigen klarat mina föresatser att inte arbeta på kvällar och helger.

Ullabulla
ringde på em

för att få hjälp(inte för att kolla) och döm om min förvåning då han helt klart har hunnit ta sig lite alkohol.Hur tänker han när han kommer fram till en sån lösning?Är det ångesten över att ha träffat mig och att jag väckt upp saker genom vårt samtal?Är det för att han ska jobba i morgon och känner att han inte alls är redo?Herregud och jag som tyckte vi kom en bit idag.Inbilla dig aldrig något ullabulla,hoppas aldrig något.Glöm inte det.

margaretavilhelmina
Jag skickar styrka och kramar

Jag skickar styrka och kramar till dig !

Ullabulla
idag ringer jag riktig terapeut

speciellt inriktad på beroende och medberoende.Nu är jag trött på att halva min dag ibland går åt till detta ältande.Även om jag agerar rätt så sunt just nu så är hjärnan ändå ockuperad.Och är den ockuperad så betyder ju det att den inte släpper fram det riktiga livet,dvs mitt liv med mitt innehåll.Nu får det vara nog med medberoende om jag kan göra något åt det.Basta!

flygcert
Jag läser...

... även om jag inte så ofta kommenterar.
Jag ser hur du kämpar, och utifrån sett, i alla fall i mina ögon, så kan du ju inte släppa så länge ni har så mycket kontakt - jag säger inte att du gör rätt eller fel och jag dömer absolut inte, men du får kämpa för något som verkar omöjligt. Det verkar inte som att han har bestämt sig? Och kanske inte du heller? Vad är viktigt för dig? Vad vill du ha?

Kram

Ullabulla
sådärja

Nu på Onsdag kl 16 så påbörjar ullabulla sitt nya icke medberoende liv.Hoppas kan man ju att de når fram till mig..

villveta
....vänta inte längre. Jag

....vänta inte längre. Jag har inte skrivit det tidigare men jag var hemma två veckor :(. orkade inte göra nåt utom att kontakta en läkare och be om ett samtal med nån som är duktigt på att styra mina tankar på nåt annat än honom.
Går inte att älta hela tiden , det går bara inte .

Vilse i pannkakan
Bra gjort! Tänk på dig nu!

Bra gjort! Tänk på dig nu!

Kram

anonyMu
Hej UllaBulla,

Hej UllaBulla,

Brukar inte skriva i den här avdelningen av forumet. Tillhör ju liksom andra sidan... men det vet du ju redan... Vill först och främst säga tack för din fina kommentar till mig för någon vecka sedan i min tråd. Omtänksamt av dig. Sedan vill jag säga att din och Stingos diskussion i hans tråd var (är) väldigt intressant. Egentligen är det nog så att "de båda sidorna" kan lära sig mycket av varandra. Själv känner jag mig dock som en buffel i porslinsbutik i den här avdelningen. Alltså, inte att du skulle vara en porslinsfigur - missförstå mig rätt! Men att jag nog kan klampa på utan att begripa att jag gör det. Med det sagt så...

... när jag läser här så känner jag så starkt - men lämna den drickande mannen/kvinnan!! Varför stannar man kvar? MEN jag har också börjat fatta att det här är andra sidan av myntet. Myntet som är sjukdomen alkoholism. På andra sidan (kan det stå) en människa som lider minst lika mycket och som kämpar minst lika mycket och mår minst lika dåligt som den som dricker. Samtidigt inser jag också att jag varit djupt medberoende i mitt ex och då framför allt i hans mer psykiska lidande (post-traumatisk stress). Därtill kan jag ju tänka vad som skulle hända om min mans drickande skulle eskalera och galoppera iväg. Vad skulle jag göra då? Lämna honom? Skulle inte tro det... Det är alltså lätt att tala om för andra vad de ska göra, men inte så enkelt när man sitter där själv.

Tyvärr går väl det här åt båda hållen. Precis som en utbränd medberoende vill skrika "sluta drick", så kanske en som tittar på den medberoende vill lägga en hand på axeln och säga "lämna"... På sätt och vis är problemet detsamma, men med olika ingång. Då kanske medberoende kan ha nytta av samma verktyg som alkoholisten? Att ta en dag i taget. Idag ska jag inte ta kontakt/fråga ut hen/leta flaskor oavsett vad som än händer. Imorgon får vi se och jag vet inte hur det ser ut om en vecka. Men inte idag. Idag lyfter jag inte luren vad som än händer. Kanske är det så att distans är nyckeln för den medberoende och att vända fokus från alkoholisten till sig själv istället. Lägga all tid och energi på den egna personen istället för på någon annan. Precis som alkoholisten inte bara kan fokusera på vad man missar utan alkohol, hur tråkigt livet blir, hur hemskt allt är när man inte får dricka - så måste fokus istället riktas mot allt bra som det nyktra för med sig. För den medberoende - fokus till allt som man slipper och hur bra allt kan vara utan att dras med ner i det mörka hålet.

Vet egentligen inte vad jag vill ha sagt... Tänker kanske högt utanför min egen tråd, vilket jag kanske inte alls borde göra... Menar bara väl och vill säga att din och alla andras berättelser här berör så starkt. Man känner så starkt för och med er och skulle bara vilja lägga en skyddande arm över er. Berättelserna här är en viktig påminnelse till en sådan som mig - om vad man har utsatt andra för.

Tycker att du är jättestark UllaBulla, som nu söker hjälp. Det är nog för mycket att bära allt själv. Dessutom ser man inte klart när man är mitt uppe i det. Varför inte låta någon hjälpa en och leda en rätt? Hoppas att du kan hitta ett bra och kompetent stöd som kan hjälpa till att lägga bitarna på plats igen.

Stor, varm styrkekram till dig

Ullabulla
Tack mu och alla andra för fin stöttning

ja,jag vet så väl att det inte räcker med alanonmöten.Trots att jag varit en vaken medberoende länge så fortsätter jag framför allt låta min hjärna ockuperas.Även om jag ibland lyckas i mina föresatser att inte kontakta eller ringa så är det bara en tidsfråga innan jag bryter mitt löfte(dricker igen)Det är precis som du beskriver ,han är min drog.Att vara i kontakt med honom gör mig en mycket kort stund helt nöjd och lycklig.Sen försvinner han till sitt boende/sin värld och där står jag igen utan lindring och börjar då spinna på hur jag ska kunna knyta an igen.Där har du medberoendet i alla fall för mig i sin lilla lådda.Under de 20 år vi levde tillsammans så drack han faktiskt måttligt även om vi i början hade en hel del diskussioner då han drack för mycket och blandade in sina då små barn i det.Men sen la det sig på en hanterlig nivå på ett par flaskor vin i månaden.Dvs i stort sett en normkalkonsumtion.Det är därför jag hoppas och tror att detta är en hemsk fas som han kanske själv kan klara att inse att insatser behövs.Men jag har i sommar klarat att inte påverka och råda då jag förstått att han måste fatta det hela själv.Men i vilket fall så måste jag ändå påbörja mitt tillfrisknande på ett mer genomgripande plan.Bitar av mig har piggnat till,men alltför många släpar efter och faller tillbaka i gamla beteenden som varken hjälper honom eller mig.Jag hoppas att det kan ge MIG mer sinnesro.

aeromagnus
Bra gjort

Att söka hjälp även om källan till problemet inte är du.

Ullabulla
Tack magnus

Källan till problemet är inte ni heller,det är alkoholen och vad den gör med er.Och vilka känslostormar den sätter igång i oss.Ni kan trösta er med vad hon på beroendecentrum sa när jag bedyrade vilken fin man mitt ex egentligen var.-Jag har jobbar här länge och jag har ännu inte träffat en missbrukare som inte är en fin människa :)

villveta
En missbrukare som inte är en

En missbrukare som inte är en fin människa........Är det inte den bilden som varje anhörig har framför sig och som är bara en illusion ?
Ibland tror jag att vi säger bara saker för att säga nåt alls.
Tyvärr som gäller mig så finns det inte orden i min mun som är positiva för att beskriva vad jag tycker om min missbrukare.
Känslorna har svajat mellan de negativa och positiva men INTE nu längre . Om nån skulle fråga mig vad jag tycker just nu skulle jag säga - lås in honom omedelbart för hans missbruk gör mer skada för andra än honom själv.
Nej ....så mycket jag än skulle vilja så kan jag inte hitta eller se den fina människa.
Har tappat förtroende och kärlek och är redan övertygat att jag tänker inte strida mer för att eventuellt hitta allt tillbaka. Finns inte en chans att jag ska tro nåt bra om denna missbrukare.
Är han sjuk ? Ja det är han och....? Ha en vilja att vara frisk eller kom inte av närheten av de som är friska !!!!!
Arg !!!!!

Ullabulla
Vi har så lång historia

vill veta.Och ungefär 16-17 år av dom har varit riktigt fina och (nästan) utan inblandning av problemet alkohol.Sen finns det de som blir förbytta av alkohol och fördärvar allt i sin omgivning.Så gör inte mitt ex än.Det kanske kommer,men än så länge är han mest bara bedrövlig och sjuk och full..Så därför står jag här på sidan om och lider med honom och hoppas att han ska vakna till.Kanske alldeles förgäves.

villveta
......jag vet det...

......jag vet det...
Det jag skrev var min egen ilska och bara mot min egen situation. Rent spontant men hur ärligt som helst !!!!! Kram

Ullabulla
mår riktigt bra ikväll

i mitt eget sällskap.Det var nog någon månad sen sist jag hade sinnesro trots situationen jag lever i.Härligt,hoppas det håller i sig.

margaretavilhelmina
Härligt! Många kramar :-)

Härligt! Många kramar :-)

Meredith11
Gott att höra

Såna stunder är guldkant, hoppas de blir alltfler!

M

mulletant
Härligt Ullabulla

det är fantastiskt att först lära sig känna igen sinnesron... För mig var det så, att jag förstod att jag ofta levde i sinnesro när jag började märka de stunder jag saknade den. En viktig upptäckt för mig. Sinnesrohälsningar och kram / mt

aeromagnus
Härligt

Underbart, det är du värd.

Ullabulla
var på terapi igår

Där hon skulle checka av mina behov.Sen gjorde hon också en test på hur hon jobbar.Jag fick plocka fram ett jobbigt minne och eftersom jag är barn till alkoholister så fanns det ju några att plocka av.Jag fick gå in i det minnet och känna hur jag kände och sen fick den stora ullabulla gå fram till den lilla.Men den stora hade inget vettigt att säga.Rättare sagt,jag kunde inte förmå mig för redan då hade jag lärt mig att man måste klara sig själv och kunna stoppa tillbaka besvikelser och tunga känslor då ingen ändå fanns att bemöta dom.Jobbigt att behöva se vilken krympling jag är bitvis.Inte konstigt att jag många gånger har svårt att känna vad jag verkligen känner utan mest upplevt mig som blank inuti.Nu ska det jobbas!

Ullabulla
nykter och glad man

men trött.Vi ska träffas Lördag.Så då får vi se om han levererar..

Ullabulla
jag läser

flodhästen i vardagsrummet just nu.Huvva så sjuk man är inifrån och ut.Och så många insikter i samma bok.Jag rekommenderar den till alla medberoende.Lite tungläst men väldigt nyttig.

Nu står jag då i ett vägskäl igen.Nykter och glad igår,full kl 11 idag.Jag sitter nu här och försöker hantera de känslor eller rättare sagt frånvaron av känslor som kommer.
Blank tom och även min framtid och min dag liksom ramlar ihop.
Jag som skulle ha en trevlig kväll med väninnor och kuckelura lite och kanske gå ut.Nu for all festglädje trots att ingenting har förändrats.
Jag trodde förstås någonstans att han skulle vara nykter åtminstone till i morgon.Han går alltså på sitt drickande igen med endast tre dagars nykterhet i ryggsäcken.Det kan hända att han skrapar ihop sig till vår träff i morgon.
Men han skulle eg sova över för första gången på 7 månader.Jag ser redan framför mig hur han tackar för maten,reser sig upp och åker ned till stugan så att han kan fortsätta dricka.Vad gör jag då? Blir besviken,förstår blir arg?Inte ens det kan jag känna in idag trots att jag egentligen kan förutse morgondagen.Alternativet är ju att han inte kommer överhuvudtaget.Då blir jag ännu mer satt på pottan.
Ta kontrollen,jaha hur då? Det handlar ju om att släppa kontrollen och bara låta sig flyta med och inte försöka planera så mycket.Men kanske att jag ska just det.Tro att morgondag och övernattning ska bli av.Och tillåta mig själv att bli riktigt besviken och arg om det inte blir av.Eller?

Ullabulla
Var ute igår

och träffade på en liten flört.Kändes väldigt bra för självkänslan.Men ännu mer förvirrande i hur jag ska göra med kvällens planer och min drinkare.
När jag stålsätter mig så kan jag se vår träff som en isolerad händelse där vi hittills har kunnat mötas.
Men just eftersom vi möts så går det också hål i min rustning.
Den tar flera dagar att laga.Men utan dessa möten ingen lindring eller bot för relationen.Att han väljer det han väljer om och om igen blir ju ett hån fast jag vet att det är precis det han kommer att göra.
Dvs jag försöker göra rätt från mitt håll,men han fortsätter ju i sitt spår.

margaretavilhelmina
Jag läser din tråd hela

Jag läser din tråd hela tiden och jag vill säga att du är en ofattbart stark människa. Jag kan inte råda dig till någonting men vill tacka för att du delar med dig.
kram

Ullabulla
Om du visste margareta

så svag och skröplig jag är just nu.Det är ju endast min låga självkänsla som inte har styrkan att sparka mig i arslet och be mig kliva ur det här med nån ära i behåll.
Nån form av självbevarelsedrift har jag ju och motor att försöka driva mig själv och det här framåt.Men när man har en motpart som är alkis så blir det liksom lite stenar på vägen.Men tack för din peppning.

Igår så ringde han vid 2 mjuk och darrig och erkänner att han är väldigt bakis och frågade hur läget var för mig.Inte så bra sa jag.Jag försöker att inte må dåligt i detta att du dricker så mycket just nu,men det är svårt att inte låta sig påverkas.Mjaha joho sa han,dvs ingenting.Men jag kommer vid 18 sa han då och framhärdade om det för första gången.Hade han backat ut så hade jag välkomnat det och det kände han nog.Vid 17 ringde han igen lite lite grötig och ville ställa in träffen för han hade inte fått sova som han behövde.
Nej sa jag du får lov att komma jag har förberett allting.Ok jag ska lägga mig igen och försöka slumra till. 18 30 ringer jag då han fortfarande inte dykt upp.Jag är på väg säger han och kommer 18 45.Så står han där i dörren,lite slirig
-Men du är ju full säger jag.Nädå,bara bakis.Sanningen står ju där uppenbar och jag säger inget mer utan vi tuggar i oss vår middag och stämningen är rätt tryckt.

Sen tog jag upp en av de insikter jag fått i veckan.
-Vi har ju pratat om det här med muren som byggts upp oss emellan och att varken du eller jag,famför allt han inte kunnat hitta nycklarna till hur man murar ned den.
Nu har jag fått reda på vad den består av säger jag.
Jaha säger han,vaddå
Skam och lögner säger jag.Så länge du ljuger som du gör pecis nu att du inte druckit så byggs denna mur på och blir ogenomtränglig.
Men den går att mura ned om du slutar ljuga.
Han svarade ju inte på det men förstod nånstans att här blir det ingen övernattning.Nä nu ska jag hem till stugan och lägga mig och sova.
Ja sa jag,jag kan inte be dig att stanna då du ju uppenbart har druckit.
Sen ska han då vänslas lite kramas och pussas och visar både sin ånger och sin längtan.
Sen åker han då iväg.Först efteråt börjar jag banna mig själv för att jag släppt iväg honom på fyllan.Visserligen inte så påverkad,men tillräckligt för att blåsa påverkad i en kontroll.

Jag meddelar barnen och nu äntligen ska vi ha en konfrontation,idag.
Vi ska träffas hos mig före och gå igenom vad vi ska säga så det inte blir så spretigt.
Då får vi se om han är nykter eller full när vi kommer ner.
Jag vet ju att onykter så tar han inte in så mycket.
Men jag ska föreslå barnen att vi skriver varsitt kort brev med kontentan av det vi ska säga och lämnar det så han kan läsa det nykter.

Sidor