Hej. Jag har under några år haft stora problem med dagligt vindrickandet. Jag har klarat det "bra". Inget problem på jobbet utan suttit hemma och druckit i min ensamhet. Strax före jul kom jag till den "berömda" gränsen då min 23-åriga son tog mig i örat. Jag meddelade barnens pappa, mina andra barn och min arbetsplats. Jag gick till företagsläkaren som skrev ut Antabus och Campral till mig vilka jag ätit sedan dess. Företaget är också med på att betala en behandling (öppenvårds). Mitt drickande har varit en hemlighet som bara min 23-årige son och jag delat...
Jag kan inte säga att jag haft några problem de senaste veckor. Visst blivit lite sugen, varit uttråkad och så vidare men inga fysiska åkommor. Nu tror jag att jag är i det läget då jag tror att jag klarar det här själv. Något jag kan förstå kan vara en rejäl risk. Hur vet man om man behöver en långvarig behandling eller inte? Jag hade också hela tiden trott när man väl slutar dricka (ett par veckor) så känner man av det rent fysiskt. Jag känner inget alls. Jag är inte piggare, jag har inte mer go i kroppen eller knoppen. Jag ligger fortfarande i soffan och tittat på tv precis som innan. Jag har ingen kraft helt enkelt.
Jag skulle vilja höra lite mer med er som slutat dricka... Klarade ni det själv eller är det en farlig väg? Märkte ni någon skillnad i huvudet och i kroppen? När kom de förändringarna i så fall.
Tar tacksam emot alla råd och tips.

Stingo

Välkommen hit. Läs andras trådar, så kan du rätt snabbt skaffa dig en bild av hur de upplevt det. Många har tyckt att de första veckorna är tröga, blivit trötta och håglösa, som du skrev. Själv kände jag mig jävligt flunssig och nere i nästan en månad. Sedan svängde det rätt fort till det bättre och nu mår jag som en prins. Hur medicinerna kan inverkar (campral) känner jag inte till. Försök ta dig upp ur soffan och ut på promenader (eller något annat), det kan hjälpa med att hitta den där "go"-känslan.

Hur mycket hjälp du behöver (eller inte) beror på väldigt många olika saker. Bla på orsakerna till att du druckit. Många har märkt att de behöver stöd (terapi) efter att de varit nyktra en god stund. Inte så mycket med att hållas nyktra, utan med att få ordning på sig själva och sina liv. Om du redan är inne i hjälpsvängen, så känns det dumt att sluta med det nu, speciellt om du beskriver din tillvaro som otillfredsställande.

Du är inte trygg efter två veckor, fast det kanske känns så. Många får återfall betydligt senare än så.