NU har jag fått nog!

661 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
MondayMorning
Anders43

Vill inte moralpredika på något sätt. Jag tog ju själv ett återfall efter 2 års total nykterhet. Jag ska egentligen bara vara tyst.

Min alkoholläkare - forskare likaså sa på mitt andra besök: "MM det finns en grupp människor med riskbruk som kan "tränas" till genom lång lång terapi att dricka "normalt". Du tillhör inte den gruppen. Ni som har detta sätt att dricka måste få hjälp till att förstå att ni aldrig mer kan dricka. Du har ett narkomaniskt beteende när du tar första glaset. Om du tar ett återfall igen så måste du ringa mig så jag får sätta in preventiv medicin mot epilepsi. Han tillade: Det är inte frågan OM du kommer att få epilepsi. Ett återfall till med samma mängd som ditt sista race så kommer hjärnan ta så mycket stryk att den blir sjuk. I värsta fall stannar hjärtat av dosen alkohol.

Jag vet ju också att du sist petade i dig hur många sömntabletter som helst och din pappa kom till dig. Och du visste inte att du hade tagit dessa....

De där två ölen man startar med och tror att man ska fixa det....
Ingen lek.
Det kan kosta oss livet.

För mig är det samma beteende som en heroinist på plattan.
Abstinensen är det mest vidriga man kan uppleva.
Drivet till mer. Jag kan gå hur långt som helst när alkoholen tar slut.

Och likt en heroinist vet jag att jag vid nästa återfall skulle ta en överdos.

MondayMorning
Förlåt mig

att jag låter så hård. Jag blir bara så jävla orolig.
Skriv gärna om vad som hände.När du orkar och om du vill..

Vi andra med liknade beteende kan ta lärdom ..
Kanske kan förstå..

Var det de vanliga.
Jag är botad. Nu funkar det nog?

santorini
Sanningen

Klokt och rakt på sak, MM. Det är Sanningen som är hård, inte du. Det hjälper inte att blunda för den. Det är som det är.
En gång medan jag drack och var och köpte vin kom en ung kille instapplande. Han hade taxi väntande utanför. Han gick väldigt ryckigt och dåligt och hade svårt att prata. Jag hörde senare att han druckit sej till dessa skador. Nå inte slutade jag dricka där och då men den killens öde har funnits nånstans i mitt minne. Man kan inte dricka obegränsat utan att så småningom få skador. Förr eller senare.

Anders 48
Tack snälla ni!!!

Upplever bara omtanke - inte "hårdhet" på något sätt. Det är ju så det är. Jag återkommer och berättar lite mer när jag fått tillbaka mitt vanliga jag. Nu läser jag vidare här. Men tack igen för att ni bryr er. Blir så glad och tacksam. Kram på er!

AlkoDHyperD
Bra att du är tillbaka, Anders

Du har förlorat 1 1/2 vecka (plus återhämtningsdagar). Riskerat mer än så.
Allt du lärt dig under året, alla insikter och förändringar finns kvar.
Kanske känns ännu värre att falla med kunskap, eller så dämpade du fallet.
Jag är nykter men det kunde varit jag som skrivit dina inlägg här ovanför. Det är nyttigt att bli påmind.
Kram

Anders 48
Tack snälla AlkoHD!!!!

Jag känner det faktiskt som att fallet dämpats p.g.a. vad jag har lärt mig på vägen. Jag slår inte så hårt på mig själv, försöker skippa ältandet - och är tillbaks direkt på regelbundna AA-möten. Om drygt en vecka får jag träffa min terapeut igen efter sommaruppehållet - och vi har en del att prata om om man säger så:-)

Tack för dina rader. De värmer. På riktigt./Kram på dig

Jasmine
Bra att du har hittat din kompass..

.. igen och terapeuten kanske kan hjälpa flyttfågeln att inte bara hålla rätt riktning men också att få mer luft under vingarna. Fint att du är tillbaka💙💙

Anders 48
Tack Jasmine...!!!

Börjar så sakteliga bli mig själv igen - rätt så mycket redan faktiskt. Tog idag en rejäl cykeltur ut på Djurgården, och det kändes så oerhört skönt. Satte mig vid kanalen och bara andades en stund. Sen springer jag på AA-möten. Idag har jag "avverkat" 2. Det ger både lite ro och stöd. Är glad att jag inte är helt nybörjare - jag började ju i höstas redan. Skönt att veta ungefär hur det fungerar - så den biten slipper jag fundera över. Tillbaks till jobbet på söndag - drygt en vecka efter hemkomsten från sjukhuset. Finns nog inget gott i att sitta hemma och älta - nu är det tillbaks till verkligheten som gäller. Jag tror att demonerna snarare växer sig starkare om man hittar på någon anledning till att fortsatt vara sjukskriven/stanna hemma. Jag vet ju också att det bara är mina demoner som gör att jag tror att det står skrivet i pannan: "Utskriven från avgiftning för drygt en vecka sedan".:-)

Nu är det fanimej slutdrucket för min del. Jag är ännu en gång överbevisad att "ett par glas" inte funkar. Det ÄR en progressiv sjukdom och inget annat.

Var bara det, typ!/Kram A

santorini
Bra att du är på G!

Bra att du kom igen så snabbt. Jag tror att vi alla som blivit nyktra har varit med om ett par återfall. När man inte vill fatta det som egentligen är så enkelt-vi kan aldrig dricka alkohol igen. När man får in det i sin hjärna så är det enkelt. En klar och tydlig regel-jag dricker inte alkohol! Kom ihåg det när tiden går och alkoholhjärnan börjar viska om att man är "botad". Det är inte sant, det är missbruket som luras. När man då vet att man inte dricker alkohol, no matter what, så blir det till slut självklart. Att man ibland blir sugen är inte farligt. Just utomlands på semesterresor kan jag känna mej lite bitter ibland. Men vadå, det gör ingenting. Det går om. Jag har aldrig varit en som är nöjd med två glas vin så det kan kvitta.

Så enkelt blir det när man accepterar det svåra.

Anders 48
Tack Santorini!!!

Tack för dina ord! Du har ju så rätt!!! Visst är det så att, om den sociala situationen inte medgivit mer än 1 öl, så är det alltid berusningen som jag/vi farit efter. Annars kan det kvitta - precis som du skriver!

Anders 48
Det är nog fan över nu!

Har sprungit som en tok på AA-möten under veckan, ibland 2/dag. Har varit både ett sätt att få prata av sig, lyssna till andra kloka människor, samt bryta sitt eget tankemönster för en tid. Det är nog fan över nu! Har så mycket i bagaget som jag har lärt mig, av människor här, medmänniskor, min terapeut, människor hos AA. Jag ser progressiviteten så klart - i mitt eget sjukdomstillstånd. Snart 50 typ - och det finns inte utrymme för mer återfall helt enkelt. Jag har nog på riktigt, hoppas jag, kapitulerat och insett att alkoholen är mig övermäktig. Jag får "roa" mig på annat sätt i fortsättningen av mitt liv. Just nu så känns det inte heller som att jag ger upp något - jag välkomnar något annat. Vad det än må vara. Lite rädd. Lite nyfiken. Men klar över situationen. Har ju mitt missbruk av insomningstabletter också - men det går ju inte att ta tag i om man inte är nykter. Inte en chans. Det får bli nästa gåta att knäcka - i sinom tid. Rätt abstinent efter dessa just nu då mängden ökar samtidigt som jag tar ett återfall - och sedan helt plötsligt går tillbaks till normala (för mig) nivåer. Är ändå så oerhört glad att jag inte sitter och skakar och frossar av alkoholabstinens. Den biten är över. Ville bara säga hej.

Trevlig helg/Anders

MondayMorning
Anders

Grattis till alla födelsedagar, 5 på raken. Bara som en sån sak :)
Och grattis till kapitulationen. Det går att leva ett bra liv utan fyllerace.
Numera ser jag på mina perioder som bara bortkastad tid, det händer ju inget roligt alls
under en sådan period. De dagarna kan jag lägga på annat, vettigare.....

Såg din alko-kalender som du uppdaterat. Hur mycket dricker du under ett race?
Om du vill svara såklart och om du har koll? ha ha ha....
Man vaknar upp bland en massa spritflaskor som man knappt vet
hur man har fått tag på.

Kram

Anders 48
Tack MM - så var man 48!

Tack för dina värmande ord. Hur mycket drar jag i mig? Svarar ju alltid så ärligt jag kan, det är min devis - annars så kan jag ju inte gå tillbaks till min tråd och lita på vad som står där. Den här gången: Startskottet var 4 starköl från bolaget - som sen blev en fortsättning i form av mellisar (3.5) från Ica. Ca (tror jag) 12-18 om dagen (och natten?). Många vändor blev det till Ica, samt en taxi till/från 7-eleven. Detta tillsammans med ett antal sömnisar på kvällen för att kunna varva ner - och även under dagtid, för jag fått för mig att de "skärper till" min fylla. Känner mig mindre full. Alltså känner mig. Det är fullständigt vansinne. Inget annat.

Ungefär så kommer jag ihåg det hela...…-"städar" på något sätt under tiden - så det står inte 200 ölburkar o stirrar på en när man vaknar till. Något gott i det hela?

Ja herregud vilket vansinne.

Kram på dig/A

MondayMorning
Anders

Ok min mage klarar inte så många öl. 3,5or är för mig att plana ut när man måste ställa sig upp.
Ungefär 50 - 73 cl i alkoholmängd per dygn då.
Liknande mitt fast mitt består av vodka/gin/rom/whisky, d.v.s jag dricker ren sprit som du vet...
Enklare, snabbare fylla, mindre att städa, lättare att gömma.....

Ja du hör ju. Enklare? Idiot-MM som har resonerat så...
Blir arg när jag tänker på det.

MondayMorning
.

.

Anders 48
Tack för uträkningen MM!:-)

Jodå, man kan utan vidare komma upp i ansenliga mängder alkohol med "bara" mellisar från Ica. Fy sjutton - nästan en 75:a om dan.....

Var på jobbet idag - första dagen efter semester och några få dagars sjukskrivning. Kände mig så genomskinlig - och som jag har skrivit tidigare: Det känns som att "alla" vet vad jag har gjort! Ingen vet - men bara känslan. Den gick över ganska snabbt, alla har fullt upp med sitt - och känslan när jag kom hem var enormt skön. Att ha gått dig, arbetat en dag. Normalitet. Rutin. Det blev ett avstånd till återfallet som var välbehövligt och sunt. Så glad att jag inte fick för mig att jag nog behövde "fler dagar". Tror inte att det gagnar många gånger - blir lätt att man snurrar in sig i tokiga tankar och att man blir självcentrerad på ett osunt sätt. Jag är dock glad att jag "sprungit" till AA rätt tätt den senaste veckan. Det gör mig lugn att komma dit och få lyssna och kanske berätta lite själv om mig och min historia. Jag kommer snart att vara där igen!

Bara en hälsning/tjingeling

C.B
Hej Anders

Nu har jag spenderat halva dan med att läsa din historia. Intressant. Är själv jävligt alkoliserad. Kan köra både köra ett race och dricka varje dag...Känns ju inte så kul att verka lida av både problematikerna. Jag har kontakt med beroendekliniken sedan länge men dom är inge vidare. Håller med dig så väl i detta med att inte sitta hemma och älta när det gått åt h-vete. Pluggar och jobbar vilket orsaker stress, vilket då triggar igång men jag dricker på alla känslor...Ironiska är att jag läser till specialist uska inom psykiatri. Går bra trots mitt drickande. När du varit inlagd vilken medicinskbehandling har du fått.? Jag har efter 6 dagars race med typ 2,3 liter vin om dagen härdat ut abstinensen själv trots jag knappt kunna gå. Men det tar på krafterna, och efter typ 5-6 dar kan jag dricka nån dag igen. Jag vet att jag inte ens ska dricka mera men lider även av diverse psykiska ”plågor” och diagnoser. Jag har för ex antal år sedan gått en 12 stegsbehandling, vilket bara gjorde mig värre. Så tycker du att AA hjälper? Förlåt jag snodde lite utrymme i din tråd.😊. Är på dag 7 nykter.

C.B
Glömde...

Vilken inriktning är det på din terapi? Är den psykodynamisk?

Anders 48
Hej C.B!

Du får gärna "sno" utrymme i min tråd. Ser att du har läst hela min tråd - och att du känner igen dig. Hoppas att läsningen gav något:-) Glad för det isf. När jag har varit inlagd så har det handlat om behandling med benzopreparat. Höga doser i början och snabb nedtrappning i takt med att abstinensen klingar av. Har även fått sprutor med b-vitamin. Sist fick jag 3 sprutor. Det "ingår" fick jag veta. Jag hade ändå ätit rätt skapligt under min fylla - men de ger sprutorna ändå, för säkerhets skull. Tack för det. När jag sen åkte hem, ett par dagar innan inrådan från läkare, så fick jag dricka en antabus - och sen fick jag tabletter för de sista 2 dagarna av uttrappningen. De bokade även in en tid direkt hos beroendeenheten dit jag skulle gå på måndag morgon för samtal om ev fortsatt kontakt. Jag har under 2016 också varit i kontakt med beroendeenhetan, och där fått motiverande samtal samt ett antal samtal med psykolog. Tycker ändå att det har hjälpt mig - även om återfallen har funnits där. Fick ju även höra att ett antal återfall ofta "ingår" i den icke spikraka vägen mot nykterhet.

Förra sensommaren så fick jag kontakt med den psykoterapeut som jag fortfarande träffar. Denna är från början psykodynamiskt utbildad, men mycket erfaren, och har "släppt" metoderna till viss del - så just vilken metod vi använder kan jag faktiskt inte svara på. Men det känns bra! Denna person har dessutom arbetat med alkohol- och drogrelaterade frågor - vilket jag inte visste från början, men det förstärker ju enbart mitt förtroende för denna person. Så är det!

Hoppas att du finner något sätt att komma vidare på. Verkligen. Det låter som att du skulle behöva "komma vidare" på något sätt. Hoppas du hittar ett sätt. Vad gäller AA så tycker jag att det är lugnande och givande att gå dit. Har inte gett mig in i programmet mer än att jag har erkänt för mig själv att jag inte kan hantera alkohol. Jag har inte någon "sponsor" (ännu?), och har inte aktivt börjat arbeta i de olika stegen. Det kanske kommer? Just nu så nöjer jag mig med att gå dit. Få lite lugn, lyssna till andra kloka människor (och en del "konstiga") som delar med sig av sina liv och sina problem - och lösningar. Det ger mig mycket! Ibland så berättar jag lite om mig och mitt liv. För mig så tycker jag att det ger mig viss styrka. Kanske passar det inte för alla? Jag har iaf från första början blivit varmt och ödmjukt mottagen.

Hälsn. Anders

Anders 48
Sliter med nästa abstinens....

Härinne pratar vi ju alkohol. Självklart. Men jag tror inte att jag är ensam om att även missbruka något annat, t.ex som i mitt fall, insomningstabletter. Det är ju för att vi är alkoholister! Vi vill sinnesförändra. Jag har under flera år ätit dessa, i högre doser än vad läkaren föreslår - åtminstone dubbel dos. När jag tar ett fyllerace så har det hänt att jag har kombinerat detta med väldigt högt intag av dessa tabletter. Konsekvensen blir ju bl.a. att när man sen skall ner på "normal" dos så blir man abstinent. Jag är där just nu. Alkoabstinensen är över - men tabletterna spökar. Jag har under dessa dagar tagit en halv tablett dagtid bara för att stå ut. Skall ta itu med detta - men pallar inte just nu. Borde lägga korten på bordet även där och ge mig in i en avgiftning.

Nåväl, åter till alkoholen! Utan alkohol så ökar ju mina chanser markant att även kunna ta itu med tabletterna. Det måste börja där. Jag har nu varit nykter i nästan 2 veckor - och det känns så fantastiskt skönt. Kantstött? Ja ganska mycket, men det är över. Jag är åter på banan och tar den hjälp jag såväl behöver. Det är jag glad för.

Bara så/Anders

Anders 48
Ville bara tillägga....

….att jag är övertygad om att jag har någon typ av missbrukargen/personlighet. Jobbade som ung i en godiskiosk och åt godis till jag spydde. (Fick äta så mycket jag ville). Snusar inte lagom - utan 2 dosor om dagen. Som ung ofta fullast på fester och ute - hade inte något stopp. Så det är rätt självklart att jag inte heller kan käka insomningstabletter "lagom" - det är inte min personlighet:-) Ett syskon som också snusar lika mycket och börjar sin dag med 2 Treo (och har gjort så i typ 20 år) Också glad i att dricka mycket - men tror dock inte på en problemnivå, även om hen tidigare har haft svårt att stoppa vid en "sund" mängd. Alkoholism finns i överflöd på ena förälderns släktgren. Kusiner som är alkisar, så...…..

John-Erik
Missbrukargen

Bra att du är på banan igen Anders :-) Följer dig lite..
Är också säker på att det faktiskt finns en missbrukargen. Vissa tror att det har med
alkoholkulturen i hemmet under uppväxten att göra och att man sedan utvecklar
ett riskbruk för att beteendet varit normen i hemmiljön. Kanske är det både och men
missbrukargenen har jag själv troligen. Kan missbruka choklad m.m. om det finns hemma.
Riktig frossare i allt... Tabletter, inga problem där heller, jag tar det som finns om det ger rus.
Elton John berättade en gång i tiden att han kan knarka på allt möjligt som ger rus
och det är genen han bär på som är orsaken till missbrukarbeteendet enligt honom själv.
Sömnmedel och lugnande mediciner gör helt klart A- problemet mer komplext beroende på
medicinens egenskaper. Lugnande, sedativa + sömnpiller i en övergång till
A-fritt liv för att slippa abstinens är bra men att blanda skiten med A eller
vara/bli beroende av preparaten är en dålig väg att gå. Ett sidospår som i värsta
fall kan leda tillbaka till A-missbruk igen, om det är benzo man tar.
Benzo är oerhört beroendeframkallande i sig och svår att sluta med.
I kombo med A är det livsfarligt. Men det vet du väl redan Anders..
Menar bara väl...Har själv haft benzoproblem och det är bara skit.
Blev en ond cirkel av allt. Försök att trappa ner även den biten när du orkar
är mitt råd.

Bra jobbat Anders och styrka till dig

//John

Anders 48
Tack John-Erik!!

Tack så mycket för dina rader! I min familj dracks det knappt alls - så inte har jag fått lära mig några dåliga alkoholvanor den vägen iaf. Sen finns det ju annat i uppväxten som kanske gör mig/någon "känslig" för att fastna - tillsammans med gener, helt klart. Jo jag skall försöka att göra mig av med sömntabletterna (Imovane/"halvbenzo") också - när jag känner mig starkare. Är rätt så säker på att jag är klar med alkoholen. Faktiskt. Och det ger mig någon sorts ro på något sätt.

Tack än en gång för dina rader - och önskar dig all styrka i din egen kamp/Anders

FrkSmilla
Förlåt..

Om jag blandar mig i men är själv född med en gen: sårbarhet för att utveckla en beroendesjukdom fullt ut. Visste det inte då i tonåren men mina fyllor skiljde sig ifrån mina vänner redan då.visste det inte då. För ung för grön.Idag kan jag se klart. Har ett osunt förhållande till alkohol. Valt alkohol, som min drog men det hade likväl kunnat vara heroin sjuklig träning matorgier eller sexmissbruk för mitt belöningssystem är fucked!

Anders 48
Du får gärna blanda dig i Frk Smilla:-)

Just precis så, sårbarheten för att hamna i beroendesjukdom. Med våra "uppfuckade" belöningssystem. Mitt i prick. Tack för den!

FrkSmilla
mmm...Tack Anders!

För att du inte tog illa upp av mitt inlägg.
Så länge som vi kan se orsak o verkan så far soo good: vi kan se ett försvar i våra konsekvenser. Utan tvivel eller självrannsakan. Bara konstaterande. Tror det kan hjälpa oss.

Bara så./FrkSmilla

C.B
Hej

Var hos läkaren idag och ska tydligen inte gå kvar på mottagningen. Lika bra det, för nån vidare hjälp har jag inte fått. Två år sedan jag hade ett läkar besök. Jag äter också imovane, men har bara en per dag. Sa till läkaren att jag får se om jag kan hitta en privat psykolog. Då säger hon: Varför ska du det?. Jag: Gå i terapi... Jaja.

Anders 48
Konstig fråga från en läkare.....

….varför man vill träffa och prata vidare med en psykolog? Kan väl heller inte skada med tanke på dina studier. De flesta som läser psykologi/psykiatri brukar väl själva gå i terapi under utbildningen? Det ingår väl nästan mer eller mindre har jag för mig. (Kanske tänker mer specifikt de som skall bli psykoterapeuter). Hoppas att du hittar någon bra - jag tycker att det är jättebra. Om man hittar någon som man känner förtroende för. Då är det bara att köra......

Granit
Starkt!

Vad jag blir glad av att du är tillbaka där du vill vara igen!
Jag minns så väl när du välkomnade mig i våras. Hur jag mådde. Hur jag kände när du skrev, till mig, där och då.
Det stärkte mig och gav mig insikten att jag inte är ensam.
Vi sitter liksom i samma båt, på ett eller annat sätt.
Fullblodsalkisar som konferensfyllon.
Därför är det så fantastiskt att få följa dig i din resa, allra helst när du sträckte ut en hjälpande hand när jag som mest behövde den.

Ta hand om dig, och ta små steg som ganska snart blir helt vanliga.

Anders 48
Tack Granit!

Tack för de vänliga orden! Och det gör mig glad att mina ord kunde stärka dig när du kom hit!:-) Jo visst sitter vi i samma båt, alla här inne. En del sitter kanske lite bekvämare än andra? En del sitter rätt obekvämt. Men vi paddlar alla runt i alkohavet, och försöker att nå fast mark under fötterna. Komma i land helt enkelt. Enkelt? Njae - men vi vet åt vilket håll vi paddlar i alla fall.

All styrka till dig i din kamp - var du än sitter i båten för tillfället:-)//Anders

Sidor