Senaste kommentarerna i forumet

Tack, Kaye. Kloka ord, och precis som du skriver kan jag ju bara säga att jag valt att ta en vit period. Hade ett vitt år för några år sedan (även om det inte blev helt vitt) där ingen egentligen ifrågasatte det. Tack för peppen och kram tillbaka :-)

Hej Daniel
Vill du ha ett längre uppehåll utan A så blir det nog enklare om du berättar att du ska ha det för dina närmaste.
Men varför och eventuella problem med A behöver du ju inte berätta.
Jag har skyllt på klimakteriet?
Många människor har vita månader eller 3 vita månader ur ett hälsoperspektiv.
Tror inte de personerna går och oroar sig för vad de skall säga till andra.
De känner sig nog bara duktiga.

Jag tror också att genom inte berätta underlättar man för sig själv att ångra sig, backa från sitt beslut. För ingen vet ju att man misslyckats.

Men först behöver du själv bestämma hur du vill göra.☺
Kram⚘

Då har det gått tre dagar sen julafton och jag drack för mycket, ångesten är såklart kvar. Är orolig för hur andra ska reagera om jag "kommer ut". Ska jag försöka hantera detta inom familjen, men med professionell hjälp, eller ska jag gå ut med det? Är inte säker på hur mycket jag kan eller bör involvera min fru i detta. Jag förstår att det inte kommer att funka om inte jag själv vill, och det känns absolut just nu som att jag gör detta för min egen skull, även om jag såklart inte heller längre vill göra min familj illa genom att alltid vara den som blir fullast på fester och middagar. Några tips, någon?
Vet inte ännu om jag vill sluta helt eller bara försöka hitta en nivå som jag klarar av att hantera, dvs sluta i tid. Egentligen spelar det ingen roll - jag vill bara att hålet och tomheten inom mig försvinner och jag tror inte att jag har något problem att säga till någon att jag inte vill dricka. Men jag känner en rädsla inom mig att om jag berättar öppet om mina problem så kommer t ex arbetskollegor att tycka att mina åsikter är mindre värda, och att jag ses som mindre kompetent - vet inte om det har att göra med att jag ofta har dålig självkänsla. Jag antar att det är inbillning hos mig själv för jag får ofta höra att jag är duktig på det jag gör. Fast nu när jag sitter och tittar på orden på datorskärmen framför mig så fattar jag lite grann varför jag dricker (åtminstone ibland), för det är efter två öl/glas vin som jag känner mig värd något, och efter de två glasen så vill jag spä på med ännu mer bra känslor och sen går det som det brukar - kraschlandning...
Tack för supporten och de vänliga orden i den första kommentaren jag skrev i en annan tråd. Hoppas jag kan vara ett stöd för andra också. Jag märkte förresten att jag flera gånger började skriva "man" istället för "jag" - är det inte bäst att skriva "jag" så att jag inte lurar mig själv att det kan vara någon annans problem och inte mitt?

Ja. Det är ju det jag tänker men sen inte gör. Men det kanske behöver ett krafttag och det är nog dags. Tack för push ❤

Testa att skippa vinet under en period. En till tre månader brukar vara bra. Vi är många som levt i tron att vinet hjälper till med sömnen och som upptäckt när vi slutat att dricka att vi nästan aldrig sovit så gott som då. Testa en tid! Du är ju här av ett skäl precis som du själv säger. I början bytte jag vinet mot kolsyrat vatten och så blev det en del salta jordnötter. Det var en hjälp för mig.

Mest tanken på att jag behöver vinet för att kunna sova är min varningsflagga. Tränar på över normal motionsnivå och har inga av problemen du beskriver. Men dricker typ 2-3 glas per kväll.

100 dagar brukar de säga, men jag tror ännu längre kan vara bra.

Hej. Jag orkar inte längre dricka. Ständig ångest och betalar ett högt pris att för en stund känna eufori. Hur länge ska man helst vara utan för att psykiskt och fysiskt kunna släppa tankar och alkohol och inse att man mår bättre? Jag är en ängel nykter och en djävul onykter.
Hoppas någon kan komma med input och förslag på hur du lyckats eller kanske befinner dig i samma sits som jag gör nu. Kram till er alla kämpar!

Välkommen hit!?
Tror du har svaret själv... men hur många enheter per vecka dricker du?
Max 9 enheter för kvinnor och 14 för män överskrider man det är det inte ok mängd per vecka.
Om ditt liv påverkas negativt av ditt drickande är det också varningsflagg. Stannar hemma från jobbet, ställer in möten med vänner? Vaknar bakfull, får inget gjort, ständig fokus på alkohol?
Skriv mer!!?

Låter härligt!

Hallå,
Jag är i samma sits. Jag jobbar och tränar varje dag. Men kl 20 är det avslappningsvinet som gäller.
Jag tänker 1 glas men det blir lätt 3. Jag tror att jag inte kan somna utan. Gör allt för att bli själv i vardagsrummet så ingen ska se när jag fyller på glaset.

Fattar att jag har ett problem när jag skriver här såklart. Men hur tar man första steget till att göra något åt det? Vill inte berätta för familj och vänner att jag inte kan låta bli boxen. Längtar efter ensamstunder när jag kan få dricka mitt vin själv och slappna av.

Välkommen! Fint att se att det verkar fungera för dig att skriva. Av trådrubriken att döma har du kommit till någon slags insikt. Skriv och berätta mer, om du vill.

Varma hälsningar
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du beskriver mig. Tror jag förstår dig fullt ut i detta med att lyckas och misslyckas, vilja förändra, inte riktigt lyckas, nedvärdera sig - and repeat.
Tänker följa dig och hoppas vi kan stötta varandra i med och motgång. Med massa värme!

Som du ser i den diskussion som uppstått i din tråd så finns det olika sätt att se på och tänka om mönster som en hamnat i med alkoholen. Just nu verkar det som att du befinner dig i ett läge där du kanske kan ha extra nytta av IronWills tankar här ovan, att du behöver prova dig fram vad det gäller att förstå och hantera ditt mönster med alkoholen - vad som blir bra att säga och göra för just dig. Vad tänker du själv, efter att ha läst de svar du fått här?

Och: du är allt annat än värdelös. Tvärtom, du är modig och klok som skriver här, det är ett steg på vägen framåt!

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Han tjatar alltid om det. Han är ingen läkare och riktiga alkisar behöver medicinsk vård, säger han. Men vi andra, som ”bara” är problemdrickare, kan han hjälpa. Och han hjälper väldigt många också. Stopdrinkingexpert på youtube. En av mina husgudar ihop med Annie Grace.

Kram ?

Var kommer det där med problemdrickare och alkoholist? Jag har ju sett mig själv som en alkoholist sedan jag insåg/erkände för mig själv eller vad jag nu gjorde att jag hade ett problem.

Bakfull har man ju varit. Dock var jag inte ofta det de senaste åren. Jag var aldrig skakig/mådde illa/hade huvudvärk etc. dagen efter. När jag höll upp en månad förra November så hade jag inte abstinensbesvär vad jag vet av. Så jag har ju aldrig behövt någon fysisk avgiftning. Jag slutade helt utan hjälp, men tar ju hjälp här nu för att fortsätta med slutandet. Med den definitionen så var jag alltså aldrig alkoholist.

På ett sätt känns det ju skönt att tänka så:) Dock hade jag definitivt, ingen tvekan, ett beroende. Det har jag väl fortfarande, antar jag, men jag håller det i schack genom att inte dricka. Kanske jag spånar för mycket i gbg tjejs tråd nu. Men det är klart att det är relevant för henne också. Det är väl viktigt att förstå att bara för att man inte har ett fysiskt beroende så kan man ändå vara beroende eller som allra minst ett osunt förhållande till alkohol. Egentligen spelar väl kanske inte definitionerna lika mycket roll som hur vi faktiskt påverkas. Men det är klart att det är viktigt att ha gemensamma definitioner så att vi vet att vi pratar om samma sak.

Testinlägg

Det låter, helt objektivt, som att du har ett för högt bruk av alkohol. Halveringstiden är längre för CDT än b-Pehr: Någon 3,5:a eller vad du skrev i veckan att du drack, bidrar givetvis även till att påvisa överkonsumtion. Enligt måtten så ska det enligt oss ”överkonsumerare” ganska lite till för att hamna över gränsvärdena. Exempelvis för mig som kvinna så krävs det för överkonsumtion/ över gränsvärde att hamna över godtagbart b-Peth 2 flaskor vin per vecka. Dricker jag varje vecka under längre tid 1 flaska fre + 1 lördagen och en öl så hamnar jag över. Jag dricker tyvärr även nån folköl varannan dag. I takt med att vår tolerans ökar desto mer i förnekelse hamnar man. 1 flaska vin per kväll 2 ggr per vecka är LITE intag för mig, men för 5 år sedan hade det inte varit det. Men för 5 år sedan hade jag förmodligen blivit rejält full på en flaska. Inte nu.

När man är beroende och dricker alkohol så väcker det mersug, så visst är det ett beroende. Och tar vi oss en återställare när vi är bakis så mår vi bättre, då har abstinensen stillats. Däremot skiljer många på alkoholister och problemdrickare. En alkoholist är fysiskt beroende av alkohol så till den grad att hen måste ha alkohol varje dag för att öht fungera normalt. En problemdrickare kan ha uppehåll på flera dagar, veckor eller månader - om det krävs. Det kan inte en alkis, utan avgiftning och medicinsk hjälp.

Det psykiska beroendet är dels alla vanor, och alla föreställningar vi har om hur lyckliga vi blir, avkopplade och hur bra vi mår om vi bara får dricka. Dessa är svåra att få bukt med för det krävs att man gör på andra sätt, många gånger. Som en trampad stig i skogen. Du ska inte gå på den stig du alltid har gått, du ska plötsligt gå åt ett annat håll. Stökigt och bökigt i början, men tids nog blir den nya stigen lika nedtrampad.

Kram ?

Jag funderade på det ni sa, Kaye och IronWill angående beroende. Det finns väl egentligen två olika beroenden. Det fysiska och det psykiska och som kanske förvisso inte helt tydligt är två separata saker alltid.

Det finns ju det fysiska beroendet där kroppen kontinuerligt måste ha alkohol där man annars får abstinensbesvär. Det tror vi ju inte att gbg tjej har i och med att hon håller upp varannan vecka. Men det kan ju vara ett beroende ändå.

Som en del av er andra är jag nykter sedan ett tag tillbaka. Inte i närheten lika länge som IronWill, men ändå. Jag vet dock att om jag skulle dricka igen så skulle jag inte kunna hantera det. Är det inte ett beroende då? Kanske det skulle definieras som något annat. Jag vet inte riktigt.

Men jag är inne på samma spår som Kennie för dig, gbg tjej. Testa 3 månader nykter och se sen.

Om jag förstår din fråga rätt utifrån det forumet du har ställt den i så undrar du om det är för mycket att dricka 3-5 öl varje fredag och lördag.

Utifrån de beräkningar man gör med glas per tillfälle och glas per vecka, så låter det som att du inte ligger över någon gräns för riskbruk. Har du testat att göra ett sådant självtest? Det är ju lite avhängigt styrka och storlek på öl förstås också. Dock är det väl viktigare att fundera på hur det påverkar dig och din omgivning snarare än om antalet glas är för många eller inte.

Jag antar att du har ställt frågan för att öldrickandet har orsakat konsekvenser för dig. Det finns ett program här på sidan som det sägs att det inte kommer igång igen förrän efter helgen dock som du kan testa och skriva och fylla i lite om din alkoholkonsumtion så får du en utvärdering. Men du kan ju börja med att skriva här.

Funderar du på ditt egna drickande? Eller är det en anhörig som funderar?

3-5 öl fredag samma på lördag

Jag tror du har ett bra utgångsläge, och att ändra vanor innan man utvecklat ett starkt fysiskt beroende är lättare om jag förstått rätt. Testa som du säger att ha en nykter period, då du också funderar över hur du skulle tycka att det är okej att dricka. Sen får du testa om det fungerar att dricka så. Vissa klarar att ändra beteendet, andra behöver sluta helt. Själv hade jag bestämt mig för tre nyktra månader, men upplevde att det var så skönt att slippa dricka, så nu är jag på månad nio nykter. Lycka till med att hitta din väg!

Välkommen hit, bra att du funderar kring alkoholen. En definition av alkoholproblem som jag hört är att man har ett problem om drickandet får negativa konsekvenser. Till exempel att man inte låter bli att dricka för mycket fast man måste upp tidigt nästa dag och hade bestämt att man bara skulle ta ett glas. Eller att man riskerar sin hälsa, sitt jobb, sitt förhållande, saker som man normalt sett är rädd om. Att inte kunna begränsa drickandet när man väl börjar är också en stark varningssignal. Folk som inte har problem dricker ett par glas och är nöjda, och de har inte svårt att låta bli nästa dag. Att vara periodiskt beroende av alkohol är ganska vanligt vad jag förstår. Och det tuffa är väl att man hinner ställa till det en hel del under perioden, även om man klarar att vara nykter sen. Men det är ens eget beslut, hur mycket man tycker att drickandet får kosta innan det blir oacceptabelt. Att vara ärlig mot sig själv och ta hjälp tror jag är en bra början för att ta reda på hur man själv vill ha det.. Ta hand om dig!