skrev Peter på landet i Fysiska och psykiska efterräkningar av Alkohol
Alkoholfri Öl funkar jättebra! Samhället i stort har en romantiserande inställning till Alkohol, det är ett stort problem. För min egen del så har jag bara ledsnat på biverkningarna. Ingen aning om jag kommer att praktisera total absolutism för all framtid men ”drängfyllor” och slösa bort tid i bakfyllans töcken är absolut förbi. Nu gäller att fånga dagen, älska familjen, träna, må bra
skrev AmandaL i Fysiska och psykiska efterräkningar av Alkohol
Men det finns ju alternativ som är alkoholfria som ska smaka samma menar jag, att dricka en mojito utan alkohol går. Att dricka en öl utan alkohol går. Jag tror du romantiserar smaken av alkohol för att du vill det, det finns samma smak i alkoholfria alternativ som bara stärker dig istället för dränker dig ? sen sjävklart smaker inte grönkålschips samma sak som potatischips. Men om jag får välja på mitt liv, min framtid och min hälsa så väljer jag det hälsosamma alternativet utan att fundera på om det finns något annat ”godare” alternativ som gör ”ondare” ?
skrev Peter på landet i Fysiska och psykiska efterräkningar av Alkohol
Fast jag drack/ dricker för att jag gillar smaken, fyllan är en obehaglig biverkning. Men du har helt rätt, ska ställa om mitt ”mindset” till andra njutningar, för dom finns ju!
skrev anonym14981 i Dricker sällan, men då ibland för mycket
Hej o välkommen. Jag upplevde samma fenomen i unga år, partypinglan som bara blev gladare och piggare av alkohol. Jag hade från början svårt att sluta dricka i tid , med minnesluckor som följd. Inte alltid, med tiden o åren blev det mer och mer minnesluckor och oxå oönskade beteenden under ruset. Jag tror du ska vara observant på ditt drickande, och har du nära anhöriga (mor, far, osv) med alkohol problem kan det mycket väl gå i arv. Alltså försök vara lyhörd för dina inre varningar, vilket du verkar vara, eftersom du är här inne. Får du eller har sjukdomen i dej, väntar extrem tragik, och jag önskar ingen människa den resan. Kram Jullan
skrev AmandaL i Dricker sällan, men då ibland för mycket
Hej anonym11. Jag var precis som du, blev också alldeles för full när jag drack och fick minneslucka och panikångest, ingen trevlig känsla att ha. Nu är jag nykter sen 53 dagar tillbaka och behöver inte oroa mig för att få minnesluckor eller göra bort mig. För mig fungerar bara totalt avstånd från alkoholen då jag inte kan eller vill sluta dricka när jag väl har börjat, det är lättare för mig att säga nej tack till glas ett än glas tre. Så för att inte utmana ödet om mig själv och min hälsa är det helt enkelt nej tack alkohol som gäller för mig ? hoppas du hittar ett levnadssätt som passar dig som du mår bra av. Och hjärtligt välkommen hit ?
skrev AmandaL i Fysiska och psykiska efterräkningar av Alkohol
Visst är det det? Det blir liksom orimligt att börja dricka igen. Det är lite som när man slutar äta socker (jag har gjort det också förut) jag kunde gå och suckta och längta efter choklad eller godis, sen när jag väl började äta det tänkte jag ”men så här smakade det inte förut, det var mycket godare då”
Men det är hjärnan som lurar en, minnet av godsakerna är bättre än vad det faktiskt är att äta dom! Och jag tänker att det är exakt samma med alkoholen, hjärnan lurar oss att tro att det var gott men i själva verket.. hur gått är det att dricka ett gift? Ett starkt gift? Smakar det verkligen gott? Öl smakar lika bra alkoholfri och att dricka en smoothie på färska bär, det är gott på riktigt och om det nu var så gott med vodka tex, varför måste vi då gömma den i en drink med massa andra goda ingredienser? Att köra dom goda ingredienserna utan vodkan kännas renare, bättre, hälsosammare och godare ???
skrev Peter på landet i Fysiska och psykiska efterräkningar av Alkohol
Ja, du har helt rätt. Jag har upptäckt andra goda drycker med. Att må bra är mer värt!
skrev AmandaL i Fysiska och psykiska efterräkningar av Alkohol
Det finns så mycket annat som är godare att dricka än alkohol tycker jag och som inte påverkar kroppen och sinnet. Så det är för mig helt uteslutet att fortsätta dricka när jag upplever alla fina effekter man får av att vara nykter, precis som du säger så blir man snabbt stark och frisk när man slutar, det är så skönt att få lov att må bra igen, det är den finaste gåvan jag har gett till mig själv ???
skrev Peter på landet i Fysiska och psykiska efterräkningar av Alkohol
Mina negativa konsekvenser av supandet är kass mage, ångest, dålig sömn, kassa värden triglycerider.
Alla, ja ALLA negativa konsekvenser är i princip borta på 1-2v när man håller sig vit. Det finns bara en positiv sak med giftet enligt mig och det är att det är gott, och att alkohol är en smakbärare i mat... ganska chockerande att vi ändå häller i oss spriten.
skrev Anonym11 i Dricker sällan, men då ibland för mycket
Jag dricker egentligen väldigt sällan alkohol. Vardagsdricker inte, utan dricker i princip bara vid enstaka middagar ca 1 gg/månaden eller om jag går ut, vilket även det sker rätt sällan, t.ex. kanske varannan månad eller färre. Det är dock på dessa utekvällar som det ibland kan spåra ut. Jag brukar aldrig må illa, bli aggressiv, trött av alkohol eller liknande, utan istället blir jag bara gladare och gladare, vilket i sin tur gör att jag ha svårt att sluta dricka under kvällens gång. Det kan vara kanske två utekvällar per år som det går för långt. Dagen efter kan jag vakna upp med bakisångest och minnesluckor.
Har nu börjat inse att kanske anledningen att det blir så pass mycket ibland, är att jag på nått sätt kan släppa all ångest och stress för en stund, och istället leva i nuet, utan alla ständiga krav på mig själv. Även om det kanske gå utom kontroll "bara" två gånger per år, så känns det som två gånger för mycket. Funderar nu om det är bäst att sluta helt eller om det går att hitta någon balans. Är det någon annan som har upplevt liknande eller har andra tips på vad som kan funka?
skrev Självomhändertagande i Alkohol och PMS
Såg denna tråd och blev nyfiken. Jag har tagit jättenattljusolja från hälsokost i flera år efter ägglossningen. Från ca 10-14 dagar innan mens. Fick tips av en vårdgivare som har arbetat i USA. Där skrivs det ut till kvinnor mot pms.
Det hjälper mig enormt. Jag gillar inte piller. Tog aldrig ipren som ung. Tränade. Även idag. Tränar regelbundet och det är min "medicin".
Jag insjuknade dessutom i en bipolaritet av SSRI och när min vän frågade om hon skulle ta det för sin svåra PMS då frågade jag om sömnen, kosten, motionen, stress och annat. Jag sa, "du vet att jag insjuknade i bipolaritet, var observant" .
Det dröjde länge innan hon provade SSRI och som ett brev på posten insjuknade hon också i en bipolaritet. Däremot så tog det några år innan hon förstod det. Vi sågs inte så mycket då och jag hade inte förstått det då vi inte heller hördes så mycket. Hon är i karriären och var ganska produktiv om en säger så. Hon äter en del mediciner idag och hon tycker att det är bra. Det passar henne.
Jag tyckte inte om mina mediciner, oavsett hur bra jag svarade på dem. Åt piller i 10 år och blev därför inte en mamma. Kämpade med att hitta en livsstil där jag kunde leva i balans utan att behöva medicinera. Tar vid behov. Jag klev av min karriär då det var viktigt för mig att känna vem jag är, igen. Blir inte ens sjuk i skov längre. Lärde känna alla mina triggers och förstås så var alkohol en av dem och jag slutade rakt av för ca 11 år sedan.
Behövs sällan nu. Lärde mig att ta hand om mig.
Prova gärna jättenattljusolja, (kapslar med Omega 6) och träna regelbundet. Det botar inte, men lindrar vid pms.
skrev snusen i Alkohol och PMS
Själv lider jag av PMDD värre varianten av PMS, tyvärr är de få läkare/psykologer som känner till denna diagnos. Jag får självmordstankar nästan varje gång veckan inan mens och fruktansvärda dippar, utbrott och ja alkoholen har tröstat mig mer än en gång då. Men testade akupunktur och alla mina symptom veckan inan mens försvann helt. Så kan rekommendera det. Inte alla de funkar på men då de är ofarligt så ärvde värt testa. Annars kan man få utskrivet låg dos ssri som man äter veckan inan mens bara.
skrev Mary-lou i Peth test och erfarenhet
Jag har fört lite statistik som jag vill dela med mig av till er.
Efter att ha druckit mycket vin varje dag i 20 år så fick jag efter 32 dagar i nykterhet ett peth värde på 0,12.
Efter det fick jag en svacka och drack ca 10 liter på 14 dagar, var sedan nykter i 30 dagar och fick då ett peth värde på 0,11. Drack sedan 7 liter vin på 5 dagar och var efter det utan alkohol i 29 dagar. Då blev mitt peth värde 0,09. Det senaste provet tog jag den 14/7 och har sedan dess druckit 2 liter vin, ska ta nytt prov i morgon. Ska bli intressant att se hur mycket värdet har gått upp ifrån 0,09
2 liter vin och sex dagar senare..
VH Mary-lou
skrev Klot i Peth test och erfarenhet
Har lämnat peth prov igår
Väntar svar
Helt nykter 6 veckor
Orolig Då jag hör olika tidspann på hur långt bak provet kan påvisa alkoholen i blodet
Hoppas på 0
Vad tror ni?
skrev Ångestmoln i Jag kan ej sluta när jag väl börjat.
Jag tror också att det är väldigt svårt att lära sig dricka normalt om man en gång passerat ”gränsen” tyvärr. Vad den gränsen är är svår att definiera exakt men man känner nog det själv innerst inne. Jag tycker att det är jättesvårt själv att inse och har nog inte gjort det fullt ut även om jag objektivt förstår att jag aldrig mer kommer kunna dricka normalt. Jag tänker alkoholmissbruket som ett tåg på en räls och så ställer jag mig frågan ”var vill jag hoppa av?” Tåget går bara mot ett visst mål, alltså värsta tänkbara misär och slutligen döden om man fortsätter dricka. Vill jag hoppa av den här negativa spiralen nu? Eller senare? När det är för sent och man redan förstört ännu mer i sitt liv? För någon gång kommer man behöva hoppa av det där tåget, så är det tyvärr. Det låter kanske lite dramatiskt men jag tror verkligen att det är så. Jag har sedan 25 års ålder haft ett destruktivt drickande även om allt sett bra ut utifrån, är nu strax över 30. Sluta medan du är ung, blir svårare ju mer tiden går. Samtidigt måste du genuint känna att du vill och måste sluta, du kanske inte är där än. Eller så är du en av dem som klarar av att återgå till måttligt drickande, finns ju de som gör det. Men jag tror att det är oerhört svårt i längden och lite av en tickande bomb.
skrev Mokka i Peth test och erfarenhet
Hej! Jag bokade läkarbesök och provtagning efter semestern för tre år sen eftersom jag var orolig över min alkoholkonsumtion. Jag hade druckit nästan dagligen under lång tid, allt från två flaskor vin till ett glas. Mitt Peth-värde var då 0,60 vilket läkaren kommenterade som överkonsumtion. Det visste jag ju men jag trodde att jag skulle få ett mycket högre värde eftersom jag hade druckit så mycket så länge.
skrev J94 i Jag kan ej sluta när jag väl börjat.
Hejsan! Då ska jag ta och kika på den ikväll! Tack för tipset:)
Idag är dag 18 som nykter, jag är så himla orolig över att falla dit igen, inte så att jag känner något sug över att dricka men jag vet att man kommer hamna i situationer när alkohol kommer förekomma.. jag är så orolig att jag ska stänga mig inne och knappt umgås med folk längre för att inte riskera att börja dricka igen..
skrev Andrahalvlek i Jag kan ej sluta när jag väl börjat.
Flytta över din tråd till ”Förändra mitt drickande”, där är det mycket mer aktivitet.
Såg en bra dokumentär på youtube igår som heter ”Club Sobriety”. Där pratar man om att non-alcoholic på sikt kommer att bli lika vanligt som non-smoking. Och att vi som blir nyktra nu tar täten i det fälttåget. Känns bra att vara delaktig i det känner jag ?
Kram ?
skrev Hilde i Peth test och erfarenhet
Hej
Fick av min läkare idag veta att jag hade ett Pethvärde på 0,53, fick veta att gränsen för överkonsumtion ligger på 0,30. Är 0,53 ett väldigt högt värde? Hur lång tid tar det innan det går ner till normalvärde?
Känner mig orolig och rädd, trodde nog inte att jag hade ett sådant riskdrickande.
skrev J94 i Jag kan ej sluta när jag väl börjat.
Ja, det är nog det sköna med det, att man faktiskt inte är ensam om att ha problem och därför inte heller ska behöva skämmas över det. Ja jag är 26 år och problemen började redan när jag började dricka vid 17-18 års ålder. Har inte velat erkänna för mig själv att jag inte kan dricka "normalt" då jag brytt mig så mycket om vad andra ska tycka och tro, är nog rädd att uppfattas som en "tråkig" person, har dock insett att man inte ska bry sig om vad andra tycker och tänker. Detta är mitt beslut och jag gör mig själv en jättestor tjänst som slutar innan det kanske blir ännu värre. Har levt med psykisk ohälsa ett bra tag nu och en stor anledning till det är nog alkoholen. Det är så hemskt att man vet om vad problemet är men att man ändå fortsätter gång på gång. Det känns ändå skönt att man vågar erkänna för sig själv på riktigt nu att jag måste sluta för mitt egna bästa. Jag hoppas verkligen jag lyckas komma ifrån alkoholen helt och hållet nu och är så himla rädd att falla tillbaka.
Ska ändå försöka ge mig själv en klapp på axeln nu eftersom jag varit nykter 16 dagar och förhoppningsvis så väntar ännu fler.
skrev AmandaL i Jag kan ej sluta när jag väl börjat.
J94 här är vi så många i samma situation! Och jag misstänker på ditt nick att du är några år yngre än mig, jag var i samma ålder som du borde vara i nu (om jag räknat rätt) när jag började dricka igen efter min första nyktra period, och det har inte funnits nånting jag kan se tillbaka på som har blivit bättre med all alkoholkonsumtion sen dess. Jag har gjort bort mig mer; jag har varit elak i relationer: jag har utsatt mig själv för farliga saker där jag ska vara glad över att ingen värre hänt mig (eller vara glad för att jag inte kommer ihåg om något värre hänt mig, vilket är fruktansvärt) jag ser inte en enda grej som positiv med att jag började dricka igen. Kan inte se tillbaka på det beslutet och tänka, yes vad kul bra gjort av mig för det minnet jag har när jag var full är ju så kul att se tillbaka på. Nej, om jag kunde för blitt nykter redan då skulle jag nog lärt mig att älska mig själv mycket tidigare och inte hata personen jag var. Jag önskar att du klarar det, jag tror på dig och här är vi många som så gärna vill att nykterheten ska få visa vad ett friskt och lyckligt liv innebär ?
skrev J94 i Jag kan ej sluta när jag väl börjat.
Hej!
Du har rätt i det du skriver, jag kommer nog aldrig kunna dricka "normalt" och som du skriver så är det nog bäst att avstå helt. Jag är ju inte ensam om detta och det är intressant och nyttigt att läsa om andras erfarenheter. Jag har väldigt mycket alkoholism i släkten och det är bara för mig att inse att jag nog ärvt de dåliga alkoholsinnet. Jag hoppas även du lyckas hålla dig nykter och önskar dig lycka till! Tack för att du tog dig tid och skrev.
skrev AmandaL i Jag kan ej sluta när jag väl börjat.
J94, jag kan säga att nej det går inte att lära sig, en gång en problemdrickare alltid en problemdrickare, det är ju just den där första ölen som triggar till att ta så många fler. Jag är nykter alkoholist, har varit nykter alkoholist förut och fått årliga återfall, det ena värre och större än det andra, jag vet därför att det inte går, inte för mig, det är inte värt att testa skulle jag önska att jag sagt till mig själv för många år sen när jag trodde att det skulle gå igen, då hade jag varit nykter i över ett år, det gick inte och några år senare började jag en ny nykter resa, den höll i ett och ett halv år när jag igen trodde att jag kunde klara det. Jag har nu påbörjat min tredje och värsta nyktra påbörjat någonsin, jag har alltså satt mig djupare i min alkoholism än jag var när jag slutade första gången och redan då var det illa! Drick alkoholfria öl när du umgås med dina vänner, det är det finaste och bästa tips jag skulle ge någon i liknande situation, ta aldrig första glaset igen, det kan förstöra ditt liv! Önskar någon sagt så till mig, därför vill jag säga så till dig, skulle göra allt i min makt för att du skulle förstå hur hemskt det kan bli om man börjar experimentera med sin nykterhet! Du är fantastiskt duktig som varit nykter i två veckor, stanna i nykterheten, du ser ju dom positiva effekterna ???
skrev J94 i Jag kan ej sluta när jag väl börjat.
Hej och tack för ditt svar.
Jag har nu inte druckit en droppe sen midsommar, har endast gått 2 veckor men känner mig redan bättre psykiskt.
Är dock rädd att man som många gånger tidigare tror att "nu är det okej att dricka för nu mår jag ju bra"
Jag vill inte dricka då jag vet att det är farligt för mig, dock så känns det tråkigt att känna så. Jag vill kunna ta en eller flera öl med vänner utan att känna att jag sviker mig själv.. dock så är det väl bara försöka intala för sig själv att det inte är värt det.. har inget sug efter alkohol utan bara att kunna umgås med vänner och familj och känna att man kan ta en öl och hålla sig till 3-4 och inte komma upp i 10 varje gång. Det är kanske något man kan lära sig?
Låter härligt Peter på landet ?? Fortsätt fokusera på allt det fina ett nyktert liv ger dig så ska du se att du tappar lusten att smaka på någon alkoholhaltigdryck ???