Senaste kommentarerna i forumet

Hej, du ör verkligen inte ensam :)
Jag låg precis som du och kved i ångest bara häromdagen och tog ett första steg, skapade konto på alkoholhjälpen och började att skriva vilket gjorde det tydligt att nu gör man något rätt.
Vet inte hur du dricker i övrigt. För mig handlar det om att när jag väl dricker så spårar jag i åtta fall av 10. Man går runt och känner sig som en tickande bomb, nästa gång vad händer då. Tror det är bra att det kommer till punkt precis som du säger när man i ser att det går bara inte!! Så starkt jobbat av dig att komma hit, jag tycker att det känns skönt att se att man inte är ensam om det här iaf. Det är ju supersvåra att prata om det, erkänna för andra nära om sina problem.
Läs inlägg här och få lite tips om olika vägar som andra här har gått. Jag är verkligen bara i början av resan och jag vet inte hur det slutar men just nu känns det så skönt att vara nykter iaf. Känns svindlande att tänka aldrig mer nu i strålande sol och ölburkar som hörs sprättas kors och tvärs. Tar en dag i taget

Min plan var att förändra mitt drickande men nu ligger jag här efter en jäkla utekväll och har nått botten totalt! Vad hände igår? Vad gjorde jag? Jag hade verkligen lovat mig själv att inte bli för full, jag skulle bevisa för mig själv att jag har kontroll. Det spårade totalt. Jag sa massa dumma saker, jag har så många minnesluckor. Nu ligger jag här och skämms på ett sätt jag aldrig gjort innan. Jag är vuxen nu, en förälder jag kan inte skylla på att jag är "ugn och dum". Jag har nått den berömda botten. Men jag försöker vara tacksam för det, jag behövde de, svart på vitt. Jag kan inte dricka! Jag är alkoholist och har en sjukdom! Jag har insett de och det är tack vare gårkvällen.
Jag hoppas att skrivandet ska hjälpa mig att ta mig igenom denna svåra tid som jag har framför mig. Nu måste jag möta min demon alkoholisten som jag har i mig. Men jag är redo nu, tack vare igår!

Finns mycket tips, råd och kunskap här. Du är långt ifrån ensam med ”problem-drickande”. Jag har varit i situationen du beskriver. Sedan eskalerade det till vardagar, återställare och till slut behövde jag giftet för att fungera typ. Det är ju svårt att veta när man blir beroende eller om man risk-konsumerar. Men man brukar ju ta det på konsekvenserna. Själva ”sjukdomen” alkoholism brukar delas in i tre delar
1. Fysisk allergi - när man får i sig ett glas alkohol tappar man kontrollen och kroppen o hjärnan vill bara ha mer och mer.
2. Mental besatthet - tankarna kretsar bara kring när man får dricka, eller när man inte får dricka osv
3. Andlig brist - klurig att förklara men ett slags hål inom sig som man kanske försöker fylla med alkohol istället för att hantera känslor på bra sätt etc

Det som är läskigt tycker jag med beroendet av alkohol är att det är en progressiv sjukdom - dvs har man nått sista stadiet och blivit beroende spelar inte uppehåll någon roll. När flaskan plockas upp igen fortsätter utvecklingen från där man pausade.
Av egen erfarenhet kan det gå snabbt utför på slutet.

Vill inte skrämmas utan bara ge lite fakta som kan vara bra att h koll på. Läs några böcker och se om du känner igen dig också kanske? ”Skål ta mig fan” och ”jag som var så rolig att dricka vin med” är bra.

Hoppas du hittar rätt väg för dig.

Hej, ny medlem här. Har dock halkat in här ibland gånger då baksmällan varit så pass illa att jag seriöst börjat att fundera över vad jag håller på med.
Likaså igår-alltså dagen efter. så fylld av ångest att jag bara ville sova för att slippa känna något. Då gick jag in här och tänkte att nu får det vara nog, jag måste ta tag i mig själv innan det går alldeles för långt. Hände två saker som var jättejobbiga, det ena att jag tog kontakt med en tidigare ”flirt” fast jag absolut inte egentligen vill ha kontakt med denne. Följde med hem osv. Plus en sak till som jag inte vill skriva ut. (Den har jag om möjligt mer ångest över eftersom några kollegor blev inblandade eller hur msn ska säga, inget tokallvarligt men ändå att de vet detta nu då)

Jag har barn hos mig varannan vecka och när de är hos mig dricker jag i princip inte, bara någon enstaka gång om jag har en vän över eller så och det blir aldrig för mkt då heller för den självbevarelsedriften har jag tack och lov (än?)
Jag dricker inte vanligtvis på vardagar heller, eller jo, om det finns alkohol kvar från helgen, då dricker jag upp det, ca 2-3 enheter 1-2 dagar (beroende på hur mkt som finns kvar). Så om jag inte har varit ut och festat på 1-2 månader så dricker jag i princip ingenting under den tiden.
Så långt tycker jag väl nästan inte att jag har jättestort problem (nästan, funderar ibland över varför jag inte kan ha hemma utan att dricka såklart).
Nu till mitt stora problem: när jag festar till det, vilket inte heller är ofta men när det väl blir så blir jag 8 ggr av 10 så full att jag tappar kontrollen- får minnesluckor och känner att jag gjort bort mig, några av mina vänskaper har till och med tagit slut pga att jag har blivit för full och gjort något dumt. De är inga jag saknar jättemycket men ändå, jag skulle ju verkligen aldrig ens tänja tanken att göra likadant i nyktert tillstånd så på så vis är det förskräckligt.
Jag har nog alltid varit sån när jag dricker att jag kan balla ur men att när jag var yngre så var det mer wild and crazy kul men nu vill jag verkligen inte hålla på så här. Har ett respektabelt jobb och även på personalfester tycker jag själv att jag gör bort mig, nu har jag aldrig hört nåt från någon kollega men det är min känsla eftersom jag fått minnesluckor- vad sa jag, dansade jag för flirtigt, utelämnade jag mig med någon jag aldrig pratar med i vanliga fall etc. till och med har jag kört bil onykter. Usch vad jag skäms att ens sätta det på pränt.
jag känner mig själv som en tickande bomb, typ det är en tidsfråga innan jag totalt gör bort mig i fler och fler sammanhang liksom. Än så länge har jag väl inte gjort det tillräckligt många ggr i samma sammanhang att folk börjar lägga ihop pusslet. Lyckats ta mig ur rätt lindrigt. Tror inte mina familjemedlemmar t.ex mor märkt nåt och det skulle kännas så konstigt att berätta att man har problem. Men jag vill verkligen inte fortsätta så här och det känns så himla ensamt att gå runt med det själv...långt inlägg men jag hoppas att någon med erfarenhet och lite igenkänning kan råda med några rader för att dämpa ensamhetskänslorna... samt att jag helt enkelt vill höra om det, i andras ögon låter som det jag befarar- att jag ör på god väg mot alkoholism. Jag väger ofta själv fram och tillbaka och ibland tycker jag att jag har definitivt riskbruk medan ibland efter 1 månads nykterhet tycker att jag verkligen inte har problem eftersom jag oftast inte dricker...

Hej Orolig1987!

Att hitta till alkoholhjälpen och att skriva i forumet är verkligen ett första steg!
Att bestämma sig, jag menar, att verkligen bestämma sig, är ett andra steg.
Att läsa på om sjukdomen alkoholism och dess nyanser, att få reda på fakta, är också ett steg.
Att vara realistisk med sin målbild är också något som är viktigt i steget in i nykterheten.

Det låter som att du har tänkt till angående hur du hanterar alkohol och hur du mår runt omkring alkoholen, med bakfylleångest och snedsteg.
Minnesluckor är ett tecken på att din hjärna tar skada när du dricker - för mig var det exakt lika dant det sista året jag krökade på, jag hade minnesluckor och fick kolla min telefon hela tiden efteråt. Men till skillnad från dig drack jag varje dag, under i stort sett dygnets alla vakna timmar.

Några konkreta tips har jag inte att dela ut annat än att man måste ha bestämt sig för att ta klivet in i nykterheten, men det viktigaste av allt är att man måste vilja sluta dricka.
För min del var det en lång process, som sträckte sig under i stort sett hela den aktiva fasen av min sjukdom. Jag visste att jag behövde sluta men jag ville inte. Till sist slog jag i botten, först då, drygt 3 år senare, full varenda dag, ville jag sluta.
Jag hittade in hit, precis som du, och på startsidan så finns ett självhjälpsprogram om du har sett, det är ett 11 veckors program som du gör anonymt, som jag verkligen varmt rekomenderar - det hjälper dig att kartlägga ditt drickande/anledningarna samt att göra upp en ordentlig plan för hur du ska göra när du får sug osv, samt att sätta upp realistiska mål + att du får en egen handledare från alkoholhjälpen som ger feedback och inputs på dina uppgifter under programmets gång.
För mig var det en stöttesten och delvis vägen ur mitt missbruk eftersom jag tyckte det var otroligt pinsamt och genant att blotta sig så något hamnade i mina journaler inom sjukvården.

Har du tänkt kring nykterheten något?
Jag rekomenderar att du kör 1-3 månader nykter och utvärderar ditt mående iaf!

Mod och styrka,
Dee

Hej!
Jag har verkligen inget expertråd att ge, har bara varit här ett par dagar. Men ett tips är nog att inte ha kvar några flaskor i nån gömma hemma, det gick i alla fall inte dag 2 för mig. det var för kul dricka upp resten av vinet (ok det var bara ett glas, men ändå), istället för hälla ut det.

Ja det kan vara relaterat till att du slutat. Inte helt ovanligt. Det går oavsett över ganska fort (i sammanhanget). Drick vatten och ta smärtstillande om det är så illa. Slarva inte med maten och annat. Avslappningsövningar kan säkert hjälpa om du spänner dig.

Har ngn erfarenhet om detta peth test. Jag har haft semester och druckit princip alla dagar. Ligger på ett värde på 2,5, vilket är skyhögt vad jag förstår. Ska ta ett nytt test om 4 veckor. Hinner peth gå ner till 0,05. Hur lång tid tar det, läser om att det halveras var 4:e dag?? Vad betyder det. Någon som suttit i samma sits och hur lång tid tog det för dig?
Tacksam för svar

Har varit nykter nu i 5 dagar. Har huvudvärk som vägrar gå över. Är det någon sorts abstinens som kickat in?
Har den senaste tiden druckit ofta och vill inte fortsätta så bestämt mig för att dricka mindre eller inte alls..

Vilket mod och vilken beslutsamhet i era inlägg! Att det känns skrämmande att göra en förändring, när alkoholen är det enda man har att ta till som får en att "fungera" eller "lätta på locket", med depression och andra diagnoser, är helt klart förståeligt och en upplevelse som jag tror många här inne delar. Speciellt kanske när det finns ett par tidigare försök i ryggsäcken, man bestämmer sig men når inte ända fram till sitt mål. Då kan det vara lätt att tappa tilltron till sin förmåga, men jag hoppas att det här forumet kan inspirera till att försöka igen. Och igen. Det kan ju ta ett par omgångar innan man hittar en behandling eller en strategi som fungerar för en. Det finns många olika saker som kan hjälpa, men vad som fungerar är olika från person till person.
Med hopp och värme,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag har exakt samma problem! Sen vaknar man upp dagen efter med superångest! Vi har verkligen problem med alkohol eftersom alkoholen styr oss och inte tvärtom.

Fyfan vad jag mår idag! Har druckit vin som vanligt fre/lör. I lördags morse fick jag ett samtal av en gammal vän/flirt som undrade varför jag ringt och skickat sms som en jävla galning kvällen innan (kom inte ihåg något). Orkar inte med bakfylleångesten och minnesluckorna mera! Blir en helt annan person när jag dricker... Tar gärna emot tips och råd för att sluta dricka.

Hej igen Zindi, om du misstänker att han har börjat med Narkotika skulle du, om du vill kunna titta lite på https://droghjalpen.se/, det går att skriva dit och fråga eller ringa när de har öppet två dagar i veckan.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen

Misstänker att han har börjat med narkotika

Vet hur det kan vara

Jag har telefonfobi. Svarar inte när det ringer. Lättare att nås på sms.

Du känner dig ledsen då du inte vet om din särbo vill göra slut eller ej. Det låter tufft, inte veta om någon vill göra slut, att någon säger elaka saker då och då och kan hota om att anmäla en till länsstyrelsen som du beskrev om dina djur och att du oroat dig över hans alkoholvanor en längre tid.

Utifrån det du beskriver låter det som att du skulle kunna ta kontakt med Kvinnofridslinjen 020 50 50 50. När det kommer till alkoholen hur är det med den för honom nu?

Jättebra att du skriver mycket i samma tråd då blir det enklare att följa och stötta dig.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Pratade med min särbo igår att han just nu behöver vara ensam och koncentrera sig på sin närvaro på jobbet.

Idag sprang jag på hans polare, som är missbrukare och han gapade på mig att jag skulle lämna min särbo i fred, och låta honom leva sitt liv.
Jag började gråta. Om min särbo vill göra slut med mig så borde han säga det till mig personligen och inte skicka kompisen.

Tävlingsinriktad och har tom fått en 100 kg PT att småle mär det var uppenbart att jag tävlade med honom.
Är nog inget vidare semestersällskap som bara lyssnar på alkispodden och läser på om alkoholberoende.

Varva med några 5-minuters mindful self-compassion övningar eller bara mindfulness. Du behöver säkert en paus från att tänka så mycket ibland.
Jag började med det ganska nyligen och det är rätt skönt faktiskt.

Tänkte lyssna på alla avsnitt nu under semestern. Har ett beslut att formulera och att fatta.

Den var intressant, ska nog lyssna mer på den.

Du har märkt att alkoholen kommit in mer och mer efter din Gastric by pass operation. Du vill inte ha det såhär och vänder dig hit som ett steg på vägen att hittat sätt att göra en förändring på och få stöd. Det krävs mod och kraft att berätta om hur det är, öppet såhär på ett forum. Kanske kändes det nödvändigt och inte alls modigt, jag vet inte hur det var för dig men det krävs resurser för att kunna sätta ord på hur det är. Bra gjort.

Du får stark ångest kring den konsumtion du har nu, det krockar verkligen med hur du vill ha det med alkoholen låter det som. Trots att du bestämt dig för att inte dricka blir det som att alkoholen tar överhanden. Du vill ta tillbaka den kontrollen och klara dig utan.

Du har klarat det, en dag, ibland två. Du vill klara det flera och flera dagar.

Du vill inte gå till klinik och därför är du här. Om du vill kan du också anmäla dig till vårt självhjälpsprogram på startsidan: www.alkoholhjälpen.se
Det finns också en nationell kostnadsfri stödlinje om du skulle vilja ringa och prata med någon, Alkohollinjen 020-84 44 48.

Fortsätt gärna skriva och läsa här, ibland tar det lite tid innan man får svar och man kan behöva skriva flera gånger i sin tråd.

Varma hälsningar,

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

.

Ang filmen så minns jag inte. Troligen men länge sen. Kanske borde damma av den :)

Inte hört på den podden men jag lägger den på listan. Jag glömmer oftast bort poddar eftersom jag lyssnar på många ljudböcker (och läser). Har ibland tre på gång samtidig :) så poddar kommer sällan till ytan.

Ljög jag, hmm. Antagligen för mig själv eftersom det tog lång tid att fatta att det inte gick så bra att dricka. Ljög väl en del till och från om hur mycket jag druckit för min fru. Hände väl att jag smygbytte en öl när hon var på muggen på restaurang exempelvis. Slm sagt, tänkte inte så mycket på det annat än att ”jag gillar verkligen öl”. Smög kanske ner nått alkoholhaltigt ibland när hon gått och lagt sig. Men tänkte nog inte speciellt mycket på det. Men jag hade aldrig några ”gömmor” och drack inte ofta före 17.00 (utom på utlandssemester). Hade mer problem med att när jag börjat, kan jag inte sluta.
I efterhand har min fru sagt att det är skönt att inte behöva oroa sig när jag är ute. Den tog, för det hade jag inte riktigt fattat att hon gjorde.