Senaste kommentarerna i forumet

Hej!

Har de senaste åren känt att jag borde sluta dricka alkohol helt, men jag kan inte. Jag vill, men det är så svårt. Jag älskar bilden av att dricka ett glas vin när jag lagar mat, ta ett glas till till maten MEN sen sluta. Det är här jag misslyckas. Så fort sonen på 2 somnat tar jag ett glas vin på fredagen (aldrig de andra dagarna), men sen kan jag inte sluta. Blir besviken på min sambo om han inte är på ”festlig stämning” som jag kallar det. Skillnaden är att han kan sluta, han tycker att det räcker med 2-3 öl en helg medan jag kan dricka 2 flaskor och sen vilja gå ut ist för att lägga mig.

Är så trött på mig själv, märker att det går ut över min son eftersom jag då är trött antingen lördag eller söndag varje helg. Vet att jag borde avstå helt men tycker det är så ofantligt svårt. Är det att vara en alkoholist? Min pappa har samma problematik och likaså min bror. Min bror har därför slutat dricka och får höra det varje familjemiddag hur tråkig han blivit av pappa. Vill inte anses vara tråkig. Älskar vin och att ”parta” till det på helgen. Men hatar det alltid dagen efter.

Behöver hjälp…

Ohh kära vänner. När man vet att man är alkoholist och erkänt det för sig själv så kan man inte sluta för det. Hjärnan har en annan plan. Om du slutar så mår du dåligt säger den. Nä, iväg och köp mer sprit så vi kan ha kul en kväll till.
Och en till. Och en till. Vad spriten vill är att döda dig. Det är dess hela syfte.
Jag har levt odiagnostiserad av ADD, dystymi(kronisk depression) och GAD hela livet, fram till 50 års ålder.
Supit och knarkat för att kunna "leva" under många av dessa år. Fått diagnos på papper nu. Men alkoholen ger sig
inte utan en strid och har fortfarande mig i ett järngrepp. Önskar finna den styrka som krävs att slita mig loss.

@starten på det nya När jag skulle återfå.. (har fortfarande inte fått) mitt körkort.. så är det (nu pratar vi enkom alkohol...inga andra substanser) så säger transportstyrelsen att du måste påvisa din nykterhet under en 6 månaders period a ...Om det nu var vid 3 eller 4 slumpvisa tillfällen... Jag brukade ta 1 busgrogg så fort jag ut ur vårdcentralen & fortsatte mångt in på dagen efter.. sen va helt nykter resterande period tills proverna åter skulle lämnas.... (c; Det svåra är inte att sluta dricka... det svåra ligger i att inte börja... (c; Jag trivdes bra med mina 3veckors helger.. (c; Men sen blev jag ihop med en jänta där alkohol inte riktigt låg på topp... så det var in på pivan för att göra ett gästframträdande i någon dag med stecolid & b12... (c; Enda vägen som kostar gratis.. & man träffar ibland rätt intressanta personligheter... (c;

(C; I mina ögon har ni rätt låga värden... Själv har jag stundom haft ~0.6 ngt... Min lära säger att man kan manipulera testerna genom att käka lakrits eller citron... Så ... bli gravida & ha det som ett måste... fniss... (c; Jag har lämat peth prover så ofta att det r nästan barnsligt... att ha höga värden 1 gång... har man bara 1 bra förklaring vilken förklarar varför man har så höga värden... Era värden är relativt höga & hintar om ett alkohol missbruk... )~;

Hej! Jag känner igen mig mycket i det du skriver. Är några år äldre en dig och har samma problem. Jag har precis fått ett återfall efter lite mer än en månad som nykter. Tyvärr så är du nog som mig som tyvärr inte tål alkohol, jag anser också att jag är en rätt skön person som nykter men blir helt annorlunda på fyllan. Mitt tips till dig är att kontakta vårdcentralen och berätta om dina problem innan det bara blir värre.

Hej igen!

Fint att höra, det låter som en vettig början! Grymt jobbat med första helgen, du klarade det trots att det var tufft. Det är ofta tufft att bryta vanor! Tror mycket på det du skriver i att inte gå på knogarna och bara vänta på att få dricka igen, det är vår erfarenhet också att det inte brukar bli så bra. Finns det nån nykter aktivitet du gillar som du kan passa på att göra mer av nu när du inte ska festa på helgen?

Tja @Kristoffer
Jag har bestämt mig för att inte dricka hela oktober månad, en vit månad alltså. Ska försöka nu och kolla om jag kanske kan samla tankarna lite bättre. Det här var första helgen som jag kan komma ihåg där jag inte druckit en droppe alkohol och det kändes jävligt jobbigt men ska försöka hålla ut till oktober slut. Inte för att supa skallen den 1a november men förmodligen kunna komma till insikt och kanske festa på en mer ”normal” nivå. Vettefan asså vi får helt enkelt se hur det går men det e jävligt jobbigt och en iskall gt hade inte suttit fel liksom haha.

Må bäst!

Hej "ab1rushen".

Välkommen hit till forumet. Du beskriver att du märker en förändring de senaste åren, där du allt oftare tappar kontrollen över alkoholen när du är ute. Du är verkligen inte ensam om att drickandet tar mer än vad det ger, det är många unga människor som upplever stora negativa konsekvenser av sitt drickande. Det är inget fel på dig, snarare är du klok som skriver här och funderar kring läget!

På det du skriver låter det som att du skulle kunna ha mycket att vinna på att göra en förändring kring alkoholen, att bryta det här mönstret. Om du skulle bestämma dig för det, vad tror du att du skulle behöva för att klara det?

Om du vill ha tips på var en kan vända sig för att få prata med nån så säg till. Oavsett får du gärna skriva och berätta mer här om din situation och vad du tänker, ibland behöver en skriva flera gånger för att en tråd ska "ta fart".

Återigen, välkommen hit till forumet!

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen

Hur går det för dig? Själv är jag snart inne på månad 2 utan alkohol. Det går både bra och dåligt. Arg, glad, sprallig, stolt, nedstämd, lycklig, beslutsam.
😊

Du hade alltså ett värde på 0,18 i juni och hade inte druckit en droppe tills augusti och då hade värdet ökat till 0, 61? Det du förklarar ska vara helt omöjligt om jag förstår Peth rätt. Det är ett ämne som bara bildas med alkohol. Du ska alltså inte kunna få ett högre värde om du inte druckit på 2 månader i så fall är nåt fel och då finns tre alternativ:
1. Något blev fel när provet togs och blodet i provröret innehöll etanol, t.ex från rengöring, i provröret eller annat handhavande . Då fortsätter bildningen i blodet och kan ge falska resultat.
2. Du har fått i dig alkohol utan att reflektera att det är det, t.ex. folköl, cider etc.
3. Det första provet visade fel värde.
Hoppas det ordnar sig.

@elsmarie56 Jag har samma problem. Har inte druckit en droppe sedan 11/6 tog peth prov 24/8 och det låg på 0.61. Jag begriper ingenting:( Jag har aldrig haft så högt värde innan. Transportstyrelsen tyckte att jag skulle ha ett lägre peth värde när jag låg på 0,18 så jag slutade dricka helt och värdet har mer än tre dubblats. Där är nåt som inte stämmer med dessa värdena.

Jag har inga goda råd att komma med utan vill bara säga att du är inte ensam. Jag tror också att bara det att söka sig hit är ett stort steg i rätt riktning.
Själv hade jag min första alkoholfria fredag på ca 3 år igår. Det gick bra, lite tråkigt men ok. Idag skall jag klara lördag.

Hej, ska snart fylla 28 år och dricker varje helg. Mest whiskey och öl. När jag väljer ut vad jag vill dricka brukar jag alltid gå efter det med mest alkohol procent i. Whiskey under 43% dricker jag enkelt en hel flaska utan problem under en fredagskväll. Det har blivit en vana för mig att gå till bolaget på just fredagar, och brukar handla så att det räcker för fredagskvällen och lördagskvällen så att jag kan vila på söndagen för att kunna orka med en vanlig arbetsvecka. Min alkoholhistoria börjar väl egentligen med att jag först bara drack under speciella evenemang(födelsedagar, nyår, någon utekväll här och där med polarna). Men sen om vi spolar fram ett par år så började jag röka marijuana, älskar det och började röka det varje kväll. Efter 5 år av dagligt användande av cannabis så fick jag en psykos och skrämde nästan ihjäl mina nära och kära tills de blev tvungna att gömma sig i sina rum och ringa polisen. Det var dagen jag förstod att jag var beroende av cannabis(i varje fall mentalt) och var tvungen att sluta så att det inte skulle hända igen. När jag slutade använda mig av cannabis kände jag mig nästan tom när jag kom hem efter skolan/jobbet, deprimerad till och med. Det var jag ända tills jag började använda mig av alkohol. Dock kunde jag inte använda mig av alkohol lika ofta p.g.a. att jag helt enkelt inte skulle kunna fungera på jobbet nästa dag om jag använde mig av mer. Då sa jag till mig själv att på helgerna går det bra, kollade upp hur mycket whiskey per vecka som var "säkert" att använda och det var runt en halv flaska whiskey om veckan som jag läste och då drack jag en halv flaska varje fredag. Sen blev en halv flaska på fredag till en halv flaska på både fredag och lördag. Och har nu hållit på så i ungefär 1 år. Jag känner ångest på fredagar om jag inte har alkohol i mitt hus och de gånger jag inte druckit på lördagar har jag känt ett starkt behov av att göra det. Så jag vet inte riktigt hur jag ska sluta. Cannabisen var ju enkelt att sluta för att något hemskt hade inträffat. Men med alkohol så har inget hemskt hänt men är rädd för att något hemskt kommer att hända tillslut, men verkar mycket svårare att sluta med alkohol för min del i varje fall.

Förlåt för mitt svammel men det jag egentligen undrar är om det finns någon annan med liknande problem som kan dela med sig hur hen kom ut ur denna helgcirkeln?

Hej, vet inte riktigt vart man ska vända sig när det kommer till sånt här.
Jag har nyligen fyllt 20 och känner hur mitt liv spårar ur mer och mer för varje utgång. Fattar inte hur det blivit såhär men varje gång jag dricker kan jag inte sluta. Dricker 1-2 gånger i veckan så det är inte som att jag är parkbänksalkis som behöver supa varje dag men å andra sidan blir jag helt galen och går in i väggen om jag inte fått uträtta mina behov (supa skallen av mig) minst en gång i veckan.
I mitt kompisgäng har vi alltid festat hårt men på senaste tiden har till och med polarna försökt prata med mig och skällt ut mig flera gånger för dom tycker att jag ballat ur totalt, och jag förstår dom helt ärligt. Familjen har också tröttnat på mig jävligt mycket då det inte ens går att prata med mig när jag ramlar in genom dörren 6 på morgonen halvt medvetslös.
Fattar inte vad det är som hänt? För nåt år sen kunde man ha en snefylla eller två, men ändå ha normala utekvällar 80% av tiden (full men ändå under kontroll).
Nuförtiden har varje utekväll/fest resulterat i en total blackout. Har jag tur kommer jag ihåg små små luckor och då är det oftast inga fina minnen.
Värt att tillägga är att alkoholismen finns i släkten och har många släktingar som har/haft alkoholproblem.
Jag vet inte riktigt vad det är för fel på mig? Jag pluggar på universitet och så har jag ett jobb så jag är inte misslyckad som person men jag super som en nyskild deprimerad 50åring liksom. Jag och många andra tycker jag är en skön kille allmänt men jag blir fan raka motsatsen på fyllan och kan bli kladdig och dräggig och jag skäms så jävla mycket för jag är inte sån egentligen!
Är jag alkis? Varför kan jag inte sluta?

@Tombor Tack så mycket =)

1 månad nykter 🎉🎉

Vilken klok insikt! Och som sagt du är inte ensam. Nu skriver du i ”Dricker jag för mycket?” Forumet. Det är mycket mer fart i forumet Förändra sitt drickande. Där finns det fler som är i din ålder som säkert kan ge dig bättre tips på hur du går tillväga och där du kan läsa och känna igen dig.
Jag tycker att du är så modig och klok som börjar skriva härinne. Kanske kan du starta en ny tråd i förändra sitt drickande för att hitta de yngre personerna. Eftersom jag har slutat så hänger jag mest i Det vidare livet och där finns bara en lite yngre. Hennes tråd kan du dock läsa, den beskriver ångesten rätt bra dagen efter.
Vårdcentral, ungdomsmottagning eller någon annanstans kan du vända dig till och få stöd.
Alkohol är en riktig skitdrog och att sluta med den är väldigt klokt. Du har allt att vinna på att bli nykter.

Hej GorillaNinja

Vad fint att ha dig här! Det låter som att din väg in i vuxenlivet är och har varit tuff. Du har helt rätt, vårdcentralen är en väg att gå. Klok du är som tänker på att du kanske har en extra känslighet för alkohol. En kulturell och möjlig genetisk sårbarhet.

Jag gissar att du funderat en hel del på din relation till alkohol och andra saker som kan lindra något i stunden och samtidigt förvärra smärta på sikt. Imponeras av att du vid 18 års ålder tar ditt mående på allvar, och uttrycker ansvar för din egen kropp, ditt eget mående.

Med det sagt, är du, och behöver du inte vara ensam i detta. Möjligen har du redan haft kontakt med vård eller någon professionell instans? Ungdomsmottagning kanske? Jag hoppas att din tråd får fart, det kan ta lite tid ibland. Du är modig och insiktsfull som söker stöd.

Vänligen och varmt välkommen igen
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Tack så mycket @Kennie för tipsen!
Lyssnade på den ena boken under två dagar. Skall nog lyssna på nästa också och kanske flera efter det. 😊

Så bra jobbat! 22 dagar. Du är verkligen motiverad och visat en enorm styrka. Första gången jag slutade tog det kanske 2 månader innan jag verkligen fick en positiv kick, men det var värt väntan.
Som du skriver finns det kanske andra orsaker till att du är nedstämd. Tog de några prover på dig på VC? Har man druckit mycket så är det vanligt att ha vissa brister och de i sin tur kan göra dig trött och nedstämd. Beroende på hur mycket du druckit innan så tar det nog också ett tag att vänja sig. Hela signalsystemet är påverkat.
Läs lite i Bullrets tråd om hur det kan vara att gå på fest nykter, sen beror det ju på om du har rört dig i kretsar där alkoholen och fyllan är totalt i centrum. Då kanske festerna inte är så roliga längre, men det finns troligtvis fler som känner som du.
Och du har kanske några till som känner att de borde lämna det livet?
Jag tror att alkoholfixeringen du har nu går över snart och du kommer att börja leva igen och må bättre. Ät bra, rör på dig - det är naturliga sätt att må bra och se till att dina värden är ok. Det borde de kunna kolla även på beroendemottagningen. Går nedstämdheten inte över efter nån månad till kan du söka hjälp för den.
Jag tycker förövrigt att du är rätt imponerande.
Om du vill ha mer respons på dina inlägg kanske du ska be att få förflytta tråden till förändra sitt drickande. Där är det mer aktivitet. Lycka till!

Dag 22 som nykter.
Fortfarande rätt nere och orkeslös mestadels av dagarna, men kan nog bero på andra orsaker som inte har med att jag slutat dricka att göra. Fått tid till beroende mottagning i alla fall nästa vecka. Jag hatar dock att sitta och prata om mina problem men är glad att det finns hjälp att få.
Det känns som jag bara sitter och räknar dagar som nykter just nu och inte kan tänka på något annat.. klarat av att vara på tillställningar där folk druckit utan att känna mig direkt sugen på att dricka. Tycker mest det bara är obehagligt och jobbigt att vara bland folk som dricker då man ser hur det förändrar personer. Är rädd att jag aldrig kommer kunna ha trevligt bland folk utan att dricka igen. Känns även konstigt att leva med tanken att jag aldrig får dricka en öl igen, men försöker tänka positivt.

Hej @kvinna 79 och välkommen med här!

Det är fint att du kommit till insikt att ditt drickande är ohälsosamt.
Jag tycker också om att dricka ensam och har länge väntat på att tillfälle kunde ges, men på grund av coronan är min sambo inte på jobbresor längre så det har varit min räddning till att det inte blivit av. Jag har tidigare aldrig tyckt att det är fel att dricka i ensamhet. För mej har det varit ett tillfälle att få umgås med mej själv och göra det jag vill samtidigt som jag fått dricka det goda vinet. Jag är egentligen lite av en enstöring och tycker om att få vara ensam och rå om mej själv. Men de gånger det har gått från att dricka ett eller två glas vin till en hel flaska eller mera än så, har jag insett att det inte är hälsosamt eller ”normalt.” Inte är tanken eller längtan efter att få dricka för sig själv heller så vettig, det visar ju på att man har en konstigt förhållande till alkoholen.
Jag vill bara att du ska veta att du inte är ensam om detta. Här finns många som kämpar. Skriv gärna flera gånger. Jag påbörjade just alkoholprogrammet här, vet ej vart det leder, men tycker att du också kunde testa det. Har hört den rekommendationen av flera här. Tänker att man har ju inget att förlora på att testa ta ett första steg till hjälp.

Har hört en del som använt sig av en teknik när de får starkt sug, att tänka "ok, jag får dricka, men först ska jag..." och det där "först" kan tex vara ringa en vän eller alkohollinjen, ta en joggingtur, läsa sitt första inlägg här. Något som ger en chansen att ta tillbaks kontrollen. Har du bokat tid på beroendemottagningen ännu?

Precis så är det! @Ismay12 skrev:"Det är som att någon kraft tar över hjärnan för en stund och styr kroppen att gå in på krogen eller systembolaget" Huvudet på spiken. Det är därför som beroendeforskare kallar det för att hjärnan är kidnappad. Men den kan bli fri igen. Jag tycker också du ska testa att gå på ett AA-möte om du har möjlighet. Du behöver inte säga något om du inte vill, sitt bara med och lyssna några gånger. Det talas mycket om Gud, men det är inget du behöver hänga upp dig på om du inte är troende. Du får definiera din egen kraft som du vill, huvudsaken är att den är större än den som kidnappar hjärnan :)
Lycka till och fortsätt skriv, här är du bland vänner!

Tack Kennie och Sisyfos för era kloka svar. Ja det är ju otroligt hur man kan vara så insiktsfull om sin situation utan att kunna minska/sluta med krökandet. Det är som att någon kraft tar över hjärnan för en stund och styr kroppen att gå in på krogen eller systembolaget. För den som inte har problem är det nog jättesvårt att förstå men den kraften är så stark.