Senaste kommentarerna i forumet

Hej! Alkoholen skapar ju ångest, så det är inte ovanligt att känna som du gör tror jag. Minnesluckor är ju ett varningstecken på att man inte har kontroll över drickandet, hur tänker du om det?

@TappadIgen

Tack! Har inte spanat in programmet än, men tänker absolut göra det!

@Stubinsprak Jag tycker att du har helt rätt tänk vilket gör att du har alla förutsättningarna för att lyckas. Det känns såklart väldigt stort och övermäktigt just nu men fortsätt du med ett steg i taget. Har du gjort programmet här? Jag tror att det hjälper att tänka mycket på det och hur man ska hitta sin väg framåt.

@TappadIgen

Det låter härligt att genuint kunna se fram emot en nykter kväll, i synnerhet då det är midsommar. Inser att jag han en sträcka att vandra innan jag är där själv, men jag tror att det kan gå åt rätt håll om jag börjar ”smått” med tre vita månader. Bara det känns oändligt stort just nu, men det ska gå.

Tack för stödet och de kloka tankarna! Jag känner mig mer och mer peppad på att förändras!

@Stubinsprak skrev:"De gyllene stunderna är ju redan bra, så där hoppas jag kunna finna mig i (eller kanske t.o.m njuta av) att vara nykter, så att man får uppleva dem i klarhet."

Jag tror att du redan har en föraning om hur det faktiskt kommer att bli. Jag vet för egen del att det fanns en tid i mitt liv då jag inte kunde tänka mig att inte kunna berusa mig med jämna mellanrum. Jag visste ju att det hörde till så många saker i livet. Hade någon berättat för mig vad jag berättar för dig då, så hade jag definitivt avfärdat det, men nu är det ju nästan tvärtom och jag ser att du är inne och nosar lite på det i det du skriver.

Det låter ju säkert superklyschigt men jag ser fram emot att fira midsommar och har ingen tanke på att införskaffa några rusdrycker. Det hör inte till, för jag ska ha en bra midsommar och njuta av sill, potatis, sol och sällskap.

@dc945 Som Kristoffer säger så finns det en mängd olika anledningar till att man har förhöjda nivåer. Den intressanta frågan du ställer är "När ska man vara orolig?".

I de allra flesta fallen behöver man nog inte vara särskilt orolig, förutsatt att man gör något åt orsaken till det förhöjda värdet. Om du kan identifiera vad som har orsakat det och gör något åt det, så behöver du förmodligen inte vara orolig. Du kan då vänta och ta ett nytt prov senare för att se om det har blivit ok och din läkare kommer förmodligen vilja göra det, antar jag.

Det man ska vara orolig för när man har ett förhöjt ALAT-värde är om man inte gör något åt orsaken. Det kan ju vara många olika orsaker. Kanske den vanligaste, och det som är orsaken i ditt fall med tanke på att du är här på forumet är din alkoholkonsumtion, men ALAT kan även vara förhöjt p.g.a hög konsumtion av värktabletter eller vissa andra läkemedel, ohälsosam livsstil med kraftig övervikt, stillasittande och skräpmat, eller konsumtion av en del kosttillskott(Det finns de som har fått levertransplantation av t.ex herbalife-produkter och grönt-te-tillskott).

Har du ett högt ALAT värde så är det viktigt att du upphör med din alkoholkonsumtion tills vidare. Tar du läkemedel som är ordinerade av din doktor ska du såklart fortsätta att ta dem och inte sluta att göra det utan samråd med din läkare, men det kan vara en bra idé att upphöra med de naturläkemedel du tar på eget bevåg eller åtminstone kolla upp dem och eventuell interaktion de har med din lever. Ovanpå det är ju en bonus om du äter hälsosamt om du kan också, men alkoholen är såklart viktigast att du upphör med den.

Prata sedan med din läkare igen och be om att ta ett ytterligare test om ett tag, om din läkare inte gör ett automatiskt så ska du nog se att det reder ut sig.

@Se klart

Tack. Intressant detta med livskvaliteten. Är i skrivande stund skräckslagen för att inte få dricka vid de där ”gyllene stunderna” då allt är i balans och planeterna står rätt. Samtidigt vet jag ju att de gyllene stunderna egentligen är VÄLDIGT få i jämförelse med hur ofta jag druckit genom åren. Har egentligen snarare druckit när allt varit i obalans när jag tänker efter, för att göra livet mindre jävligt.

Slutsatsen är nog att det i själva verket är de SVÅRA stunderna som kommer trigga mig. Gissar att jag kommer sakna alkoholen som mest efter en lång dag på jobbet, ett bråk med någon, eller när man har ont i ryggen exempelvis. De gyllene stunderna är ju redan bra, så där hoppas jag kunna finna mig i (eller kanske t.o.m njuta av) att vara nykter, så att man får uppleva dem i klarhet.

Tusen tack!

@Charlie70

Tack för ditt svar! Skönt att höra att man inte är ensam om velandet. Nykter dag två nu, med ett första mål på tre månader. Ska prata med min läkare om detta också, och fråga om medicinen jag fått utskriven passar kostymen.

Motiverad nu!

Hej dc945!

Du behöver diskutera förhöjda ALAT-värden med din läkare. Att det är förhöjt kan bero på alkohol men också på andra saker. Oftast sjunker den typen av levervärden tillbaka när en reducerar sin alkoholkonsumtion eller tar en paus från alkohol.

Varma hälsningar,
Kristoffer

@al23

Hej! Ja, gud. Ångest relaterat till alkohol är verkligen hemskt. Känner med dig. Har själv mycket ångest, och framförallt när jag druckit mycket i perioder.

Vet inte om det hjälper dig, men jag brukar iaf tänka att ”Det är bara kemi, det är inte på riktigt, det är bara kemi!”. Liksom alla tillfälliga kemiska reaktioner går det över om man slutar ”blanda vätskorna i provrören”, åtminstone för en period.

Försök sedan hålla upp med alkoholen tills balansen är återställd, och den kemiska reaktionen är borta - och tillåt dig DÅ att fundera över ditt beteende när du dricker.

Kanske kommer du vid den punkten att faktiskt komma fram till konstruktiva lösningar, och förändra sådant du vill i ditt liv till det bättre?

Välkommen hit,
Så himla klokt av dig att ta ditt ”velande” på allvar, tänker att det är en oro som gör att det böljar så- och det finns en tendens hos oss som druckit oss till ett beroende- att dricka bort den där oron också.
Så vad bra att du klivit in här. Precis som Blenda och Charlie skriver, kan bara hålla med om att ta en ordentlig paus från alkoholen och landa i nya beslut då.
Sedan är det inte att man som nykter förlorar livskvaliteten (man kan ju lätt tro det med den romantisering som ändå är utbredd kring alkohol). Men alla måste inte sluta helt. Och alla måste inte heller dricka 😊
Jag klev in här med ansatsen att vara nykter 3 månader. Nästa månad är det 1,5 år sedan. Det kan gå hur som helst! Vill ändå peppa dig till att inte känna alltför stor rädsla för att vara nykter. Det är utmanande ibland, men livet är ju det. 🌱

@al23 fattar att det är jobbigt för dig. Rådet för att slippa ångesten är enkelt - sluta drick alkohol. Hur skulle det vara för dig tror du?

@Stubinsprak välkommen hit! Jag gjorde som du. Pendlade mellan att tänka att jag har ett (stort) problem till att ah, det är väl inte så farligt, jag kan ju dricka som en normal människa också i bland. I 20 år höll jag på till jag tog beslutet att hålla upp helt. Bästa beslutet jag tagit. Bara synd att jag inte gjorde det tidigare. Toppen att göra som Blenda säger, börja med tre månader. Under tiden har du möjlighet att reflektera över din relation till alkoholen så att du kan ta nya friska beslut efter det.

@Blenda

Tack för ditt välkomnande & hjälpsamma svar. Bra tips!

Det låter klokt att börja med att vara helt vit i tre månader. Nu känns allt så förvirrande. Det känns som att jag slungas mellan två helt olika sätt att tänka om mitt drickande. Från en stor oro, och klarhet i att det är något som inte stämmer, till att jag känner ”Äh, jag är så dramatisk ibland. Jag dricker ju inte alls så mycket”.

Blir galen av veligheten och osäkerheten. Men oron finns där trots allt, och att jag sammantaget dricker mer tre gånger mer än vad som anses som lågrisk-intag/vecka är ju ett faktum. Så något måste jag göra.

Nä, jag börjar där. Vit i tre månader. Sen tar jag ett beslut efter det! Har fått något som heter Naltroxon utskrivet av läkaren också, ett piller som ska blockers suget på något sätt. Tänker att jag testar att ta det under dessa tre månader också. Kan ju inte skada med lite hjälp på traven!

Tack igen.

@Stubinsprak Hej och välkommen till ett bra forum, med väldigt många tankar, högt och lågt.
Alla vi som hänger här har olika historier och olika mål. Men en gemensam grej är att vi vill ändra (eller har ändrat) vårt förhållande till alkohol.
Det finns en undergrupp under "Förändra sitt drickande" som heter "Vara måttlig" som du kanske skulle kolla in, det låter som att det är dit du strävar.
Personligen tycker jag inte det spelar så stor roll vad du "är" i nuläget, det viktiga är att du vill förändra ditt drickande. Jag tycker du ska börja där. Oavsett om du vill dricka måttligt i framtiden så är det många här inne som förespråkar att man startar förändringsresan med att avstå helt från alkohol en period, gärna minst tre månader. Efter en helvit period blir det lättare och sannare att göra upp planen för resten av livet.
Och en annan bra grej är att göra programmet här (finns under rubriken Stöd). Då får du bättre koll på vad som egentligen gör att du dricker och kan lägga upp en plan utefter dina egna triggers.
Läs gärna runt här i olika trådar, och plocka upp sådant som du tror kan vara bra för just dig, här finns massor av erfarenhet. Lycka till!

Här ligger jag med ångest efter en utekväll. Två dagar har gått men ändå är ångesten hemsk . Pluppar upp minnesbilder av vad jag sagt. Saker som ingen bryr sig om men som ger mig ångest .

Sån otroligt ångest. Hjälp!!

Hej,

Jag är helt ny på forumet, så rätta mig gärna om jag missar kutymen. Har inte riktigt koll på hur detta funkar med trådar osv!

Jag är helt säker på att jag har en alkoholproblematik. Dricker 4-7 gr/veckan. Ofta själv på någon bar efter jobbet, och ibland blir det (lite) mer än jag tänkt från början.

Blir dock aldrig redlös. Varken på vardagar eller helger. Och oftast så rör det sig om 2-3 öl på vardagar. Jag har heller aldrig upplevt abstinens, eller känt att jag inte kan sluta förrän jag ”stupat”. Jag förmår stanna efter 2-3 öl om jag vill, men ibland blir det mer än så (kanske 2 öl till, eller en whiskey). Främst efter en tuff dag på jobbet då jag känner att jag är ”värd det”.

Jag har nu sökt hjälp för att kontrollera mitt drickande då jag är rädd för att bli alkoholist. Efter 6 möten på AA kände jag att det var lite överkurs när jag hörde alla ”rövarhistorier”. Kände inte igen mig alls i de andras berättelser, så det kändes nästan falskt att sitta där.

Jag vill alltså få hjälp med att sänka mitt intag, men känner mig inte redo för att helt sluta. Inget i mitt liv har hittills påverkats negativt av alkoholen, och jag vill helt enkelt att det ska förbli så. Jag vill dricka mer sällan, och mindre mängder - utan att behöva STÅ EMOT frestelsen att ta en öl till.

Sökte mig därför till beroendevården istället och berättade om min oro, men blev sedan förvånad när läkaren sa att jag redan är alkoholist och borde sluta helt. Inser att jag kanske redan nu (31 år) kanske har lyckats bli alkoholist och blir livrädd av tanken.

Vad tror ni? Han hon rätt? Kan jag vara alkoholist? Bör jag verkligen sluta dricka helt?

Ngn?

Hej! Har haft skadligt bruk tidigare men idag dricker jag någon gång ibland, och kan till och med bara ta 1-2 öl och sen sluta, det har jag ALDRIG kunnat tidigare. Nu till min fråga, jag ska lämna pethprov för ADD medicin på onsdag, jag låg lite högt sist (0.27) troligtvis för att jag tog testet 2dagar efter jag en kväll druckit mycket. Kan jag dricka typ 6st 3.5or idag (ska se fotbollen) och ha ett lägre peth då om 5 dagar än vad jag hade innan?🤔

@TappadIgen, skönt att höra att det är vanligt med trötthet! Har nästan börjar undra om jag är sjuk (i nåt annat…), sovit mycket både natt och dag senaste tiden. Kroppen behöver väl återhämtning, så bara vila/sova tänker jag.
Uppskattar @tappadIgen dina input🙏

@kattis@79 Trötthet är nog något som i princip alla upplever på olika sätt och under olika lång tid när man slutar med alkohol. Det finns ju lite olika teorier om vad det kan bero på. Jag tänker att jag inte är lastgammal själv men en sak jag började med i höstas var att ordna till det med sovtider och få till en bra sömnrutin. När jag inte sov så bra justerade jag och höll på men sov aldrig under dagen. Till slut kom jag in i en bra rutin och jag blev piggare med tiden. Nu har jag börjar slarva litegrann med sömnrutinen, om än inte jättemycket. Men det tog tid innan tröttheten gav sig.

Har varit så trött på senaste, vet inte om det är vanligt när man gör såna här förändringar.
Känner mig instängd här hemma, där jag utkämpar en strid och är skör. Där ute är det så vackert och underbart väder. Är tacksam för EM, det distraherar m matcher på TV!

Hej fina vänner😊
Här kommer senaste nytt från mig.
Har varit nikotinfri ett par dagar nu, vilket varit piss jobbigt, men jag vill inte ge upp ännu. Dessvärre drack jag vin i helgen vid ett tillfälle, men tänker inte nedslås av det. Det som gjorde mig sjukt förvånad var att jag höll mig utan nikotin trots några glas vin. Har aldrig hänt tidigare i mitt liv.
Har siktet inställt på ett hälsosamt liv och förhållande till alkohol. Ska till vårdcentralen i veckan där jag vill ta upp mitt problem och tänkte fråga dom om medicin hjälp också.
Just nu känns det som om livet är på paus och jag undrar om det kommer bli bättre. Har läst att ni erfarna påstår det, men det känns väldigt långt bort. Det som får mig fokuserad nu är mitt mål och att jag ska till vårdcentralen (hopp finns).
Kram på er alla starka kämpare🥰

Hej Kattis,
Jag känner igen mig väldigt mycket i ditt inlägg. Min situation var väldigt lik din då jag valde att göra programmet på Alkoholhjälpen och började läsa här. Det var verkligen läskigt i början, och kändes dystert och ensamt, men det vände långsamt och nu mår jag så otroligt mycket bättre på alls sätt. Har fortsätt leva utan alkohol förutom något enstaka glas någon gång, men alkoholen ingår inte längre i min vardag, jag har hittat tillbaks till att kunna njuta av livet ändå. Har skrivit om mins upp och nedgångar i min tråd om du vill ha input. Fortsätt kämpa, det är så värt det!

Hej,
Vad bra att du bokat läkartid! Angående vad andra ska tänka om du inte dricker- jag upplever att folk bryr sig ganska lite, om jag inte själv säger något om det. Sa i början att jag tagit en vit vår, och sen upptäckte jag hur bra jag mådde av det och valde att fortsätta. Kommer väldigt få frågor på det. Och dina vänner och familj kanske skulle uppskatta att du inte dricker och inte alls ifrågasätta det? Sen tycker jag att det blir mindre och mindre dramatiskt att säga som det är vartefter tiden går. Nu säger jag gärna att jag allt oftare drack mer än jag tänkt och kände att jag behövde bryta innan jag fick stora problem. Jag skäms inte längre över att jag höll på att bli beroende av en beroendeframkallande substans. Och när jag öppnar på det sättet händer det att någon öppnar upp om sina egna problem, vi är fler än man tror..