Senaste kommentarerna i forumet

Otroligt vad det känns som om tiden går fort i bland.

Kram!

Ja, ta dina prover. Kanske är det normalt, kanske inte. Just den där dödströttheten låter inte normal i mina ögon. Du har varit nykter rätt länge nu, så det är verkligen värt att kolla upp. Ja, du måste ha läkartid, ett annat alternativ är att köpa test på nätet. Sköldkörtel,Ferritin, övriga blodvärden, B12 och kanske D-vitamin är mina heta tips. Finns olika ”paket” att köpa. Man köper ett test och går sen och lämnar blodprov, snabbt och effektivt. Eller köp ett egna testkit TSH och Ferritinoch gör snabbtest hemma. Låter som om jag gör det här ofta, men så är det inte. Har köpt ett labtest en gång och de där självtesten vid ett tillfälle. Då kunde man enkelt klicka i lite extra tester och jag fick ett på köpet. Ferritin låg då utanför men övriga tester var normala. Har nog ett kvar, för så kul är det inte att sticka sig i fingrarna. Tycker kanske läkarbesök vore mer vettigt men om vägen dit är väldigt lång så är labbtest och självtest bra.

Redan tisdag ?, bara 4 dagar kvar av veckan. Har visserligen svårt att ta mig ur sängen idag men det känns överkomligt. Just att jobba med stressnivån har varit en framgångssaga för mig. Jag kan märka det på så många, små, små saker nu. Är så glad att du skrev härinne angående dina psykologmöten och att uppleva ”här och nu”. Tror aldrig att jag hade reflekterat över det annars. Men här och nu betyder ”inte på väg”. Jag märker det på att jag nu kan sippa på ett glas a-fritt en hel kväll. Alltså jag kunde klämma en flaska även a-fritt. Hetsigt! Fokus på en sak i taget.
Frisk luft och motion är bra absolut! Att röra sig, att fokusera på träning, det tror jag inte är skadligt men att lyssna lite mer på sig själv, det tror jag att man mår bra av.
Ha en fin dag nu!

Ännu en nykter ettåring ?? Vi är ett fint lite gäng här på forumet.

Kram ?

Jag är så in i norden trött, bara tisdag än....
Jag var sjukligt trött redan igår fm, var tvungen att ta stöd för att inte ramla vid ett tillfälle. Tur att jag hade en kiropraktortid bokad så att jag hade legitim ursäkt att ge mig från jobbet redan före lunch.
Ändå vilade jag i princip hela söndagen, med gott samvete dessutom eftersom jag fixat och donat, städat och gjort fint på lördagen.
Tänker på förra veckan. Kvittrande glad och pigg i början av veckan iaf. Då hade jag vilat, eller snarare, legat som en överkörd padda hela helgen...
Sant att jag har en enorm sömnskuld och att jag fortfarande sover uselt, men...
Lite rädd nu faktiskt. Var tom inne på 1177 igår. Borde jag boka tid? Bara kolla blodvärden. Men, efter vad jag läste måste man träffa läkare för att få remiss. Enorm tröskel!

Tålamod. Gasa och bromsa växelvis. Lära sig leva hållbart i längden. Utforska nya tankar kring mening, tro och varande. Försöka lugna kroppen. Stilla den. Samla erfarenheter av att kunna ge sig själv ro.
Glad att jag har så kloka vänner! ?Andrahalvlek och Se klart m fl.

Läser inläggen från igår igen. Jag är verkligen på min vakt mot att hamna i lägen där jag riskerar att dras mot alkoholen. Detta trots att jag inte haft det minsta lilla sug på nästan en vecka. Okej, det är bra! Där har jag lärt mig något iaf, att förebygga så att jag slipper slåss mot frestelsen.

Vision att må långsiktigt bra.
Ja. Idag är alkoholen en ickefråga, man ska aldrig säga aldrig, men jag tror den kommer att vara det hela dagen.
Det blir vila två kvällar till, sedan får jag träna igen enligt kiropraktorn ???. Ja, kanske knäppt att se så mycket fram emot det när jag är så trött. Men, jag kan ju försöka att hålla träningen "i promenadtakt", lite mjukstart. Då tror jag att friskluft och motion bara är bra.

Till sist en reflektion från gårdagskvällen. Hade precis avslutat mitt 30 dagars "Alcohol experiment" och funderade över vad alkohol faktiskt ger mig. En ursäkt för att få sjunka ner i soffan på kvällen? Snabbare avkoppling? Stilla "surret" i skallen? "Sömnmedel"? Nej, eller jo, kanske allt av det där.
Fast te är minst lika effektivt!! ???

Kram alla!

Har varit fullfart på alla plan här hemma och har inte reflekterat så mycket över att jag inte druckit.
Men ibland så kommer det tillbaka, tankarna och funderingarna på mitt tidigare drickande.
Jag saknar det inte, tvärtom så har jag hittat en tillvaro utan den. Jag har också hittat tillbaka till mig själv, mitt sanna jag. Har blivit mer harmonisk och glad som person, stressnivån har inte minskat men jag har lärt mig att hantera stressade situationer på ett bättre sätt.
stunderna jag fått med min dotter är helt enkelt fantastiska, vi har så kul tillsammans och jag ser och uppmärksammar henne på ett helt annat sätt nu när jag inte dricker.
Jag tänker ibland på hur det skulle vara med en drink eller öl på kvällen innan jag skall sova, för att dra ned ögonlocken den sista biten innan sängen. Men känner också lika snabbt att det inte gör något att jag inte har något att dricka. Väldigt skönt att vara utan alkoholen faktiskt.
Kram tillsvidare!

I

Tack vare Guds nåd har En Dag i Taget blivit ett år. ?

?????????????

Tack :) Även gett bort min andra utväg rakbladet. Gjorde det ikväll efter samtal med personal då det framkom jag hade varit nära skära mig idag. Varit tvärspänd hela helgen så blev kollaps ggr 3 idag men de var änna väntat. Jag höll mig lugn på mötet, men fick ingen bra känsla av vare sig mottagningen el hon vi träffade. Hon kändes totalt oengagerad. Och när jag sa jag ev kan tänka mig göra en utredning då svarade hon inte ens på det och jag förklarade om jag ev ska tänka mig en utredning så vill jag veta hur den går till mm då bara tittade hon på mig ingen respons för fem öre. Tror hon bara sitter av tiden fram till sin pensionering. Kändes väldigt oproffsig. Hela stället kändes rörigt, oorganiserat, oproffsigt. Talade om vi ville jag skulle få en läkarkontakt så jag kan få medicin bla. Då visade sig det att om man inte hade någon annan form av kontakt med mottagningen då ville inte läkarna träffa en, men eftersom jag går på samtal på behandlingsrummen så kanske ev de kunde kringgås. Fick ingen info om vad de ev mer kunde erbjuda mig. Jag blev erbjuden gå till denna människa 2 ggr sen skulle hon sluta, kände direkt aldrig så tackade nej. Skulle aldrig öppna upp mig för henne. Hon frågade om jag ville berätta om mina trauman jag bara skakade på huvudet och sa nä. Vem sjutton vill öppna upp sig för en vilt främmande människa som inte ens uppvisar ett uns av intresse/engagemang. Sen var det läkarbrist så väntetiden för ev få träffa läkare va lång. Kände bara ta er jädra mottagning och kör upp den nånstans, stackars de satar som går där. Tror dessa beroende mottagningar som finns tyvärr blivit förstora. I början fanns de en till varje stads del nu har de bantas ner till 2 som ska serva hela stan.
Så känns som jag står på ruta ett igen ang läkarkontakt. Och naturligtvis jobbade det inga sv läkare där. Inget emot invandrare men känner att de invandrar läkare som jobbar inom psykiatrin är helt jädra värdelösa aldrig träffat någon läkare inom psykiatrin med invandrar bakgrund som varit bra och tro mig träffat många. Så de där mötet var helt bort kastat. Så funderar allvarligt på hora ihop pengar och gå privat. För nu har jag avvverkat de 2 beroende mottagningar som finns. De första stället var ju åtminstone välskött, välkomnande mm de här såg ut som en tillfällig klinik i Bronx usa ungefär.

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund, att inte våga är att förlora sig själv. Kierkegaard.
Känns bra nu att du kastar dig ut VaraFrisk och att du också ger dig själv lite avkoppling. Tänker att du har mycket på plats som gör det lättare att lyckas, en stöttande man, ingen alkohol hemma och många reflektioner om alkohol och att du inte längre mår bra av det. Går det inte spikrakt nu så, fortsätt bara direkt igen utan att slå på dig själv.
Tänker att Seklarts tips är bra att veta vad man ska ägna tid åt, nåt som inte är för ansträngande.
Det kommer att bli bra det här!

Jag håller egentligen med allt som skrivs om det. Det är jobbigt att lata sig för en som ”finns” genom att göra.
Min första nyktra vår- ett år sen- sådde jag väl 300 frön som krävde omsorg, ljumma andetag och dutt. Heela tiden. Jag klev på ett nytt jobb. Vad jag också gjorde var att vila. Och när jag vilade ägnade jag mig rätt så mycket åt att läsa om sånt som var viktigt för mig. Då och nu. Utforska nya tankar kring mening, tro och varande. Jag försökte lugna kroppen. Stilla den. Samla erfarenheter av att kunna ge mig själv ro. Det som jag använt alkoholen till, så ofta.
Långsamt- och snabbt- två processer, fick mitt liv ny riktning.
Jag vill egentligen mest säga att jag tror på dig och att det finns flera vägar framåt. Alkoholen är inte en, det är jag rätt säker på. Kram.

Ja jag tänker att du gör så mycket rätt ändå, du ser till att du inte har nycklar och har hällt ut alkoholen. Hoppas du kan sluta med att vända ilskan inåt och istället se allt bra du har åstadkommit. Bli stolt över dig själv.

Jag hoppas att det går bra för dig! Kom tillbaka om du känner att skriva av dig lite och få stöttning kan hjälpa. Vi finns här!

Jag känner igen mig mycket i det där med att jag länge åt väldigt nyttigt och kontrollerat när jag inte drack någonting. Just sötsug har jag fortfarande inte råkat ut för dock. Jag är inne på min andra chokladkaka nu sedan jag slutade dricka.

Men det kan absolut vara en sådan association du har gjort. När du äter lite onyttigare så ställer sig din hjärna in på "unna sig"-läge och tänker att det är dags att unna sig vin också.

Har läst om andra som får ett stort sötsug när man låter bli alkholen och har inte alls känt igen mig i det. Snarare tvärtom så har jag ätit nyttigare än någonsin utan sötsug. Men senaste dagarna kan jag inte tänka på annat än godis och chips ?

Det suget kan jag leva med, hellre socker än alkohol men när jag äter snacks så känns det som att något saknas, nämligen vinet. Jag brukar ju äta bra när jag inte dricker och unna mig allt samtidigt som vinet, oftast till helgen. Min hjärna har kanske gjort den associationen på nåt märkligt vis ?

Jag har kraschat in i väggen två gånger, 2007 och 2018. Aldrig mer. Jag blir aldrig lika tålig som innan, men det är inget jag eftersträvar längre. Jag gör hellre färre saker ordentligt nu för tiden, och är noga med att växelvis gasa och bromsa. Jag brukar säga att jag har mycket energi men inte så lång tid längre. Och då får jag lära mig leva hållbart i längden.

Kram ?

Jag har tagit bort mina tidigare inlägg, av olika anledningar. Jag tror att jag för närvarande måste vara borta från detta stället. Men jag ämnar fortsätta mitt vita äventyr. Tack till alla som stöttar här, ni är fina mänskor och ett bra stöd för många. Kanske hörs vi igen här inne.

Jag blir också arg för snabbt.. Men också glad igen snabbt, och ber om ursäkt när jag ser att jag varit onödigt ilsken. Och myntet har två sidor, jag delar också mycket positiva känslor.. Så jag tänker att man får vara snäll mot sig själv och komma ihåg att man har både goda och dåliga sidor. Vi gör så gott vi kan med den uppsättning egenskaper vi har att jobba med.. Som för dig så är sömn och balans viktigt, då blir jag sällan arg.. Hoppas du får tid att vila åtminstone på kvällarna i veckan... Ta hand om dig!

Härligt att läsa dina inlägg, glad över alla insikter som du trär på rad.
Skönt också med lite tid för återhämtning men jag föreslår också aktivitet! Tips från coachen här ?
Låååånga promenader. Bak och serie - nån du verkligen gillar!
Nån jobbig maträtt att testa? eller så frön- mitt standardtips! .
Det vet jag att du gillar, eller iallafall ville ha energi till.
Om du minns så höll jag på hela kvällarna med mina små odlingar förra vinter-våren.. I efterhand inser jag att det var en väldigt bra terapi som höll i sig hela sommaren.
Planera dina dagar så blir risken mindre att tomhet uppstår. Iallafall nu i början. Kram och tankar till dig!

Tack för grattis! Ja det är klart att det kan bero på olika saker hos olika personer. Tur att det finns sömnmaskiner, och att det funkar bra för dig. Det var riktigt skönt när det gick över för min del. Jag tror att det egentligen var snarkningarna som gjorde att det svullnade upp i halsen på något sätt. Detta i sin tur gjorde att jag fick andningsuppehåll. Det blev sakta men säkert bättre och bättre, och efter ca 6 månaders nykterhet var det helt borta. Sover numera jättebra hela tiden. Och det är min fru väldigt tacksam för också. Hon behöver inte tro att jag har slutat att andas, och kan sova bra själv tack vare detta, och uteblivet snarkande. Jag försökte ju döva tröttheten med alkohol, men det gjorde ju saken bara ännu värre.?

Jag hade under alla år trott att det var mitt ” normala” sätt att sova, med dessa snarkningar och andningsuppehåll. Men förstår ju nu i efterhand att det var alkoholens fel. Detta är en av massa andra fördelar jag har upptäckt nu när jag har lagt av med nervgiftet för gott!?

Tack Pianisten!
Ja, röriga och stundtals jobbiga tankar, men ibland kan man ju vaska fram något klokt - om man har tur ?.
Tack också för att du påminde mig om min "affärsplan" som jag skrev ett utkast till redan i #46:

"VISION: Jag mår långsiktigt bra.
MISSION: Jag lär mig att hantera mig själv utan alkohol i livets alla med- och motgångar.
MÅL: Jag är nykter tillräckligt länge för att prova nya sätt att hantera livet tills jag hittar det som passar mig - och använder dem!
Delmål -
Delmål -
Delmål 1. Jag är nykter så länge att jag återfår en normal sömn.
STARTEGI: Nykter en dag i taget.
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Tid för vila och återhämtning. Jag MÅSTE tänka på att jag behöver mera tid för återhämtning i lugn och ro än de flesta andra pga personlighetstyp."

Att det blev så mycket "inte dricka" idag beror nog på "alarmet" om att om jag inte förändrar så kommer jag att riskera att dras mot flaskan.
Ser ju också när jag läser min plan igen att jag har en bra bit kvar till delmål 1...
Kanske kan delmål 2 bli att hitta meningsfulla aktiviteter, "något smått", det leder ju absolut mot målet. ?

Tack AH! Jag ogillar tjat, men dina ständiga påminnelser om tålamod behöver jag verkligen, de är mer än välkomna.
När jag kom till jämförelsen med Duracell-kanin måste jag skratta ?. Jag har varit en kanin med batteri OCH alkohol i tanken. Nu har jag ju bara ett jobb och bara en hobby som bara kräver ett par tre timmar om dagen. Förut var allt gånger två...
Jodå, jag har totalkraschat in i den berömda väggen en gång. Över två års sjukskrivning och jag blir nog aldrig helt återställd...
Ändå har jag inte lärt mig att mini-pausa... För nu "är jag ju frisk" - och nykter dessutom, då ska jag ju orka ???
Vad gäller tålamod så är jag otroligt tålmodig, det tror jag de flesta som jag känner skriver under på - när det gäller jobb, att hålla i tills resultat kommer.
Men när det kommer till "icke-handlingar"... Nada tålamod. "Jobbar" på det..

Kram!

Då är vi lite olika som individer. Grattis säger jag om du blev av med sömnapnen genom att sluta att dricka alkohol. Jag hade en missbilding i halsen som gjorde att mitt gomsegel täppte till luftstrupen när jag sov. Jag fick andningsuppehåll av detta vilket gjorde mig trött och deprimerad under dagtid. Jag störde även nattsömnen för min fru som flera gånger per natt måste kolla om jag andades. Opererade halsen genom att ta bort gomseglet. Det hjälpe inte för i stället började halsväggarna täppa till luftstupen. Det var då jag började med cpap. Jag kan inte sova utan min maskin nuförtiden. Om jag av misstag gör det slutar jag genast att andas när jag somnat och blir seg dagen efter. Detta oavsett alkholkonsumtion eller övervikt för min del. Självklart kan det finnas kopplingar mellan övervikt, alkoholkonsumtion och sömnapne. Jag tror dock att det är stor skilland mellan problemen hos olika individer.
/Mrx

Tomen, Äntligen kom det ett livstecken från dig efter helgens tågresa till Stockholm. 14-1 är ju extremt bra resultat så här i halvtid. :)

Då har man klarat av tågresa t/r till Stockholm. På hemvägen satt jag dessutom väldigt nära bistrovagnen där det gick o köpa öl, vin och sprit. Men klarade jäklar i mig av det . Var nära, men höll mig till kaffe och vatten. ?? 14-1 och kämpar vidare.

Sovit dåligt, trött, stressigt på jobbet. Av gammal vana kommer sug efter vin. Inget jag inte kan hantera, mest bara irriterande att det dyker upp. Men jag vet att det handlar om andra behov, alkohol är verkligen inget man behöver! Däremot behöver man sömn...
Även onödigt tjafs m maken igår. Tar så enormt mycket energi. Har inte råd slösa bort den energi jag har på onödigheter. Han har nog rätt dock att jag har ett kontrollbehov och häftigt humör. Tänder till alldeles för snabbt. Behöver jobba på det...

Jag led av sömnapné de sista 20 åren och det försvann efter att jag slutade dricka. Mina snarkningar försvann också. Så jag är helt säker på att det berodde på alkoholen och inte på något annat. Om man inte provar att vara helnykter en längre tid, så vet man ju inte om det beror på alkoholen. ?

Ha det bra Varafrisk! ?

Jag ska inte sluta med CPAPen. Har knappt börjat. Idag är det första gången som jag ska skicka in mitt datachip med mina registreringar.
Vad man har sagt till mig på Sömnmedicin dvs läkare och sjuksköterska är att sömnapné (jag har lindrig) kan bero på hur man ser ut inne i kroppen (heter det anatomiskt?), ärftliga faktorer, alkohol och övervikt. Min läkare sa att tio kilos viktminskning kan göra stor skillnad. Man har även sagt att för en del hjälper inte cpapen så bra. Dessutom har man sagt att det kan ta fyra,fem månader att vänja sig vid den. Jag har väl haft den nästan två månader men inte varje natt. Så jag kommer att fortsätta med maskinen och hoppas på bättre sömn men jag vet att även alkohol och övervikt försämrar sömnen. Fast än så länge är vi inte helt kompatibla med varann men jag har inte gett upp??