Senaste kommentarerna i forumet

Jag har inget förbud att dricka, men om man ÄR en sån som inte dricker då kan man inte rusa iväg och handla alkohol när man känner sig orolig/hungrig, arg, ledsen/ensam, trött. Jag vet att det inte blir bättre med alkohol. Tyvärr ska jag säga ibland för det är svårare att veta hur man får bort obehaget man vill bli av med. Men det försvinner. Spikmatta, bad, andning, promenader, forumet. Jag VET att alkohol inte är lösningen. Jag är också i en fas nu när det inte är helt bra. Tänker på min mormor (morfar med för den delen) som aldrig drack. De levde också med oron periodvis tror jag. Morfar fiskade, promenerade i skogen, satt aldrig still. Mormor jobbade i trädgården och drack lugnande örtteer. Båda löste korsord. Min oroliga morbror mekade och började med odlingar.
Vad jag menar med det här är att jag tror att oron till viss del är genetisk. Eftersom de inte drack fick de lösa problemen på andra sätt. Man pratar om återfallen vid 3,6, 9 och 12 månader. Jag tänker att det kanske mindre handlar om tiden utan mer om våra hormoner, signalsubstanser, ljus, kroppens funktioner etc. Och alkohol är inte lösningen på de problemen. Kanske inte piller alla gånger heller. Det är som det är. Nu hoppas jag att du får lite bra besked hos läkaren. Min förmåga att styra de där impulserna om att dricka blev ju avsevärt bättre med järn. Är livet perfekt... nja skulle jag svara. Inte just idag när jag inte hann göra allt jag borde i helgen, när kroppen gör ont, när det vi gjorde i helgen istället för att städa och plocka undan istället har skapat en riktigt stökig miljö och kräver mer arbetsinsatser och mitt nya planteringsprojekt ”står till sig” på vardagsrumsgolvet. Kort sagt, jag borde ha sett till att göra klart, göra lagom och göra snyggt men nu får man gilla läget. Lösningen om jag inte orkar göra klart är inte alkohol. Det bränslet tar för mycket energi. En sak i taget får det bli!
Håll i du också Soffi, de där känslorna är övergående. Du klarar det här, du är bra som du är och du gör så gott du kan!

Tomen, Jag har 7 vita dagar och 1 röd hittills under mars. Den här veckan som kommer ska bli helvit enligt min plan. Hur har det gått för dig? Hur ser kommande vecka ut?
/MrX

Du har absolut kommit rätt!
Så din fru vill att du ska sluta. Bra för henne ???

Men har du funderat själv vad DU vill göra. Har du druckit klart? Vilka fördelar ser du framemot?

Lycka till med din resa! Det är bara att skriva och läsa som gäller ??
Idag är vi nyktra!

7 veckor och 50 dagar! Grattis för kloka tankar och nya insikter ???
Tack för att du skriver! En av dem som skrivit mest i år! Du håller även andra flytande ❤?

Så strongt att klara nio veckor??Det måste kännas underbart!
Jag tänker att människor som klarar av att bli nyktra har ett strongt psyke. Att har man klarat bli nykter ja då klarar man allt .

Ha en fin måndag?❣️?

Så strongt av dig att nå 50 dagar??
Läser hur du kämpar och hur trött du är men ändå ger du inte upp. Du beskriver så tydligt vad alkoholen gör med och vägen t ett nyktert liv. Jag har inte orkat läsa i så många trådar nu men borde nog för att det blir behjälpligt??

Ha en fin måndag???

Kennie - Ja, jag är så trött och färdig.. Jag är nog färdig. Måste bara våga ta klivet, leva med mina tankar, känslor och minnen.

Andrahalvlek - Tack för tipset. Hur hittar jag den tråden?

Hej alla.
Har under en period av ca 7 år druckit mer eller mindre varje dag. Har ändå gått till jobbet 98 procent.
Har kvar min familj, men nu vill frugan att förändring krävs.
Idag är min andra dag utan a.
Känner lite abstinens men inget värre. Känner att detta forum kan vara ett bra bollplank och stöd...

Så glad att jag varit nykter i 50 dagar nu!

För, nej, jag firade inte mina sju veckor igår med massor av vin och sprit. Även om det känns så...
Börjar bli rädd.

Men, jag gör så gott jag kan - det räcker bra.
Jag är okej som jag är.

Kram!

Tittar på en lastgammal Beckrulle på teven vid sänggaveln...
Suck!, så var den här helgen över, och fem arbetsdagar framöver.
TV’n tar inte min uppmärksamhet, filmen var bra då, synd att nöta ut den med en repris.

Jo jag vet att måndagar inte brukar vara värre än andra arbetsdagar, har verkligen lagt märke till det senaste tiden.
Frugan brukar fråga mig vid middagen på måndagskvällen hur dagen har varit, och efter en snabb rannsakning så brukar jag svara för att vara en måndag har den varit helt okey.
Jag vet att sekunden efter brukar frugan överösa mig med sin arbetsdag, och då upptäcker jag att min inte alls har varit så besvärlig, inte i jämförelse med hennes.
Men bara vetskapen om att jag har fem dagar kvar innan de två dagarna som jag själv kan bestämma över ligger framför mig brukar tryta på tålamodet, ordentligt.

Här hemma har dagarna med lite vårkänsla tagit en paus, det blev kallt och det damma till lite av snö igen.
Min baksida får vänta, det går inte att luckra den när den är frusen, jag skulle ju kalka den i helgen.
Dotterns kompisar hade en babyshower med överaskning här hemma hos oss, covidanpassad med ett fåtal personer.
Den förra showern tror jag de var femton tjugo styckna, hela huset var fullt.
Denna gång bara fyra jämnåriga därav två med små nyfödda bäbisar i famnen.
De två andra barnlösa, var ofrivilligt barnlösa, den ena har svårigheter att få de att sitta kvar, nu med provrörsbefruktning som försök.
Den sistnämnda blev änka vid tjugosex års ålder, kanske tur att de aldrig hann att bilda familj, och hon sörjer fortfarande ett och ett halvt år senare, ett halvrenoverat hus tillika psyke, jag lider verkligen med henne.
Men det hindrade dem inte att ha en mysigt tillfälle, de skrattade ömsom grät en skvätt.
Det som var lite svårt att se var när de barnlösa höll de andras bebisar i sin famn och man såg hur deras kroppar verkligen skälvde i en önskan efter att få skaffa egna.
En av bäbbarna sket ner vår babysitter när han dammade av med en rejäl laddning i blöjan.
Den andra spydde konstant så vi torkade spyfläckar på golvet många gånger, man har glömt bort redan hur det var.

Idag åkte vi iväg med vårat favoritpar och tog en brunch vid ett litet mysigt fik en bit utanför byn.
Det är en ombyggd gammal stall med tjocka timmerväggar med rangligt trägolv, en öppen spis och levande ljus.
En italienare driver köket och maten är helt himmelsk, vi nöjde oss med en herrejösses räksmörgås på en vitlöksbrässerad levainbröd och säkert ett halvkilo med färska handskalade räkor, nedsköljd med en skummande het latte, vi var fortfarande mätta vid middagen ikväll.
Barnen samlades som vanligt vid middagen som ikväll blev pappas pannbiffar med mammas potatismos, testade för första gången att göra pressgurka vilket blev lyckat.
Vinglasen var fyllda med mjölk för alla ikväll, inget funderande ens över om det skulle vara något annat i dem.

Ytterligare ett av våra bästa vänpar väljer att flytta ifrån storstaden för att flytta ut på landet, drygt trettio mil härifrån.
Jag förstår dem faktiskt, storstadsstressen sliter rätt mycket på oss, höga bostadspriser kräver bra löner vilket pressar många att ta tjänster med högt ansvar och tillgänglighet vilket ofta ligger utanför kostymen.
Lägger man sedan till trafiken med köer och trängsel som inte blev bättre med trängselavgifter, svårt med parkeringar och höga avgifter så är det inte längre tillfredställande, man kan inte skylla på kriminaliteten längre då den verkar finnas överallt, se bara på Vetlanda.

De vi åt brunch med idag, han hade fått en ny tjänstebil för ett tag sedan, en sådan tysk bil med en stjärna i fronten.
En morgon stod den uppallad på några vedträn, däcken var stulna.
Försäkringsbolaget stod för nya, men bilverkstaden satte på snikvarianten istället för orginalhjulen som kostade närmare femtio lax, men hade fakturerat för original, det finns tamejfasen tjuvar överallt.
All heder verkar vara borta och alla ser bara till sitt eget hus, man blir fistad vad man än gör och sådant gör mig upprörd.

Men någonstans i all röra så känner jag mig ändå ganska safe, jag kan alltid luta mig tillbaka på min nykterhet.
Det finns så många anledningar till att ta till flaskan när motgångarna känns allt för stora.
Men min största säkerhet är att jag ändå är orubblig vad som än händer, jag vaknar alltid nykter var morgon.
Bara det gör att känner mig starkare vad som än händer, jag vet att jag klarar alla kriser.

Veckans gladis är att grabben berättade vid kvällens middag att han har börjat date’a igen.
Och jag vet vilken tjej det är, hon kommer att bli perfekt och ge vackra barnbarn.
Mest glad är jag att grabben inte känner sig så ensam längre och att jag äntligen kan börja kolla på bilbanor igen.

Berra

Brukar ha svårt att somna på söndagar och nu har det blivit nästan psykiskt?Ska iaf läsa en stund så får jag se om jag blir sömnigare.

Känner mig även lite stressad inför kommande arbetsvecka. Fast denna vecka som kommer jobbar jag alla dagar. Har gått upp t 90% istället för 80%.

Tänker på de där demonstranterna i Sthlm....alltså man förstår inte hur folk tänker. Så respektlöst!!!

Håller tummarna för en bra vecka✊?

Kram och Godnatt ??

Det är så viktigt, både att säga och ta emot. Genom att du säger förlåt till ditt barn lär du hen att göra detsamma, och det är verkligen en god egenskap i vår tillvaro. Väldigt många är inte förmögna att be om ursäkt, till någon.

Slå inte på dig själv mer nu. Använd den energi du har till att vara nykter. En dag i taget. Och ta hjälp av antabus som en krycka. Onkel F börjar med sin tredje vecka på antabus, häng på honom! Ni verkar båda ha samma innerliga önskan att vara nyktra, men att det är överjävligt svårt att låta bli. Då är antabus svinbra! Då kan du inte dricka. Punkt.

Kram ?

Gått bra idag men förstår att det inte kommer att bli lätt. Fick vid ett par tre tillfällen verkligen leda mig själv bort från att ta ett glas vin. Mycket svårt särskilt när middagen blev försenad en halvtimme. ?
Huvudet och kroppen är nästan läskigt trötta.
@mamsen jag vet inte hur jag skall göra efter 3 månader. Tänkte ta det beslutet ett par veckor före . Har läst din tråd också nu. Känner igen mkt, ensamheten trots parförhållande, nytt övermäktigt jobb, mm. Men det verkar som jag har hållt på mycket längre än du.
Du har också klarat lång tid nyligen nykter ! Bra jobbat
Vill verkligen bevisa för mig själv att jag klarar det här med. Hoppas på god sömn i natt! ? ???

I Annie Graces bok ”Tänka klart” står det: ”Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen”. Och precis så är det. När alkoholen är historia börjar man känna glädje, nöjdhet, harmoni i vardagliga saker. Man behöver inte alkohol som stämningshöjare längre. Grundnivån blir liksom mer grundglad, grundnöjd, grundlugn. Ett otroligt häftig och magisk upplevelse ??

Så lyssna på oss som gått före - fortsätt vara nykter en dag i taget och till slut får du själv uppleva det vi försöker beskriva här på forumet.

Kram ?

Alkoholen är som en gammal kompis som bara drar med dig ut på elände. Det är dags att göra slut. En gång för alla, men det funkar fint att ta en enda dag i taget. Dag 1 idag eller imorgon?

Kram ?

Keep up the good work!

Kram ?

Bra att du tar nya tag. Tyvärr så tror jag att så länge den där tanken om vin till helgen känns sådär lockande så bör vi inte agera på den.. Tror bara det funkar om man kommit så långt att man liksom blir likgiltig inför det. Och då kan man ju lika gärna fortsätta att låta bli...

@ andrahalvlek; Jo, jag kan avstå från att dricka, utan att det blir jobbigt. Jag är inte beroende, men har ett riskbeteende som skadar mig både fysiskt och psykiskt. Jag dricker mig alldeles för gärna berusad. När jag nu valt att skapa en förändring, har jag även börjat fundera på varför jag dricker för mycket. Många jobbiga tankar. Bristande självkänsla spelar stor roll. Att mitt 40-åriga äktenskap dessutom i alla år har haft ett inslag av att stärkas av alkohol, har passat mig dåligt. Mycket att fundera på och ta tag i. Första steget är att skippa alkoholen!

Tror du har goda förutsättningar att komma vidare nu, du verkar helt igenom trött på alkoholen. Kämpa allt vad du har några veckor, förklara läget för vården, ta all hjälp du kan få. Det finns ett slut på drickandet och du kommer fixa det!

6 veckors nykterhet är ju bra, då vet du att du kan!!
Lite nyfiken, var kom allt vin ifrån, om tanken var 2 glas?
Du klarar det!!

Finns det någon du kan få hjälp eller stöd av? Låter som att du behöver det nu, för att komma vidare med nykterheten. Ta hand om dig!

..bortkastad helg är snart över. Ångesten finns kvar men hanterbar. Har bett mitt barn om ursäkt... Vilken jävla sopa jag är när jag lever såhär. Sämsta förebilden man kan ha. Och självömkan är inte heller så klädsamt. Har läst igenom min egna tråd här och vad mer behöver jag egentligen? Allt står här. Att jag väljer att fortsätta missbruket när jag bara gör mig olycklig gång efter gång. Alkoholens förtrollning. Länge sen jag drog mig för att gå till jobbet men även det har gjort comeback i mitt liv nu. Det finns bara en lösning.

Tyvärr är ju skammen en oundviklig del av det. Jag har själv varit där så många gånger och vet hur det kan kännas. En annan sak som är väldigt olycklig är att jag tror att det gör att man har svårare att komma ur det, för att man fastnar på grund av alla känslor av skam och misslyckande och ångest.

Sanningen är ju att det finns en väg ut och ju snarare man kommer ur det, desto mer skam och ångest kommer man att slippa. Men man kan inte se det själv just då när man är där. Man kan ju inte göra något åt det som har varit, men man kan göra något åt det som är här och nu. Kämpa på och slå inte på dig själv för hårt. Håll ut och det kommer att bli bättre.

Tack Kennie! Japp det har jag satt stopp för. Gött e de! ?

Igår föll jag tillbaka i gamla vanor. Vad som var tänkt att bli BARA 2 glas vin blev 2 flaskor. Vad trodde jag skulle hända??
Besviken på mig själv. Har slickat mina sår idag och nu försöker jag komma på vad som utlöste detta.

Har haft en riktigt bra vecka, inget särskilt har hänt men de där tankarna började komma att det vore väl mysigt med lite vin till helgen och så började jag förhandla med mig själv.

Tänker inte klanka ner på mig själv mer nu. Hällde ut det sista vinet.
Det enda positiva är att min kropp fick vila i 6 veckor från alkohol.