Senaste kommentarerna i forumet

Idag är det en vecka sen jag hällde upp vin i glaset ?.
Kroppen är så uppskruvad ! Stressad med andra ord o hjärtklappning!
Tankarna svajar ” kanske kan jag dricka lite i jul ??
Ska nog gå o köpa mig en påse bilar ?
Kram på er alla ?

Ingen alkoholfri dag idag men vill ändå skriva...även fastän det är svårt! Vill alltid skriva när jag är nykter, alkoholfri...helst flera dagar i rad...för det är liksom då det känns som om det räknas. Fast det ska ju inte behöva handla om att det ska räknas utan att man behöver stöd, att man går rätt väg....Har ingen förklaring till varför det blev alkohol idag...bara att jag vill vara utan imorgon...men jag anar vissa anledningar som gör att det blir svårare för mig att avstå idag.

Kram?

Tänk att du faktiskt kan se och känna att det var precis så. Din vän var skickad till dig, för att du skulle sluta dricka och för att du skulle kunna läka i relation till din mamma. Så otroligt fint att du har kommit till de insikterna ❤️

Kram ?

Hej, hur högt är ditt CRP-prov? Det ska ju vara 5 eller under. Det är ju en av sänkorna. Det finns en annan sänka också som heter SR, eller ibland SR-B men som sägs vara inte lika vanlig längre. Skönt att höra att det går bra för dig annars! Jag har haft lite småbekymmer med CRP tidigare.

Det finns en väg ur detta. Om du kan försöka vara nykter en tid kommer du se på dina problem ur en annan synvinkel. Tyvärr skapar a mer ångest och livsleda. Välkommen hit.

Jag har själv varit i en liknande sits och det är nog många med oss. Numer försöker jag hjälpa andra som är där jag var en gång. Jag försöker göra detta genom att förmedla två till synes oförenliga saker på en och samma gång, men jag tycker ofta att det blir lite för svårt. Jag ska därför försöka denna gången genom att börja med vad jag vill förmedla. Ta symptomen på blodigaste allvar, men oroa dig inte.

Det är nämligen så att när din lever börjar trötta på dig så finns det ofta fortfarande tid att vända på det. En molande värk i höger sida, eller höger arcus, ska man ta på allvar. Det kan tyda på problem med lever eller galla. Vad det exakt är kan du inte veta förrän du har konsulterat läkare. I flera fall handlar det endast om gallsten t.ex som förvärras när du dricker alkohol eller konsumerar något med väldigt mycket fett. Det kan också t.ex vara din lever som sänder ut en signal att den börjar tröttna på dig.

Det är därför jag menar att du inte ska oroa dig i onödan. Men ta det ändå på allvar. Är den enda symptomet att du har värk där så är det ju sannolikast inte något som är akut, men jag förstår att det ger upphov till ångest och att det i sin tur leder till att du dricker igen. Som du förstår måste du bryta denna cykel. Fokusera nu på en sak i taget. Är det en tidig varningssignal från din lever kan du säkert vända på detta, om du bara slutar att dricka.

Fokus nummer 1. Du måste sluta att dricka. Som sagt, vi vet inte vad smärtan beror på, men oavsett vad det är så kommer det endast att förvärras av att du dricker. Är det en begynnande leverskada kan du vända på det genom att sluta, men fortsätter du så kan det snabbt bli värre istället. Klarar du av att sluta på egen hand eller behöver du hjälp? Det finns ett program här på alkoholhjälpen som kan hjälpa till.

Fokus nummer 2. Din värk. Känns den inte akut så behöver du ju inte gå till läkaren idag. Men om du slutar att dricka idag och du fortfarande har värk, gå till läkaren om två veckor och be om att bli testad. Jag förstår din oro för en orosanmälan. Men din hälsa är trots allt viktigast. Om du känner att du måste kan du ju underdriva din konsumtion. Tar du då leverprover så kommer de ju inte vara skyhöga på grund av pågående alkoholkonsumtion i alla fall om du avhållt dig i två veckor.

Det här kommer att ordna sig. Försök att inte oroa dig för mycket och fokusera på att ta en sak i taget. Upphör med alkoholkonsumtionen till att börja med.

Varje dag säger år mig själv att jag ska sluta. Nu för tiden så klarar jag de flesta dagar och jag dricker mindre vid varje tillfälle. Sen jag blev medlem här har mitt drickande minskat väldigt mycket. Minskat, men jag har inte slutat.
Jag har i ca 10 år druckit mycket vin. Minus graviditet och amning i ca 6 månader ( dottern är ett år). De som jag är så sjukt orolig över just nu är min lever. Jag har en molande värk på höger sida och i ryggen. Senast nu när jag inte drack så försvann den. Massor av ångest släppte. Men nu är den tillbaka då jag dricker. Jag sa till mig själv igår morse att jag absolut inte skulle dricka en droppe mera men drack två glas vin igår. Jag vågar absolut inte gå till läkaren då jag är rädd för en oroanmälan ( jobbar på socialtjänsten själv). Jag är 34 år. Kommer jag dö?
Gråter när jag skriver detta. Vill inte dricka mer och klarar mig oftast nu i flera dagar och dricker kanske 2 flaskor vin i veckan. Jag vill inte dricka mera. Men jag vågar inte söka hjälp.

Jag tror "min vän" är min räddande ängel, dvs "budbärare".

Först blev jag räddad till AA med sitt andliga 12-stegs program som befriade mig från alkoholmissbruk och fick ett "andligt uppvaknande".

Därefter fick jag ytterligare ett uppvaknande om personlighetsstörningar, narcissism bl.a.

Detta är ju gåvor från Gud som redan hjälper mig hantera allt det dysfunktionella jag brottats med, hela livet. Det är ju exakt det jag behöver. Kunskap, insikt, praktiska verktyg för helande och läkning.

Vissa personer kommer in i våra liv av en anledning. Det betyder inte att de ska stanna där för alltid. Bara så länge att vi förstår budskapet. Jag hade aldrig klarat det på egen hand. Jag är tacksam till Gud, inte till min vän. Han är fortfarande en skadad, manipulerande människa. Men han fick bli Guds budbärare, utan att han själv vet om det. ?

Ps. Min mamma är en narcissist personifierad. Äntligen får jag redskap att hantera hennes beteende mot mig och mina barn. Hon har orsakat så mycket smärta och jag har försökt vara henne till lags i alla dessa år sen min pappa dog men ingenting jag sagt eller gjort har hjälpt. Hon har bara blivit värre med åren. Nu är hon 78... Dags för mig att älska mig själv! ?

Pratat med min mag-doktor idag. Alla prover ser fina ut utom just CRP som hon var orolig över. Remiss skickas till läkare för undersökning och lungröntgen. Fasiken. Nu blir jag orolig för det också... När det visar sig att en sak är bra så är det något annat som inte stämmer... :(

Härligt att du är tillbaka! ?

Faktametoden är säkert bra för många men fungerar inte för mig. Vi är alla olika och jag har hittat en annan väg som jag ska försöka förklara ?

Jag tittade lite på youtube i början för att förstå vad alkoholen gjorde med hjärnan. Läste några artiklar. Men när det gått ett par veckor och jag var tryggare i nykterheten så upptäckte jag hur mycket tid jag hade över. Den tiden ville jag göra något roligt och bra med. Inte lägga mer tid på tankar på alkohol. Inte läsa om det. Inte googla. Inte låta det ta mer tid av mitt liv.

De timmar jag har fått i mitt nyktra liv lägger jag på familjen, träning, läsa böcker, ta hand om huset.

Det jag menar är att man får hitta sin egen väg. Det är olika för oss alla. Jag måste tro på att de fördelar jag ser och får i livet genom att vara nykter också är mitt sätt att stanna i nykterheten. Jag vill ALDRIG hamna där igen.

Den tanke jag tycker fungerar när suget kommer är att det går över. Och det gör faktiskt det. Man tror att om man inte agerar på suget så kommer det bara bli starkare. Men så är det inte. Acceptera suget men agera inte. Gör nåt annat. Det går över.

Och ta en dag i taget. Det är det enda beslut du behöver ta. Idag är jag nykter.

Kul att höra från dig.
Ja du fixade det förut så det går igen.
Jag säger som Blenda.
Även jag vet att om jag släpper på garden så kommer jag lätt tillbaka i gamla rutiner.
Så även om det inte blir helvitt för mig i framtiden så måste jag vara restriktiv och ha långa uppehåll mellan de gånger jag dricker.
Sedan får vi dessa gupp och återfall som en del av vägen framåt.
Aldrig ge upp!
Kram⚘

Ja, jag vet inte ens var jag ska börja. Jag tvivlar på mig själv, att jag kan göra mig fri från alko. Jag vet inte ens längre om jag vill. Det är ju så skönt och enkelt att fly in i sin bubbla, fly bort från alla problem och all ångest. Sedan kommer ångesten igen som ett brev på posten. Det är för mycket tufft i livet just nu. Åldrande föräldrar, pandemi, oenighet med syskon, tufft på jobbet osv osv. Jag är bara så less på att vakna med all ångest och alla funderingar över vad man egentligen sa och/eller gjorde. Less att skämmas och vara trött och sliten. Less på att inte orka eller vilja socialisera nykter. Jag är så less och ångestfylld. Önskar alla fina här inne en bra dag!

Så, jag har varit inne och läst en del men liksom inte orkat ta mig i kragen till att logga in och skriva. Men mycket har hänt sedan senast.

Jag har varit på Beroendecentrum 3 gånger. Först träffat en sjuksköterska och haft ett en-timmeslångt samtal. Sedan tillbaks till samma sjuksköterska för att lämna prover. Och nu senast ett möte med en läkare för genomgång av mina provsvar och för att få veta vilja medicinska möjligheter som finns till hjälp om jag nu vill ha det.

Vi har tagit fram en handlingsplan. Min plan har inte varit att sluta dricka helt (och jag vet att vissa säger att man inte kan dricka måttligt igen efter att man åkt dit en gång) utan att bara dricka i "positiva" sammanhang. Så mitt mål är att nu bara dricka när inte är själv. Alltså på en after work (när nu denna Covid-skit är över) eller på middag med min pojkvän. Eller som i går kväll, lite glögg framför en brasa liksom. Inte dricka i min ensamhet. Och fram tills nu har det gått bra! Under två veckors tid där jag faktiskt varit ganska mycket själv har jag liksom hållit mig borta från vinet och inte ens känns suget. Jag känner mig liksom så nedrans duktig av att jag inte dricker så jag får en positiv kick av det.

När jag träffat sjuksköterskan på Beroendecenter så har vi pratat om det här med barn och soc och så. Och de tycker inte att mina barn far illa så det är inte något de ens funderar på i ett läge som mitt. Där pratar vi om missvård av barn, att man inte ger dem mat eller inte har tak över huvudet eller att barnen inte tas om hand om så att säga. Och så är det ju inte i mitt fall.

Jag frågade också om delirium. Hon trodde inte att jag var i riskgrupp. Hon sa också att innan man får det så mår man jättedåligt, alltså riktigt superdåligt, och att det inte bara är något som händer. Jag vet inte men jag känner inte ett jag haft några sådana symptom alls. Den "längsta tiden" utan alkohol de senaste två veckorna är fem dagar, jag har inte känt ett skvatt av någon abstinens. Inga svettningar eller så. Jag har sovit bra. Fattar inte hur jag inte kan känna något?

Jag fick mina provsvar och de var ok. Något var gränshögt och något var lite högt men det som var högt var typ sådan som jag haft högt länge enligt min mag-doktor som jag ju går till också för min kroniska sjukdom. Jag hade sådan ångest innan läkarbesöket på Beroendecenter... Jag var säker på att hon skulle säga att jag typ var halvdöd. Att jag sakta men säkert haft ihjäl min lever och att det var försent att göra något åt det. Men som sagt - mina prover var normala. Och värdena för Peth osv. var "låga" och visade inte på överkonsumtion ens. Mitt Peth var 0,14 och CDT var 1,3%. ALAT, ASAT osv låg inom normalspannet. Hon sa att min kropp nog klarade mycket alkohol.

Andra prover som min mag-doktor tar visar dock att jag har högt CRP trots att jag "mår bra". Vet inte varför och prover är tagna med en månads mellanrum, och CRP är fortfarande högt. Nytt samtal med den läkaren idag. Undrar vad som pågår i min kropp...? Finns det någon annan här som liksom har ok prover men högt CRP utan förklaring?

På onsdag ska jag tillbaka till Beroendecentrum och träffa min sjuksköterska. Henne ska jag träffa varannan vecka nu ett tag. Prover ska lämnas en gång i månaden. Så - nu är jag i rullarna iaf. :)

Och - hej Blanka! Välkommen hit! Skönt att höra att du också får hjälp. Det kommer bli bra det här! :)

Godmorgon Rule74. Jag har en känsla av att jag skulle dricka som du om jag släppte taget. Asocialt och ganska destruktivt. Har precis haft ett par gupp med lite självmedicinering, men jag tänker också köra helvitt nu igen under en längre period. Mirakel är fint, inte minst i juletid. Kram!

Syftade på din signatur. Tänkte att det kanske var någon specifik händelse dom gjorde att du började skriva under med en elefant ?

Denna helgen har kantats av vindrickande från fredag till igår. Vi har haft en vän på besök och igår hade jag ingen lust att dricka alls, kände mig lite bakis och låg mest - trots att jag har mycket att göra i huset. Bestämde mig för att satsa på nykterhet igen, men drack -trots att jag inte hade något sug-den sista flaskan vitt under kvällen. Vilket i sin tur har inneburit en svettig och ganska orolig natt. Men nu kör jag ett nytt race igen för att må bra, bli mer effektiv och mer social. Märker att jag blir mer instängd när jag dricker (dricker ca en liter vin om dagen när jag dricker och ibland mer) och inte vill träffa folk, varken irl eller via nätet. Vill bara slappa och titta på någon serie typ. Enligt dagens julkalender här så är sju ett bra tal att påbörja ett mirakel, och jag ska som mitt eget orakel leda mig själv igen - inte till skafferiet och flaskorna, utan till ett bra liv utan alkohol. Nu ska jag göra julgröt och titta på dagens avsnitt av julkalendern innan morgonpromenad och jobb. Ha en bra måndag alla!
<3

Det känns som om du har det lite deppigt just nu. Jag hade ca 11 ”nyktra” månader där jag druckit kontrollerat i sociala sammanhang för några år sedan, när jag återigen drack alkohol som medicin för att livet var jävligt jobbigt en period. Jag hamnade kanske inte på ruta 1 då, men väl i ett mycket problematiskt förhållande till alkohol igen. Så här i efterhand känns det så onödigt.
Så var låg felet, jag hade ju de facto druckit innan ibland? Jag tror att felet låg i att jag medicinerade. Jag behövde något för att må bra och hade inte tillgång till någon annan drog (och det var kanske tur).
När du nu skriver om att du kanske ändå vill släppa in a igen, fundera lite över varför. För nu skriver du inte bara om att du vill ta en snaps till sill eller en skål till nyår. Nu skriver du att livet är lite tungt och att du vet att du skulle må jäkligt gott av alkohol. Som jag läser det vill du återigen använda alkohol som medicin för att du är deppig. Det är en jäkligt grå Coronadecember, så det är nog ganska normalt att vara låg. Kan du istället hitta nåt annat som får dig att må bra först, innan du släpper in alkohol?
Du är väldigt klok i din egen tråd måste jag säga, så läs vad du skriver om mående och alkohol. Jag tror att det går att dricka kontrollerat men inte om man använder a för att medicinera sitt mående. Det går tyvärr rasande fort att återta gamla ovanor.
Hoppas du hittar nåt annat som får dig lycklig. Det är som sagt mörkt och lite dystert. Naturliga endorfinrus. Börja vinterbada kanske det verkar vara populärt just nu, även om jag fryser vid blotta tanken!
Lycka till Kalle.

.....men trött...la mig sent igår...vet inte om jag snarkat mycket..haft andningsuppehåll/luftflödesinskränkningar...troligtvis har jag det...för jag brukar känna det i kroppen när jag vaknar. På torsdag ska jag iaf få en CPAP/sömnmaskin (på min födelsedag! fin present) så då får jag se hur det förbättrar min sömn.

Siktet är inställt på att vara nykter idag??

Kram?

Ny vecka och nya utmaningar..
Vi får kämpa på tillsammans, en dag är vi där vi vill vara även om det går lite långsamt ibland..? Men med små tomtesteg så går vi åtminstone åt rätt håll...? ?

Sänder en stor styrke KRAM?
???

"Tokinfallen som tidigare kunde komma pga alkoholen, är nu att jag alltid finns där, vid mina sinnens fulla bruk och man kan lita på mig, det jag säger stämmer och jag menar det även under morgondagen, steady as a rock!" Om det betyder att jag är torr, trist och tråkig som du tyckte din far var så är jag mycket gärna ändå stadig som en klippa. Någon att lita på. Alla de senaste dagarnas tankar på vin flyger bort.

TACK Berra!

Tack för påhälsning Jullan, Charlie, Andra halvlek och Mulletanten.
Det värmer, tackar så mycket.

Ja Mulletanten vi har hunnit pratas vid en hel del, högt och lågt under lång tid, men att det redan runnit tio år under våra broar, det är svårt att tro.
Lika svårt det är att fatta att jag redan är 12+ i min nykterhet, någonting som tidigare lät som en oövervinnerlig möjlighet, skulle jag?....bli nykter!, varför det?, jamen behöver det verkligen behöva gå så långt...
Kan man inte bara?....nähä...inte det, måste man..jaha, nämeninteskaväljag....
Att beslutsamheten skulle vara så svår, och så långt borta, men ändå inom räckhåll på något sätt.
Det var väl ändå bara att bestämma sig, eller?
Men hur mycket måste man försaka, hur ska jag förklara, för mina närmaste, för alla vänner som tar mig för givet?
Jag som lovordat verkan av alkoholen i nästan hela mitt liv, skämts över min gamle far som aldrig druckit en droppe i hela sitt liv, skulle jag bli som han?, torr, trist och samtidigt ...stadig as a rock, alltid pålitlig.

Ja, jag skulle bli som honom, och nu förstår jag honom, att vänskap inte kan tolerera allt för stora emotionella svängningar i humör och allvar som påverkas av alkoholens intrång, folk måste vara förtroliga alltid.
Tokinfallen som tidigare kunde komma pga alkoholen, är nu att jag alltid finns där, vid mina sinnens fulla bruk och man kan lita på mig, det jag säger stämmer och jag menar det även under morgondagen, steady as a rock!
Så kontentan är, att man kan alltid lita på en som är nykter, han eller hon talar lika mycket sanning eller ljuger lika mycket konstant i alla lägen, inte mer under en helg eller festkväll, barnen brukar snabbt avslöja de andra och söker en trygghet i den som inte dricker under en festkväll, oavsett om de kände personen ifråga innan eller inte.
Nykterheten har sina fördelar, låt dem komma till mig som någon sa...

Helgen som nu är slut har varit givande, den har givit mig en god tillfredsställelse.
På fredagskvällen drog vi ut för att komplettera lite klappar, lite shopping och handla lite käk inför helgen.
Tiden rann iväg och vi blev lata och åt ute, varför stressa hem och stressa med maten?
Jag höll mig vaken hela kvällen trots att jag gick på morgonskiftet på fredagen.
Lördagsmorgonen blev en med sovmorgon för mig, frugan smög upp och tjuvjobbade lite för att hinna ikapp.
Frukosten var god och avslappnade, men sedan åkte arbetskläder på, men i form av en skitig T-skirt och kalsonger för här skulle tapetseras, och jag var orolig för att att de två rullarna vid hade köpt inte skulle räcka med 64 cm mönsterpassning, bara tre våder per rulle, men som tur var en del under sluttande tak, så det löste sig.
Jag brukar säga, kan man tapetsera ihop med sin käresta, då kan man klara mycket framöver.
Det blev lyckat och vi som tidigare bara har valt diskreta väggar nu fläskar på med storblommigt, modernt!
Men jag ska också erkänna, lagomt när vi tidigare satte bårder på väggarna så hade de redan blivit omoderna innan vi fått upp de sista, suck!
Därefter möblerade vi upp rummet när grabben kom och hjälpte oss att flytta upp de tunga malmbyrårerna upp för den trånga trappan som jag har stånkat så många gånger förut i.
Sedan åkte jag och grabben till macken för att tvätta våra bilar, han ville veta hur gds-hallen funkade, och det visste inte jag heller, det är nog...tio år sedan jag själv var där senast, allt var förändrat, till det bättre kom vi fram till.
Bara jag och frugan meckade till en ganska typisk lördagsmiddag med kött och hemmagjord pommes och bea.
Jag höll mig vaken länge då också och kunde gå och lägga mig efter en respektfull tidpunkt.
På morgonen väcktes vi att ett mess, ifrån dottern med familj som frågade om vi ville ha frukostgäster, och det ville vi gärna.
De lämnade oss inte på hela dagen, men vi hade varnat dem, idag är det städdag, och så blev det.
Städa, feja, gnugga, lite svårt med barnbarnets alla leksaker som sköljde som en våg efter mig, hundar som trycker i soffan och morrar åt dammsugarmunstycket, den väser ju åt dem..

Mot kvällen samlades vi allihopa runt middagen, frugans favorit, falska Wallenbergare med hemmagjort mos.
Två timmar vid grytorna, en kvart runt tallrikarna, en halvtimme i diskhon, jaja..
Men det luktar fräscht i hela huset och jag känner mig oerhört nöjd när jag har det rent runt omkring mig.
Jag kan pricka av en hel del göromål under gångna veckan, ryggsäcken känns betydligt lättare.
Det flashar ändå upp en massa oplanerade grejer som trycker på, men med hyfsat gott sinne så lyckas jag mangla ner dem också.

Så relativt nöjd kan jag även denna veckoslut göra bokslut, den blev bra ändå.
Det värker, smärtar och knäpper i mina leder, min kropp vill gärna berätta något för mig, du håller på att bli äldre Berra!
Ånej, jag trycker tillbaka dessa smärtor, de finns inte, jag är ju fortfarande ung, eller hur?
Men någonstans säger dessa till mig, du behöver varva ner lite, kroppen börjar ta stryk.
Men då skulle jag inte leva det livet som jag lever nu, och det vill jag inte förändra, jag mår ju bra nu, nykter och allt.

Gungstolen och hemmet får vänta ett tag till, jag har inte tid för det, än.
Det finns så mycket saker som behöver upptäckas innan jag lägger locket på, så det så...

Berra

Här är du bland vänner! Vi har alla tagit oss olika långt på den nyktra resan, och det är en guppig färd minst sagt. Men genom att stötta och peppa varandra tar vi oss framåt.

Kram ? (10 mån nykter på ons 9/12)

Bra att du har kommit till beslut. Vägen till beslut är allra svårast, sen är det ”bara” att köra. Men det krävs mycket jobb - och det är bara du som kan göra jobbet! Jag har ingen erfarenhet av AA själv, men många här på forumet har positiva erfarenheter.

Jag tror på det som jag kallar ”faktametoden”. Plugga nyktra fakta, verkligen hjärntvätta sig själv med nyktra argument. Och sen fortsätta repetera, repetera, repetera. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. En dag i taget.

I min ösregnslånga tråd ”Behöver all hjälp jag kan få” finns en massa tips på böcker, poddar och Youtube-klipp. Annie Grace och Craig Beck är mina husgudar ? Jag är däremot inte troende i egentlig mening, och därför har jag valt bort AA även om jag vet att långt ifrån alla som går där är/blir troende.

Oftast numer skriver jag i min nya tråd som heter ”Andra halvlek har inletts” som finns under fliken ”Det andra livet”.

Kram ? (10 månader nykter på ons 9/12)

Min alkoholiserade ex-sambo? Eller är jag bara trött och trög ?

Kram ?