Senaste kommentarerna i forumet

Hej andrahalvlek,
Jo men det stämmer att jag gjort det. Hittade inlägg som jag gjort i forumet ( halvhjärtade sådana) från -16 och ja det var fyra år sedan. Under dessa fyra år har mitt beroende ” matas” till att på slutet inte vara hållbart ( visserligen va det illa innan dess med), jag var tvungen att dricka tidigare på dagen för att jag var rädd för att hamna i delirium, det var även därför jag fortsatte dricka varje dag på slutet, jag var beroende både psykiskt och fysiskt tyvärr. Som jag ser det så har jag nu två val.. och vi kan väll konstatera att jag inte vill åter till ovan beskrivning. Vad bra att även du upplever att ett beslut kan göra mycket ?.

Ville bara tillägga att du kämpat på bra under dina 10 nyktra månader ?. Starkt jobbat.

Ja jag hoppas att det kan vara så som du beskriver Torn, att jag vet vad det ställer till för mig och därför kanske inte är så ” lockad” av det. Däremot så har jag fattat tycke för äppelmust för att nämna ett exempel, mina ” vanor” sitter kvar men det i glaset är utbytt. Kort sagt så finns det fortfarande en vana av att ha något i ett glas att smutta på vid matlagning och på kvällen. Upplever att vanan är svårare att bryta än innehållet ( som nu oftast består av must), däremot så känner jag väll personligen att jag inte måste bryta denna vana just nu bara jag väljer innehåll med tanke bakom. Ja, som du konstaterar så var jag ganska ” illa ute” mot slutet och var tvungen att dricka för att häva skakningar ( hela kroppen) innan jag valde att läggas in på avgiftning, då jag tog vägen via beroendeakuten så finns det även minnen därifrån som har en preventiv inverkan för min del... jag hoppas att de inte glöms bort bara. Allt gott! ?

Jag har inte haft helt galet sug faktiskt. Jag tror att det beror på att jag verkligen bestämde mig. Inifrån och ut. Stenhårt. Kanske har du gjort detsamma?

Kram ?

Jag tror det beror väldigt mycket på hur långt ner i alkoholträsket man kom. Hur fysiskt beroende man blev
tror jag spelar stor roll huruvida lätt det är att testa att ta ett glas. Du har ju upplevt en hel del ser jag, och
då vill man absolut inte tillbaka dit. När man vet att alkoholen inte skulle ge något, utan bara ställer till med
bekymmer, då passar man sig verkligen. Jag var stenhård i mitt beslut från dag 1 och har inte ens varit nära
ett återfall. Och nu efter 10 månader är det samma sak, jag vill inte och jag ska inte börja dricka igen.
Jag mår så otroligt mycket bättre utan alkoholen, så det lockar mig inte för fem öre att ens testa.

Men jag har sett en del här på forumet som inte har upplevt hur dåligt man verkligen mår till slut.
De har lättare att känna sug efter alkohol, även när det har gått en ganska lång tid.(3-6 mån) De har kvar
en känsla av att alkohol ger en belöning/avkoppling. Det är nog lättare att falla dit då tror jag.

Men du vill verkligen inte riskera att falla dit ser jag, så det kommer gå bra. ? Kram

Hej Torn,
Är ju mycket möjligt att det är så som du beskriver om kroppen eller kanske snarare så hjärnan fungerar. Kan även tänkas att de tankar du beskriver är lättare att falla för ju längre tid som passerat? Jag har fortfarande i minnet alla dåliga ting som a medförde för min del så resonerar som så ( nu) att detta är inte för mig. Jag är glad att vakna utan att vara bakis, glad att slippa tvånget att dricka, glad att slippa somna på soffan, glad att slippa skakningar, glad att inte lägga ( mycket) pengar på något som inte är hälsosamt, glad att slippa ha ont i armar ben och tunga ( b-vitamin brist), denna lista kan göras längre ?. Men jag vet som sagt inte hur jag i framtiden kommer resonera, däremot så kommer jag inte behöva ”kämpa” ensam ( även om det bara är jag själv som kan besluta mig för att låta bli) har inplanerade besök hos läkare och sköterska för uppföljning mot slutet av månaden ?.

Det är det som är det luriga, man mår förhållandevis bra och tänker: Det här gick ju lätt och jag har ju faktiskt inget sug. Jag kan säkert ta ett ett glas. Men det är på det sättet många åker dit, ett glas blir extremt lätt fler, och
vips så är man tillbaka i missbruket. Väldigt förrädiskt.

Grattis till tid! Kram

Grattis! Det var vid 100 dagar jag började räkna månader i stället. En dag man minns med stolthet.?
Härligt att du har nått dit! Väldigt mycket positivt som har hänt, och du har massor mer att upptäcka.

Kram

Ja vi måste bli mer lagom. Och det gäller de flesta här.
När det gäller min stress och press på jobbet har jag själv satt mig i situationen. Lär man folk att man alltid är tillgänglig och fixar allas problem på kort tid så tror de att det är det normala.
Sedan är det nog mitt bekräftelsebehov som gjort att jag överlevererar.
De är ju alltid nöjda och ger mig beröm.

Hos mig är det så här.
De ringer och säger . Jag mailade dig för 30 minuter sedan. Hur går det?
Eller De mailar och skriver. Du svarade inte i telefonen så jag mailar.
Sms: Ring Mig!!!!

Jag behöver bli bättre på att inte ta på mig allt hela tiden.
Kan inte skylla på chefen heller för han säger hela tiden att jag skall anställa hjälp. Men jag orkar inte, och tror inte på att den jag behöver finns därute.
Corona situationen gör också att jag är orolig att anställa.
Vem vet, jobben kanske försvinner.
Kram⚘

Det har nu gått några dagar/ veckor sen jag kom hem och har väll inte tänkt så mycket på min ” situation” mer än alla vardagliga saker som bör flyta på. Jag vet inte riktigt vad framtiden kommer ge, men vet att jag inte vill tillbaka dit jag var. Har en ny ” sport” att leta efter goda alternativ till vin, finns vad jag vet inget alkoholfritt rött vin ( 0,4-0,5 funkar det med) som inte smakar blask... är inte riktigt beredd på att ”bara” dricka vatten till alla måltider utan vill ha lite ”helg” men på ett sundare plan än innan. Har hört att svartvinbärs must ska vara smarrigt. Har ni goda förslag så tippsa gärna mig och de andra ?. Ska ta upp kumbutcha bryggning igen så får vi se om det lyckas. En reflektion: är det min hjärna som spelar mig ett ”spratt” eller kan viljan styra även en alkohlist? Jag tänker lite flyktigt på gammla vanor ( jag drack i princip varje dag de senaste två åren, uteslutande vin) MEN jag känner inget behov av att dricka inget tvång alls. Jag har ju Atarax som jag tar men äter varken antabus eller campral eller liknande för att motverka ett sug/möjligt intag. Jag har av förståliga skäl inget vin hemma och även maken väljer att avstå a ( på eget inetiativ inte för att jag vad om det). Hur som så känns det som att det går för ”lätt” att avstå för men del ( jag är ju tacksam såklart om detta håller i sig), eller blir jag lurad av min hjärna att tro det så jag ska släppa garden? Många tankar.. hoppas ni har det bra i kylan ?.

Vad härligt med tresiffrigt. 100 dagar.
Check på den AkillesU ✔
Bra jobbat?
Kram⚘

Starkt jobbat?, ja det är inte långt till första glaset, men som tur är behöver vi inte sträcka ut handen. Kram

Åh grattis, magiskt bra med 100dgr.

Kom att fundera på en sak. ?

Jag vet ju förstås inte hur du/ni har det hemma. Det är ju du som måste hålla dig ifrån, och göra jobbet liksom...

Men då du kämpar med att hålla dig ifrån alkohol, kanske din sambo inte borde fråga dig om du vill ha något? Att det gör det svårt för dig att låta bli. Att en kanske omedveten tanke hos dig går till att "jag tar bara ett ..." ? En tanke bara .. ?

Kämpa på i nykterheten,
kram.
?

Har precis läst igenom din tråd och känner igen mig på många sätt. Har också äldre barn som jag har sett mig dyngrak vid några tillfällen. Gör fortfarande ont i hjärtat när jag tänker på det även om det var ett tag sen nu.
Tänkte på det här med alkoholfritt alternativ som du skriver om. Jag kan längta hem efter jobbet nu och få ta min/mina alkoholfria öl. Har ”bara” varit nykter i snart 14 dagar ( den här gången ) och pimplar Carlsbergs alkoholfria som om mitt liv hängde på det.
Sa i fredags till min sambo: -känns lite pinsamt att dricka 4 alkoholfria öl på en kväll, men han påpekade att jag vanligtvis skulle ha druckit 6-7 starköl.
-vilket är bäst?
Jag tänker dricka alkoholfritt alternativ med gott samvete så länge jag har begär efter det. Vågar inte sluta med allt på en gång med risk att ramla tillbaka.
Hoppas att vi kan skåla alkoholfritt tillsammans när fredagen kommer!
Hejar på dig!

Hej Kaye! Exakt så känner jag, alkoholen gav bränslet. Förnuftsmässigt förstår man ju att det kostar i någon annan ände. Och min bror verkar resonera som din syster kring våra mödrar. Suck.
Nu försöker vi våga att sluta palla trycket och visar oss mänskliga tycker jag. Vilar nyktert.
Kram!

Helt rätt inställning. Misstag gör alla. Huvudsaken är att man lär sig något av dem.

Kram ?

100 nyktra dagar är mäktigt många!

Ja, den nyktra resan är verkligen upp och ner. Känslor och energi är ömsom hög och svag. Vi får träna på den viktiga balansen. Okeja dåliga dagar och njuta av de bra.

Tänker på Bengt i Närvaropodden som säger att man ska tänka ”okej” om och om igen tills man verkligen känner att det som hänt är okej. Acceptans.

Kram ?

Håller med Kaye, gör erfarenheten till en insikt. Och jättebra att du skriver även i motgång.
Jag känner likadant med Coronaläget. Nattsvart.
Men jag kämpar för att göra tvärtom, nu när det är så trist läge så försöker jag ta tag i det enda jag kan, min egen hälsa.
För trösten är så liten ändå, både den som alkoholen och godiset kortsiktigt ger, i allt det deppiga.
Förhoppningsvis kan vi möta världen lite piggare och fräschare när den öppnar upp igen.
Kram!

Tresiffrigt är stort, heja dig!

..är jag åter med på banan! Idag mår jag mycket bättre både i kropp och knopp, såå himla skönt.

Nu tar jag nya tag och försöker lära mig något av helgens urspårning.

Kram på er alla därute ❤

Hej hopp! Dag 100 idag. Tänk va tiden går fort. Och ändå inte.
Suget som går upp och ner beroende på måendet. För måendet hos mig går som en berg och dalbana. Mycket pga stress! Och jag är himla bra på att gå igång på saker och starta nya projekt så JAG är min största fiende. Precis som med förhållandet till alkoholen. Bara jag som kan göra nåt det också... kämpar med båda dagligen.
Jättebra att vara viljestark och envis. Dock svävar det ut åt båda hållen. Lätt att vara självdestruktiv också.

Kram

Jag tror att du har helt rätt. Ilska är en känsla som jag både känt och visat alldeles för lite av i mitt tidigare liv. Ilskan är välkommen, men jag måste lära mig hantera den lite bättre. Jag övar för fullt på det.

Kram ?

Blir så glad för din skull. Du har verkligen bestämt dig. Och du har gjort det allra bästa valet för dig själv och dina barn. Att vara en närvarande förälder fysiskt och mentalt just i tonåren tror jag är väldigt viktigt. Allra helst om det stormar lite. Mina föräldrar var helt frånvarande, mest mentalt, pga min pappas drickande och det påverkar mig än idag negativt. När jag tänker tillbaka vill jag bara ta den där kaxiga vilsna tonårsbruden i famnen och trösta henne.

Kram ?

Det är alltså 6 veckor och 3,5timmar sedan sista ”glaset”! Jag firar milstolpar här. Jag kan recensera denna första tid som lång men samtidigt snabb, en del av livet där man lär känna sig själv och andra omkring sig på ett annat sätt men främst så har det varit en tid där jag funderat mer på mig själv, mina val jag gjort eller inte gjort. Har mest bara accepterat, kämpat, gnällt av mig när det varit jobbigt och bra här på forumet att skriva mina tankar. Gråtit några skvättar för saker jag gjort på fyllan och inte kan få ogjort .försonats med mig själv och börjat vänja mig med den Nya livsstilen.
Min vision och mål är att jag ska fira ett helt års nykterhet här på forumet tillsammans med er. Efter det ska jag satsa på ett till och det ska gå av bara farten. Igår var det nära Och idag var det långt ifrån. Bara att acceptera det också. Jag är rädd om mig själv och vill vara en bra förälder som är närvarande på alla plan, vilket jag är. Jag är nu själv den förälder jag önskade att jag hade när jag var på väg i tonåren men utan alkohol vilket jag är stolt över.

Oj vad mycket som bubblade ur nu, jag är faktiskt stolt över den stora framgången när jag tog mig ända hit. Går mot målet med året det kommer att gå men det blir nog några hinder på vägen. Hanterar dom när de dyker upp.

De kroppsliga fördelarna jag fått är:
Lugnare mage, nästan synliga magrutor (ser mer än en iallafall) :)

Känner mig friskare och starkare.
Bättre hy (ser yngre ut)
Allmänt bättre hy
Och en högre energinivå.
Känner mig stabilare trots vissa dalar men det här ska gå vägen!

Tack än en gång till er som kommenterat, det är så värdefullt och känslan av att inte vara ensam i detta är så värdefull!

Tack och hoppas att ni alla här får en bra natt!

Godnatt