Senaste kommentarerna i forumet

Jag har inte skrivit på ett tag, men nu har jag fått ro att göra det. Ursäkta att jag inte svarat på några inlägg tidigare

Nu har jag varit nykter i drygt fyra månader, det är mer än 30 år sedan jag varit helnykter så länge.
Det känns stort för mig.

Det som hjälper mig mest är att gå på AA-möten, jag går två gånger i veckan. Efter mötena känner jag en sorts oförklarlig sinnesro i kroppen.
Och det är många härliga människor, som alla är alkisar som jag, jag lärt känna där som jag kan prata med om allt.

Nykterheten har gjort att jag mår bättre. Mina förut skyhöga levervärden är plötsligt helt normala.
Ångesten som jag bedövade med A är inte längre närvarande. Jag tänker klarare och minns mer.
Campral har slutat med sedan länge, tyckte de gjorde varken till eller från.

Men jag är otroligt trött. Vill gärna sova länge på morgnarna och somnar sent på natten. Det beror säkert på att jag har misshandlat min kropp och hjärna dagligen så länge under många år.

Självklart är livet inte alltid bra och enkelt, men jag kan hantera vardagens problem nykter. Behöver inte vakna med den där minnesluckan jag ofta hade när jag söp.

En för mig positiv bieffekt med att sluta är alla sparade pengar.
Jag köpte nyss en ny elcykel för 20.000 kontant, ingen avbetalning. Det är samma summa jag skulle ha lagt på alkohol på tre månader, om inte mer.

Suget efter alkohol kommer alltmer sällan. De första två månaderna hade jag inget sug alls, men efter tre månader började det komma ibland. Tänkte att jag har ju lyckats att inte dricka på så länge och att jag är värd en öl. Eller sju. Men tack o lov har jag lyckats avhålla mig. Nu kommer suget inte alls ofta, kanske två gånger i veckan.
Men jag drömmer ibland att jag dricker mig full, vaknar då av att jag är arg på mig själv.

I 142 dagar har jag varit nykter, vill inte börja om från noll igen genom att ta den första ölen. Min käresta säger att jag ser bättre ut och är gladare och mer närvarande. Och jag har gått ner 8 kilo.

Det var nog det bästa som hänt mig de där dagarna i maj, när arbetsgivaren skickade mig på läkarkontroll och det uppdagades hur mycket jag drack. Och att jag kom in på avgiftning, den behövde jag för jag hade inte klarat det på egen hand. A var mycket starkare än mig.
Gud så dåligt jag mådde då innan jag kom till avgiftningen. Kroppsligt, psykiskt och själsligt. Kaos. Skämdes något otroligt.

Nu ska jag fortsätta att vårda min nykterhet, och hoppas att den blir livslång.

Jag önskar alla som läser här, lyckas bryta sitt destruktiva drickande och får ett gott liv i nykterhet.

Vad glad jag blir när du beskriver hur mycket bättre du mår - att det kändes bra efter en månad och mycket bra nu vid tre månader.

Det är min upplevelse också. Tre nyktra månader med öppet sinne behövs för att man ska förstå vad det nyktra livet faktiskt innebär. Sen får man väga plus mot minus och fatta ett nytt beslut.

Jag tar ett nytt beslut varje månadsdag i princip, men jag våndas inte precis över beslutet.

Kram ?

Hej

Det är individuellt, men man kan säga så här att om man har en lång period som onykter där man aldrig tillnyktrat mellan fyllorna så är det riskfyllt att sluta tvärt. Ju mer man druckit och ju mer alkohol man haft i blodet över tid ju större risk när man bryter.

Du skriver du mår dåligt när du når ned till 0.3 promille, nu vet jag inte hur illa det blir, hur mycket eller hur länge du druckit men ser det som en varningssignal. Det som är farligt är krampanfall och delirium. Feber utan infektion är illavarslande. Men du kommer förstås må som en påse skit med jobbiga abstinenssymptom hur du än gör när du väl blir nykter, och ju längre du varit onykter ju värre kommer du må.

Personer som tillnyktrar varje dag under arbete och liknande men som super till efter jobb löper i princip ingen risk alls förutom att må som en påse skit. Du har inte så långt dit när du snuddar på nykter. Ransonerar du intaget och trappar ned under några dagar så kan du också sluta helt och tvärt om några dagar, men du behöver låta timmarna med nykterhet växa lite dag för dag för att vara på den säkra sidan.

Orkar du inte avgifta dig själv får du lägga in dig, där får du medicin som minskar eller förhindrar risken för komplikationer. Du kommer må som skit då också med riktigt jobbiga abstinensbesvär.

Tror jag dämpade mig själv med alkoholen just för att jag inte orkade med mig själv i mellanåt. Har lätt för att göra lite för mycket med allt!
Och nu som du skriver är det inget som hindrar en och som tar ner stressen på samma sätt. Lättare att bara köra på...
men tror man får jobba varje dag på att känna efter vad kroppen klarar. Återhämtning säger dom är viktigt. Stress är inte farligt om man hinner återhämta sig emellan. Och även fast man vet att alkohol och att vara bakis gjorde kroppen stressad. Så var det på ändå psykiskt som att starta om från noll. Ibland behövde man bara nollställa sig.

Det är sjukt hur mycket ribban höjs med allt vi ska hinna med och klara av.. man ska orka på alla plan och det ska helst vara perfekt och bra gjort.
Men det går ju inte ?

Skriver i min dagbok ”inte för många saker på en dag. Och en sak i taget”.... det jobbar jag på!

Trevlig helg ?

Japp, när detta dygn nu har inletts har jag varit nykter i hela tre månader.

Det är något helt otroligt skönt att inte behöva sopsortera en jädrans massa glasflaskor längre :)

Känns också bra att jag inte lagt till med några nya dåliga vanor för att täcka upp för drickandet eller vad man ska säga. Kan bli lite mer godis kanske, men det är på en lagom nivå. Snarare så att jag kommit igång att vara mer hälsosam med mat och träning, kan det räknas som en last?

Det finns en längtan efter att dricka ett par öl ibland, både som ensam eller i goda vänners lag, tankar på glögg, jul och nyår. Det tog nog en månad innan det började kännas bra, men just nu känns det riktigt bra att vara nykter. Det är helg, fredag kväll och jag är nykter. Det är skönt. Imorgon är jag också nykter, och jag vaknar utan bakfylla. Mat har börjat bli trevligare utan alkohol, även om det är något som tagit lång tid.

Är fortfarande inne på som jag var tidigare, att alla saker man brukade göra onykter måste återerövras som nykter. Mat är en sådan sak, en god köttbit är inte detsamma utan vin längre. Julbord... har ju druckit öl och sprit slaviskt till julmaten i åtminstone femton år, inte undra på att man känner det är ett måste. Vad är korv med bröd eller grillat utan öl...

Ju fler upplevelser och tillfällen man kan återerövra utan alkohol desto bättre och snabbare tror jag man återhämtar sig.

Tankar kommer och går på att börja dricka några öl ibland, ett par-tre stycken per vecka kanske, men jag misstänker jag kommer inte vara nöjd med så lite och jag tror heller inte jag kommer stanna vid så få om jag provade.

Jag kommer köra på nykter framöver.

Tack alla ni trogna hjältar! Är även tacksam till Dr. Magnus Johansson som är grundare till detta forum. Forumet och alla ni här är de som har skapat förutsättningarna till att jag idag har kommit till bättre tankar.

Hade en skön kväll ute på restaurang tillsammans med vänner, inte det minsta sugen på vin eller öl med alkohol i. Njöt av mat, samtal och skratt och behövde inte någonstans känna saknaden av berusning. Inga moraliserande samtal om alkohol eller fokus på min nykterhet, det var bara naturligt att inte dricka, nästan som en självklarhet.

Kram på er och ha en skön helg!

Läser igenom din tråd, ser och känner igen mig i din strävan efter sunda vanor och hur stort det är att få ny kunskap och erfarenheter som ändrar ens perspektiv. 8km i spåret imponerar, blir lite avis här. Ska banne mig ge mig ut och springa mer, vet hur mycket må bra känsla man får när man får till löpningen. Träningsvärk kan man se som förändringsvärk, ett kvitto på att vi är på väg åt rätt håll.

Tar till mig din styrka och integritet att säga nej till att köpa ut och att du tar dig tid att ta dialogen om varför. Det blir inte lätt att argumentera mot dig med denna gedigna lista av böcker som du har plöjt.

Tror starkt på dig!

Ja, själv så kom jag hem precis nu efter en lugn kväll med en ny vän. Det har varit jäkligt jobbigt att flytta i samband med alla andra förändringar i mitt liv och jag har inte riktigt kunna dela med mig till någon i min nya stad förrän ikväll. Jag sa att jag får ångest av att dricka alkohol och att jag inte ska göra det mer. Han accepterade detta och tyckte att det var ett vettigt beslut. Drack några alkoholfria öl på en krog och kände att jag inte ens saknat det. Att vara ute och dricka alltså.

Kände mig nöjd med att ta en alkoholfri öl eller två och sen tacka för mig och gå hem. Mycket tankar på exet också, då jag om jag haft samma inställning framför allt det sista året, så hade vi nog aldrig brutit upp. Känns jävligt tungt att tänka på men jag kanske var tvungen att nå en ny low.

Aldrig mer första glaset.

Bullret

Vet att det första dagarna eller veckorna kan vara galet jobbigt. Så att klappa dig på axeln ska du verkligen göra. Har stor respekt för dem som är otränade och nära på aldrig har rört sig som ger sig ut i spåret och springer sina första kilometer. Känslan kantas av blodsmak i munnen, skrikande mjölksyra i benen och panik i hjärnan som tror att hjärtat ska stanna och ta död på en. Denna prestation av de första kilometrarna av den otränade är mer respektingivande än den prestation som görs av en som är tränad och springer ett marathon. Men lite pannben och jävlar anamma så kan vi forma om kropp och tanke så att vi en dag känner att ett marathon är möjligt och till och med roligt.

Som sagt bra jobbat!

Är glad att saker hände på sätt och vis den där lördagen och dagarna efter. Samtidigt inte såklart men är övertygad att det var det här som skulle till för att jag ska vakna upp innan allt går åt helvete! Inget sug än efter stora A men vet att det kommer igen, " bara ett glas vin". Så fan jag ska!!!!!!

Kram tillbaka?

Blev visst dubbelt upp?

Det känns väldigt bra och fint att du läst det jag skrivit och att få så härlig feedback. Det ger kraft och motivation att fortsätta. Blev en lugn och skön kväll på många sätt. Sambon drack en del men jag blev nästan lite avskräckt faktiskt. Inte ett dugg sugen. Har läst lite i din tråd och tycker du är modig och klok. Känner igen vissa saker utifrån min alkoholresa. Ska skriva lite mer om den tror jag. Trevar mig fram lite här hur mycket jag vill lämna ut om mig själv. Men det får jag fundera vidare på imorgon. Hoppas du fick en mysig kväll efter träningen. Kram

Det känns väldigt bra och fint att du läst det jag skrivit och att få så härlig feedback. Det ger kraft och motivation att fortsätta. Blev en lugn och skön kväll på många sätt. Sambon drack en del men jag blev nästan lite avskräckt faktiskt. Inte ett dugg sugen. Har läst lite i din tråd och tycker du är modig och klok. Känner igen vissa saker utifrån min alkoholresa. Ska skriva lite mer om den tror jag. Trevar mig fram lite här hur mycket jag vill lämna ut om mig själv. Men det får jag fundera vidare på imorgon. Hoppas du fick en mysig kväll efter träningen. Kram

När jag nästan drack en hel vinbox på en kväll insåg jag att jag hade levlat upp drickandet ett rejält snäpp. Ökad tolerans är ett tydligt tecken. Alkoholism är en progressiv sjukdom, som slutar med döden om man inte sätter stopp för den.

Bra att du tänker på det som har varit. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Kram ?

Vad fint att det går så bra, grattis till nykterhet, nu fortsätter vi! Jordnötter är en bagatell i sammanhanget :)
Kram! ?

Den artikeln ska jag genast leta upp! Stort grattis till 60 dagar! ????????????????????????????????????????????????????????????

Kram ?

Du har verkligen hittat glädjen och frihetskänslan i nykterheten. Skönt att du är så pigg ?

Det är så skönt att slippa stressa hem till vinet. Själv åkte jag till frissan, hämtade mat och åt ihop med dottern och hennes pappa i huset, handlade på Maxi och kom hem först kl 20.30. Hade det varit i mitt tidigare liv hade jag varit i upplösningstillstånd för att jag inte fått mitt fredagsvin. Nu känner jag ingen stress alls.

Kram ?

I nykterheten är jag mycket mer chill med det mesta. Låter disken stå till imorgon. Eller övermorgon. En jobbig gubbe tjafsar. Låt honom hålla på, jag kan gå. Långa köer i affären. So what. Jag väljer mina strider. Men det betyder inte att jag är mesig. Om någon försöker köra över mig får de med mig att göra, men på ett mer sansat och konstruktivt sätt.

Men jag har haft problem med ilskna utbrott i nykterheten. Jag tror att det beror på att jag inte varit så ilsken tidigare. Jag har i alla fall inte visat det så tydligt. Nu kan ilskan invadera mig från alla håll och kanter, växa inombords och explodera. Jag skällde ut min chef inför andra i våras så det ledde till orossamtal. Hon hade förtjänat det, men det var ändå väldigt fel och omoget.

Framför allt blir alla känslor i nykterheten starkare. Kan börja gråta när jag tänker på något eller hör en låt. Skrattar så jag kiknar. Kan bli så glad att jag hoppar. Alla känslor är starkare och mer genuina. Otroligt häftigt!

Kram ?

Jag själv kom hem från krogen nu kl 21. Lagom. Åt en god middag och druckit 4 flaskor 0% öl.
6:e dagen nykter och fixat en AW utan problem.
Nu firar jag detta med chips och godis. I morgon ut på en brunch kl 11.
??

Ja känslan är fantastisk! Bra gjort, såå bra??⭐⭐⭐⭐⭐⭐⭐⭐

Varit första gången på lokal nykter på många år, minns inte ens när det hände. Var inte så jobbigt men vi var inte så länge så det hjälpte nog till. Kändes skönt då jag kom hem och klappar mig på axeln att jag lyckats en dag till :-)

Det låter bra Varafrisk, somna nöjd och nykter, det kan inte bli bättre.?

Skönt att vara med likasinnade eller hur. Man blir stärk av att inte känna att man är annorlunda som det oftast känts för mig. Vet ingen i min närhet som jag vet kämpar med det här men det kan det säkert vara. Femte dagen för mig idag och lång väg kvar. Lycka till så himla mycket!

Klimakteriet kan ställa till med besvär. Det har jag upplevt, har fått lite hjälp med hormoner så jag är stabilare nu. Hoppas du kommer tillrätta med deppigheten. Kramiz

Åh vad duktig du är. Heja dig