Senaste kommentarerna i forumet

Hej @kontentan. Kul att du är tillbaka och att det går bra för dej med!

Har haft det lite kämpigt med jobbet senaste tiden men måste skärpa till mig och inte jobba över! Stress är ju minst lika farlig och ger mig ångest.

I helgen var jag verkligen sugen på rödvin flera gånger! Tänkte att jag kanske bara ska skita i det här tramset och dricka vin igen. Varför ska just jag behöva avstå livets goda sidor ???? det är ändå ingen som vet vem jag är här på forumet eller så många jag berättat om min nykterhet för........... ?

MEN sen tänker jag på mina barn. Som haft en nykter mamma nu ett par veckor. Som inte luktar vin eller öl när jag ska natta. Som är piggare ! Har mer tålamod... så kändes bra i går kväll att ha varit nykter och ha kommit över helgens sug. För det kommer och går ?

Jag mår ju så himla bra på helgen nu och vaknar pigg! ☕️ Kan träna närsomhelst och ta långa promenader. ?‍♀️ Är kvickare i hjärnan och har mer energi. Behöver inte planera mitt drickande...

Men måste in här o läsa och skriva för att påminna mig om allt. När jag har mycket på jobbet och stressar så svischar dagarna bara förbi.

Har laddat ner en app ”quit drinking”. Där man kan se lite hälsostatus mm. Har ju faktiskt avstått 61 glas vin under den här perioden. ????????????????????????????????????????????????????????????? Och är på väg till en ännu bättre mental hälsa med mindre depression och ångest. Levern mår bättre och risken för cancer, hjärt-och kärlsjukdomar minskar ?❣️

Jag känner också stundvis som du! Och som de andra skriver blir det vardag.
Men en ganska bra sådan ändå med mer energi och mer tid för annat.
Har tänkt flera gånger i helgen på vin... kaaaaanske kan jag. Eller?
Summan ikväll är iallafall att helgen varit bra och det har varit skönt att utnyttja tiden till fullo utan att fokusera på dricka eller bakis dagen efter.

Att bli barnlös på distans...
Ja jag vet rubriken lät lite överdriven, men nu är vi helt barnlösa.
Sista fågelungen har lämnat boet, jag och frugan får åter lära oss att sitta stirra på varandra.
På något sätt har vi gjort vårat, skapat och drivit upp våra avkommor, som från och med nu ska klara sig själva.
Och det kommer att eka tomt, ja det gör det redan i grabbens rum, så pass illa att frugan har stängt dörren till hans rum, för bara man går förbi i hallen så klapprar stegen i ett eko därifrån.
Men det lär inte ta så lång tid, frugan har svart bälte i inredningsmani, ett femtonspel kommer att ske här i huset.
Byråerna i hallen lär åka upp i hans rum, deras plats ska ersättas av något annat, och så vidare...

Jag smet iväg tidigare i fredags för att kunna hjälpa till med flytten, men när jag kom fram till hans boning, så var alla möbler redan på plats, grabben och svärsonen hade kört i skytteltrafik, så min insats blev förringad.
Kanske har jag blivit för gammal och blivit ersatt, rent fysiskt, och låtit de yngre få ta de tunga jobben.
Jag fick sköta de tekniska delarna, hänga upp teven, koppla in alla sladdar, koppla lite el och laga lite lampor.
Men gisses vilken skillnad det är i jämförelse när jag flyttade hemifrån, jag hade bara fått gamla grejer, lite skraltiga bokhyllor där hyllplanen föll isär, omaka stolar till matbordet, en brunorange soffa köpt på gula tidningen som det hette då, långt innan nätet kommit med blocket.
Min grabb har snålat och sparat till en egen lägenhet, och köper det han behöver, han vet vad han vill ha, och är dessutom utrustad med något som kallas smak, det ska gå i färger som anpassas till varandra.
Han skulle inte tänka sig att ha något som är omaka, det är mammas gener som slagit igenom.
Tur är väl det, om det vore jag idag i hans situation så skulle det se ut som en verkstad, bara en massa tekniska prylar.

Och för all del, jag besökte en av mina äldsta vänner i lördags, som är lite lik mig i tänket, han bor ensam sedan länge tillbaka och hans rum är fyllda av ”bra att ha prylar”, det står datorer sönderplockade överallt.
En gammal övervakningskamera sitter i hallen, vem ska han glo på, sig själv?
På köksbordet står havregrynspåsen framme, varför ställa in den om den ändå ska fram nästa morgon.
I bestickslådan ligger fem av varje sked, gaffel och kniv nästan i nyskick, i diskstället står alltid samma saker framme.
Samma djupa tallrik, samma flata, samma matta dricksglas, kniv, gaffel och sked...
Allt går i rutin, och akta dig om man sätter sig på hans plats i soffan, då bli han alldeles villrådig, alla fjärrkontroller och tangentbord ligger i en halvcirkel runt på vardagsrumsbordet, allt anpassat för honom, ingen annan.
Det han har glömt bort med tiden är att ha en reservplan för besök, att plocka bort alla hans rutiner och göra hans hem välkomnande för gäster.

På många sätt är jag glad att jag inte lever som han, utan har en fru som tjatar och håller efter mig.
För jag har också väldigt lätt att fastna i rutiner, precis som med alkoholen, samma sort, lika många enheter från bolaget och samma dagar i veckan, men med en viss skillnad, alla ökade med tiden.
Hjärnan vet om felsteget, men låter sig ändå förföras av fresterskan, ursäkterna haglar fram, så farligt är det väl ändå inte, det måste finnas de som har det värre, dricker mer och oftare, eller?
Det enda man med säkerhet visste, att avståndet minskade från år till år.
Men, idag är jag en tillfrisknande alkis, kommer få leva med det epitetet resten av livet.
Ska jag sura av det, nejdå, bara inse att det är fakta, det där är jag, och så är det, inget att göra något åt.
Bara att fortsätta hålla mig nykter, något annat val har jag inte, jag är int’ bitter...

I helgen har jag finlirat med ”pensionärskuvösen” (Adde), och fixat med trädgårdsbelysning utanför, för att sitta i den på kvällen när det är mörkt är helt värdelöst, en helt svart vägg med reflexer.
Nu lyser hela trädgården upp vackert på kvällen och det finns mycket att titta på, t.ex att nu är det snart dags att klippa gräsmattan, kratta bort löv osv..
Idag tog jag mig mod till mig och putsade alla 28 kvadratmeter fönster för första gången.
Tio minuter senare var det helt ogjort, barnbarnet med frukostkletiga händer dekorerade snabbt insidan på ca en halvmeters höjd, på utsidan stod hundarna med blöta nosar och ”snöt” sig på rutorna.
Den blodsprängda ådern i tinningen började oroligt pulsera igen, skulle den spricka?

Vi tog en inköpsrunda hela familjen med två bilar, för att komplettera grabbens lya.
På det stora möbelvaruhuset fick man lyssna på barnbarnets otåliga stämma, nu när jag äntligen fått tillräckligt vuxna barn som inte gnäller över att behöva gå på det stora möbelvaruhuset, så har vi fått ett annat.
Ja det sliter verkligen att ha små barn runt om en, en hel helg, man märker att ens tålamod inte är lika stort med ökad ålder, jo då, jag älskar henne, kanske inte alltid, alltjämnt när hon är en grinsibba.

Så Berras liv går från och med nu, från att vara förälder till att vara mor och inom en framtid också farförälder.
Till slut får man vara tacksam om de vill komma på en söndagsmiddag.
Pensionärslivet hägrar runt hörnen, och vi verkar att ha haft en god framförhållning.

Vem ska jag behöva gnälla på att det ligger blöta handdukar på golvet, disk på rummen med intorkade matrester,
Strumpor i soffan, läskringar på vardagsrumsbordet, söndertrampade chips i mattan, intorkad tandborstskum på badrumsspegeln, kalsonger utanför tvättkorgen, skor huller och buller vid entrédörren, stulna mobilsladdar och powerbanks, och så vidare ...
Som tur är så kommer de gärna och besöker oss fortfarande, så så farligt kan inte mitt tjat vara.
Eller så är det bara hur en pappa ska vara.

Mindre vanligt är väl att han ska besöka alkoholhjälpens forum var söndagsnatt och beklaga sig över hur okomplicerat hans liv har blivit efter nykterheten att han bara måste få vräka ur sig enkla vardagliga problem.
När de kunde Istället handlat om hur illa allt i livet går emot en när man är bakfull och ångesten slår till med full kraft efter minnesluckor som fullständigt bryter ner den lilla självkänslan man har kvar.

Men det slipper jag, och ni...

Berra

Skönt att höra att du håller dig nykter ? jag med. Kämpa! :) väldigt bra att påminna sig om varför man gick med här och se alla nya som skriver och tänka att man inte orkar börja på ruta 1 igen’

Segt kan det vara. Allt det här med psykisk ohälsa och nykterheten. Men ett litet steg åt rätt riktning. Man lär sig mer och blir starkare...

Ja de är himla sårigt men gett mig den på att nu ska jag lära mig hantera den förlusten. Rätt bra, här står de definitivt inte still i alla fall inte just nu. Jo de går åt rätt håll även om de ibland känns som de går segt. Kram

Det är så bra att få läsa om andras erfarenheter, du har nog en poäng i att inte ha för höga mål. Sannolikheten att trilla tillbaka igen är stor, tänkte den tanken i lördags ? när jag ändå tappat det kunde jag lika gärna fortsätta dricka liksom. Jag lät dock bli. Jag ska fundera på om jag helt ska låta bli alkoholen en tid

Jag känner igen dig i precis allt du skriver. Jag har gjort allt möjligt dumt mot både partners, familj och vänner. Den värsta ågren jag brukade få var när jag gjort något som jag inte kom ihåg mot en närstående. Det är så jävla sugigt. Min ångest brukade hålla i sig lagom till nästa helg då jag tog den första ölen. Då släppte det helt.

Så jävla bisarrt när man tänker på det och vet om att det alltid släpper nästa gång man dricker.

Efter två veckors nykterhet efter en riktigt blöt kväll brukade verkligheten komma ikapp mig, och det blir riktigt jobbigt. Men det är först vid lite längre uppehåll än så som alkoholdjävulen smyger sig in.

"Nästa gång kommer det säkert gå bra, du kommer inte bli arg eller såra någon igen".

Så tänker man hela tiden på att inte dricka för mycket några fyllor. Rätt vad det är sen så smäller det bara till, så ligger man hemma med ågren över "vad fan hände igår?" För jag vet ju ungefär var jag var och med vilka personer. Men utöver det så är det svart.

Förr eller senare är man alltid tillbaka på ruta ett, med att ha druckit för mycket.

Känner du igen dig i allt det här så tror jag inte att det finns några andra alternativ än att sluta för resten av livet.

Jag har haft jävligt svårt att relatera som "alkis", det är ju de som super en flaska vin/kväll hemma i soffan framför äntligen hemma, alternativt parkalkisar på stan. Inte jag.

Det är i alla fall mina erfarenheter. Jag tar en dag i taget.

Dag 43 avklarad.

och jag har inte druckit en droppe på hela tiden. Ganska fantastiskt om jag får säga det själv.
Den här veckan har jag också känt mig lugnare, gladare. Har bättre kontroll över humöret, irriterar mig inte lika mycket som förut på småsaker som går fel eller på folk som tycker och kan och vet bäst. Det är så himla skönt.
Jag har tagit tag i saker och ting, bara gör det som ska göras.
Kan absolut sakna den där belöningen i form av ett glas vin ( som aldrig bara blev ett ) men det är bara en tanke som automatiskt dyker upp efter slutfört arbete. Jag är inte sugen. Vill inte ha. Jag berömmer mig själv istället " blev ju bra det här, bra jobbat " Har inget behov av att byta ut vinet mot något annat som belöning.
Men det här är bara början, många utmaningar väntar framöver precis som du skrev Andrahalvlek, alla situationer, traditioner och årstider som jag ska ta mig igenom utan mitt älskade vin.
Men det blir för stort att tänka på allt det nu.
Laddar för kommande vecka som jag får ta dag för dag men vara lite extra på min vakt, beredd på anfall. Vet sen tidigare att tredje veckan brukar bli jobbig.

Tack för kloka och tankeväckande ord Andrahalvlek och din hälsning Torn ?

Hej, jag vill bara tacka för peppen. Jag insåg nog i och med att jag och tjejen gjorde slut att nästa gång jag träffar någon (om vi nu inte försöker igen...) kan vara min sista chans till ett lyckligt liv. Däremot så kämpar jag fortfarande med att kalla mig alkis, fast jag vet att jag är det. Har aldrig haft impulskontrollen att sluta i tid, vill alltid ha mer. Jag kämpar på och tar en nykter dag i taget.

Jag ska absolut prova att träffa mina vänner på det sättet framöver, och det känns fruktansvärt skönt att äntligen ta tag i det här problemet, på riktigt. Jag bor i en ny stad där jag i mitt sammanhang träffat människor som aldrig sett mig full, det är jäkligt skönt. För bland dem kan jag vara den jag vill vara.

Jag har även slutat mörka mitt beroende och börjat berätta för min omgivning. Det gör mig så fruktansvärt glad. Tack för ditt inlägg och lycka till!

Håller helt med dig Andrahalvlek! Det känns SÅ JÄVLA SKÖNT.

Pratade med en av mina närmsta vänner som har varit med mig när jag betett mig på alla möjliga jävla skitsätt. Sa till honom att jag fått lite nya perspektiv med flytt, jobb, att vara själv och framför allt det alkoholfria livet. Så jag sa till honom att jag inte ska dricka något mer, och kände hur mer och mer av tyngden i mitt bröst började försvinna bort.

"Jag har ju dåligt ölsinne som du vet, så jag ska inte dricka något mer. Jag har fått det perspektivet nu när jag haft en tids nykterhet".

Jag uppskattar honom så sjukt mycket eftersom han inte bara sa "Nej då det är lugnt". Utan svaret som kom från honom var i stil med:

"Jag vet, jag tycker att det är ett grymt beslut."

Haha efter vårt samtal så kände jag mig så himla glad. Just för att jag vet att det spelar ingen roll, vad som än händer i mitt liv så vet jag att jag har stöttning av mina nära vänner i detta!!

Så i bara farten så ringde jag upp en till god vän till mig och berättade att jag har dåligt ölsinne och inte kommer dricka något mer. Han stöttade mig också.

Jag är så sjukt jävla tacksam över mina vänner och familj i det här läget. Mognaden att berätta var tvungen att komma från mig själv.

Det hjälpte aldrig att ligga hemma med ågren och tycka synd om sig själv.

JAG VET, VET, VET. Att när jag väl tar en öl och tror att jag kan hantera det så kommer jag fortsätta. Nästa gång jag dricker kanske det blir för mycket, kanske inte. Men förr eller senare ligger jag i sängen med ågren och blir tröstad av min helt jävla underbara tjej (som jag inte har längre mycket pga avtrubbade alkoholrelaterade känslor).

Aldrig mer!!!

Jag känner igen mig mycket i det du skriver och önskar att jag också påbörjade den här resan i din ålder. Jag är ca 15 år äldre än dig. Och vill bara säga det att jag önskar att kunde vrida tillbaks klockan och sluta supa då. Alkoholen har sabbat mycket i mitt liv, mina relationer. Har inga barn och ingen tjej längre. Mycket pga hur jag har behandlat folk på fyllan. Jag är säker på att mitt liv hade sett mycket bättre ut om jag slutade för 15 år sedan. Så jag råder dig att fortsätta kämpa på. Du fixar det här nu!

Angående nyktra aktiviteter. Jag tänker att du kan ju föreslå en aktivitet där man inte brukar dricka. T.ex träna, sport/spel, fika, shoppa. Ses hemma på middag en vardag och säga det innan att vi kan väl skippa alkoholen. Du själv och även dina vänner behöver kanske lära er att umgås nyktra. Det måste jag ta tag i nu som 40+ man, ganska patetiskt egentligen. Bli inte som mig ?

Smart att ta bilen. Jag kör också mån-ons och söndag. Träff med väninna på torsdag, och fred-sönd ska jag och min man vandra på Österlen med vänner och bo o äta på trevliga ställen,... Men max fyra då. Och söndag helt nyktert.Vi kämpar på ! Har lagt in träningstillfällen tis o ons. För en utomstående kanske det låter som om man lurar sig själv och istället borde vara helt nykter hela tiden, men jag hoppas verkligen att det ska fungera att vara måttlig! Om inte får man tänka om.

Så fint! Och så stolt du ska vara, över vad du åstadkommer. ❣️??❣️??

Jag är också ny här. ? Mitt problem har mest varit vad som händer när jag dricker för mycket. Vilket jag oftast gör. Har varit ganska otrevlig ställt till med bråk. Har sällan druckit mer än 2-3 gånger i veckan. Men är orolig för att det håller på att bli mer. Tror du att jag skulle kunna få antabus eller är det mer för allvarligare fall? Önskar dig lycka till med din behandling. ?

Tack❤️❤️❤️

Kram⚓️

Så glad för din skull ?

Kram ?

på min tråd till något som passar bättre? För just nu är det bättre såhär, utan alkohol??

Haft en underbar dag i solen☀️Njutit av sällskapet med mina barn. Ett låååångt samtal med en gammal vän på det och denna dag är i hamn.

Reggar 0 alkohol och 0 sug i loggen och kan bara konstatera att jag är nykter och mår bra!

Kram⚓️

Tackar ? ja man blir så motiverad varje dag som gåt

Tackar ? ja man blir så motiverad varje dag som gåt

Tack för värmande rader? Känns så bra . Ser så mycket med nya ögon

Tack så mycket. ? det är beroende mottagning . Antabus som håller i 2 veckor .

Hoppas också du fått en fin söndag. Jag funderar på vad som går att säga - som skulle ”putta” dig över att känna att det är du som bestämmer. Ibland skriver du om nyktra dagarna med hopp, som när man pratar om att hoppas på fint väder. Vi har känt varandra så länge nu och du vet att det här endast handlar om omsorg.
Det är ju det där att ta till sig insikten om att du bestämmer. Du kan ju allt, och har sån koll.
Men det är som strömavbrott mellan alla dina insikter och just görandet. Som du ju själv också redan vet... Du har ju så mycket att ”vinna” på din nykterhet, inte minst att kunna stå upp som en vuxen mamma, i relation till din dotter. Slippa dåligt samvete, skuldkänslor.
Jag vill egentligen inget konkret med dessa tankar. Bara säga att jag tänker på dig och försöker klura ut hur strömmen ska slås på och de kulörta lyktorna börja blinka.
Kram ?

Dömer aldrig någon utom mig själv. Hjälper alltid den som behöver det, stöttar och pratar. Tänker mest på ironin i det hela, de skulle bara veta hur " trygg"
jag är. Helg- alkisen nr 1 liksom, usch.
Nä färdigältat och jobb i morgon, ta en dag i taget och aldrig i helvetet upprepa den här händelsen. Tänker hålla mig långt från alkohol riktigt länge.

Kram på dig?

Jag tänker att du tillsammans med dina patienter kan bidra till att bryta stigmat. Givetvis dömer du inte dem, du vet ju precis hur det känns. I ert möte kan du istället få dem att känna sig sedda och hjälpta.

Jag har ju utmattning i mitt bagage. Nu ingår i mitt jobb att rehabilitera andra tillbaka i arbete. Jag är så hjälpt av min egen erfarenhet, jag kan ju förstå på ett helt annat sätt hur de mår.

All ångest blir värre av undvikande. Det är bara att göra, djupandas, överleva, och ta en dag i taget. Det vet jag själv av egen erfarenhet också. Undvikande göder ångesten.

Kram ?