Senaste kommentarerna i forumet

Jo. Vinsuget är svagare.
Och jag har inga problem med att hantera det.
Bara irriterande att det fortfarande kommer efter en dag på jobbet.
Det är ju 85 dagar nu, så jag tycker jag tränat färdigt på detta nu.
Loggar suget som en 1:a här på AH.
Jag skulle vilja skaffa mig en 40 årig älskare??
Kram⚘

Oj det låter märkligt, en beroendemottagning ska ju ta hand och hjälpa dig. Du får väl ett besök inbokad och sen samtal. Jag har aldrig hört talas om att sociala tar ens barn för att man har alkoholproblem. Jag tror inte du ska oroa dig så mycket, för att omhänderta barn krävs grav vanvård och det låter det inte som du har alls. Kram

Skriv i samma tråd hela tiden så blir det lättare att följa dig @hjälpmigsnälla ❤️

Jag har precis svarat dig i den andra tråden.

Kram ?

Det är en rutin för att värna om barnen att fråga om dem och det borde kanske ha förklarats för dig. Att du tar tag i ditt drickande stärker dig i föräldrarskapet både för hur du tänker om dig själv och för de som arbetar med behandling tänker jag. Sen kan ju, i förlängningen, barn behöva egna forum där de kan prata om hur en förälder eller anhörigs drickande påverkat dem. Många barn lägger skulden på sig själva eller känner sig ensamma i sin situation och därför finns det i många städer gruppverksamheter som de kan delta i. Alkoholism kallas ofta en familjesjukdom för att alla i familjen påverkar varandra. Jag hoppas du kan fokusera på det storartade i att du söker hjälp och sedan ta allt annat som kan följa när det är tid för det.
Skickar stora styrkekramar och grattis till ditt beslut. Vi hjälper varandra här

Det är bra att soc ställer frågor, så att de får se att dina barn har det bra. Jobbigt för dig förstås, men med tanke på mediala fall på senare tid som ”Lilla hjärtat” så är soc nog extra på tå nu.

Du tar ansvar för det här nu! Du har kontaktat beroendevården för att få hjälp att sluta dricka. Du skriver här på forumet för att få extra pepp och stöd. Du kommer att fixa detta! Att vara all-in är vanligt för alkisar, och det är en egenskap du ska använda nu också. I min tråd ”Behöver all hjälp jag kan få” hittar du en massa tips på böcker, poddar, Youtube-klipp om alkoholberoende. Det gäller att mata skallen med fakta!

Och soc tar inte barnen ifrån dig om de har det bra ❤️

Kram ?

Efter fem års drickande, inser jag att jag är alkoholist. Jag har kontaktat en beroendemottagning och känner att jag är så himla peppad! Jag vill sluta dricka, ser inga fördelar med att dricka alls. Det här kommer att gå bra! Jag har druckit så mycket och så länge att jag vände mig till en beroendemottagning för att jag helt enkelt är rädd för delirium. Men - idag när de ringde så ställde hon massor av frågor om barn och så. Jag blev tokrädd! Jo - jag har barn, 3 st. Men jag har ett ordnat liv. Bra jobb. Barnen mår bra. Jag bor i ett hus som jag äger och tar hand om helt själv. Jag har en ordnad ekonomi och dricker när barnen inte ser.

Vad händer nu? Görs en anmälan automatiskt? Hur dum var jag inte då som kontaktade en mottagning och inte klarade av detta på egen hand? Jag frågade lite fint under samtalet och hon jag pratade med refererade till "Lilla hjärtat" och "om polisen hittar dig på stan" eller "om du tar med dig barnen på restaurang och blir jättefull". Men så är det ju inte alls?! Hjälp! :(

#jessi75
Mitt råd till alla som har ett problematiskt förhållande till A är att ta hjälp, på nåt sätt. Hur problematiskt just du har det vet bara du. Till AA är alla välkomna som har en önskan att sluta dricka.

När jag gick till AA hade jag fortfarande en förhoppning om att kunna dricka mindre, inte sluta helt. Det var ett alldeles för stort steg. Jag trodde också att om jag fick hjälp att vara nykter en hel månad så hade jag bevisat för mig själv att jag inte var beroende. Jag vet nu att det var helt fel tänkt. Men det gjorde inget. Jag lyssnade och lärde mig allteftersom. Sen drack jag mer och mer sällan men insåg till slut att jag bara blev sjukare för var gång. Till slut ville jag inte leva så längre.

Nu kan jag nästan inte fatta hur jag, som haft vinet som stöd/tröst/befriare hela livet, väljer att vara nykter. Jag kan! Det går bra! Jag mår bra! Inte alltid men då vet jag att om jag skulle dricka igen så kommer jag må sämre, mycket sämre.

Att prata med mina barn och gjort en s k "gottgörelse" har jag ju gjort nu, efter 8 månaders nykterhet och som ett led i 12-stegs arbetet. Det är inte förrän nu jag varit redo för det. En gottgörelse handlar främst om att lyssna på deras upplevelse av vårt drickande, utan att avbryta, kommentera, förklara, skylla ifrån sig. Det kräver någon slags stabilitet i sin egen nykterhet för att kunna ta emot.

Ju längre tids nykterhet, ju mer tillfrisknande i hjärnan. I ditt sätt att tänka, resonera, förstå. Jag tycker AA är ett ovärderligt stöd för där träffar jag så många andra som hjälper, stöttar, delar med sig utav sig själva. Nu vill jag inte längre vara den person jag var när jag drack. Aldrig mer. Det räcker nu. ?

och säger hej??

Hoppas allt är bra?

Jag har faktiskt lite sol idag☀️Hoppas att du också kan få njuta lite av denna, för tillfället sällsynta upplevelse?

Kram⚓️

är väl ok??

Startade dagen med en sväng till gymet och sen har jag faktiskt tagit med hunden på vanliga 4-kmrundan för första gången på länge. Det gick bra, men nu är han trött?

Pysslat runt här hemma innan jobb ikväll. Känns riktigt bra att jobba. Försöker undvika frågor om skilsmässan med de flesta. Orkar inte riktigt prata om det där ännu. Räcker med att jag pratar med terapeuten.

@Kaye, har inte vinsuget efter jobbet lagt sig något alls? För mig kommer det mer som en vana. Inget sug. Tänkte idag att på slutet när jag drack vin tyckte jag inte ens att det var gott?Det var väl en anledning till att jag gick över till vodka?

@Andrahalvlek, skönt att tankarna på alkohol försvunnit i samband med stress. Håller tummarna för att tankarna på alkohol kommer att försvinna för mig också. För idag är det bara tankar, inget sug. Vanetänkande.

En av mina nygamla kollegor tyckte att jag skall skaffa mig en toyboy?Jag bara skrattade för att dejta eller bara släppa in någon i mitt liv är SÅ långt borta att det inte finns. Jag vill leva mitt liv utan påverkan från någon just nu. Självklart kan det ändras, men jag vill bara vara ensam nu och för en bra tid framöver.

Vemodigheten finns med mig även idag, men det är faktiskt ok för det är bara en känsla och den kommer att gå över?

This too shall pass?

Kram⚓️

De ringde från mottagningen jag vänt mig till - och jag bara känner en sån panik för att de ska ta mina barn... :( Mina barn far inte illa. De har ett stabilt och fint liv. Jag dricker ju när de inte är med eller ser. Fan fan fan. Vad har jag gjort?!?!?!? Jag skulle inte ha ringt dem känner jag nu. Jag borde klarat av detta själv. Har någon någon erfarenhet om detta med minderåriga barn? Snälla hjälp. Hon tog upp fall som "Lilla hjärtat" eller "om polisen hittar dig på stan", men så är det ju inte. Men vart går gränsen liksom? Hjälp!

Detta låter ju väldigt positivt. Jag hinner inte skriva mycket just nu, jag har en liten paus i arbetet bara. Det är bra att inte googla för mycket, för man hittar mycket skräckscenarion där. Det jag kan lugna dig med är att det i de allra flesta fall när man upptäcker avvikelser i leverprover är i ett sådan skede att man kan vända på det. Men det gäller bara att vända på det och det är dit du är på väg. Visst, det finns aldrig någon garanti. Jag hade själv mycket ångest ett tag men har nu efter utredning fått att jag inte har några oreversibla leverskador. Fettlever kan man ju bli av med om man lever nyttigare och undviker alkohol. Då går även provresultaten tillbaka till det normala.

Men fokusera först på att sluta nu. Just delirium tremens kan ju vara lurigt som sagt. Var uppmärksam på signaler.

Detta fixar du!

Höll mig borta från google och datorer (förutom jobbsaker) igår. Får ren och skär panik när jag googlar på diverse saker och tänker att jag kommer dö knall fall...

Igår hade jag mitt möte med min mag-doktor. Hon nämnde inte mina leverprover speciellt mkt sa bara att "de var lätt förhöjda" men mitt CRP var högt. Jag ska tillbaka om 4 veckor och lämna nya prover. Jag tog tjuren vid hornen och berättade. Jag sa att jag dricker alldeles för mycket alkohol osv, jag skrädde inte orden, och då sa hon att hon skulle ta utökade leverprover osv. Det höjda CRP-värdet kan ha med inflammation i min mage att göra eller att jag eller någon i min familj är förkyld osv. Innan min mag-doktor ringde ringde jag också min vårdcentral och sa att jag inte visste var jag skulle vända mig - berättade att jag tyckte att detta var ett jobbigt samtal - men att jag behövde hjälp med att sluta dricka så vansinniga mängder alkohol. Läkaren var världens bästa - han sa att detta är ett vanligt problem och sen så hänvisade han mig till en mottagning. Den mottagningen tog jag kontakt med via 1177.

Sent i går eftermiddag fick jag svar från beroendemottagningen - de hänvisade mig till en annan mottagning då de var specialiserade på "enklare fall" (tror mängden alkohol och hur längde jag överkonsumerat spelade roll). Jag kontaktade även den andra beroendemottagningen i går eftermiddag via 1177 men har inte fått svar därifrån ännu.

Jag berättade även detta för min mag-doktor - att jag tagit kontakt med beroendevården - och då sa hon att om jag inte kommit vidare i processen till nästa gång vi hörs så kan hon skriva en remiss. Så jag känner mig faktiskt lugn och ganska trygg i detta. Konstigt nog.

I förrgår, så drack jag inte en droppe för första gången på åratal. Kväll nummer två, i går kväll alltså, kände jag inga abstinensbesvär alls och jag fick nästa liksom övertala mig själv att dricka lite vin för att jag inte skulle få något delirimanfall och liksom braka ihop här hemma. Så jag drack 3 glas vin. Mycket mycket mindre än jag brukar. Tänker att det var tillräckligt för att inte hamna i svår abstinens. Hur jag gör idag vet jag inte. Antingen dricker jag ingenting (om jag vågar), eller så tre glas.

Varafrisk: Nej, jag kör inte bil onykter, har aldrig gjort. Är så väldigt nojig över det, det skulle aldrig falla mig in. Under de senaste åren har jag (på mitt initiativ) skilt mig men träffat en ny man. Vi är särbos men bor allt som oftast hos varandra. Han har inte samma riskbeteende som jag kring alkohol alls. Barnen bor hos mig varannan vecka och då häller jag liksom i mig alkoholen när de lagt sig. Jag skulle nog påstå att jag är högpresterande vad jag än företar mig. Inget görs liksom halvdant. Det kan vara en fördel hoppas jag när det gäller att ta tag i detta kanske? Jag är väl medveten om barnen, hur de mår osv. Jag har många kontakter med sjukvården för mitt ena barn som har ett ovanligt syndrom, och allt detta, vårdkontakter, skolkontakter osv är alltid min prioritet.

Andrahalvlek: Tack! Och ja - bollen är i rullning och det känns så skönt!

TappadIgen: Jag är så tacksam för dina svar, och att du faktiskt var den första som svara mig här inne :). Nu tog ju min mag-doktor bara två leverprov men hon sa att ett bara var lätt förhöjt och det andra normalt. Så jag vet inte. Hon sa att jag ska försöka trappa ner vilket jag ju också håller på med. Fler prover för levern tar hon nästa gång. Shit - nu blev jag så där skraj igen... Undrar vad de proven kommer att visa?! Tilläggas kan att jag för 2017 vägde 64 kilo. Nu väger jag 102. Så jag gått upp jättemycket i vikt minst sagt. Jag ska ner igen. Kanske inte till 64 för då var jag svårt sjuk och inneliggande för inflammation i magen men många kilon ska bort. Så är det bara. Och jag tror att om jag slutar hälla i mig vin så blir det mkt lättare att gå ner i vikt.

Jullan65: Jag har sökt hjälp men väntar på svar. Hoppas på svar inom några dagar för att veta hur jag ska gå vidare. Under tiden så försöker jag trappa ner själv. Jag hoppas hoppas hoppas detta kommer gå bra. :)

Helt ärligt så hade jag inte druckit en droppe, skulle inte ljuga om det, speciellt inte här inne, det skulle ju vara helt meningslöst..
däremot är det nog så att han inte riktigt är säker på mig än.
Jag vill ju gärna prata om det, men vet inte riktigt hur bara..

Du utstrålar energi och livsglädje i inläggen. Bra att du fokuserar på dig själv nu och är uppmärksam på vad som händer i dig när nykterhet råder. Något som jag själv ägnat mig mycket åt och som ger mig mycket.
Fortsätt på din härliga och svåra väg.
Kram

Tänker att han känner tillit för dig om han vågar säga till om alkoholen och det är ju jättebra. Kanske ni behöver prata mer om hur det blir för honom när du dricker och att han kan vara orolig för att det ska hända igen. Viktigt då att lyssna på honom och ta hans känslor på allvar. Ofta vill vi ju automatiskt försvara oss. Lycka till med era samtal
Kram

Jag är så glad för din skull ? Man blir mer chill som nykter helt enkelt. Man tar det mer som det kommer. Oroar sig inte så mycket innan. Någon skrev ”Jag har blivit en sådan som jag tidigare har varit avundsjuk på”, och bättre betyg kan man ju inte ge sig själv.

Det är svinbra att skriva om alla fördelar man märker med nykterheten här på forumet. Dels boostar det andra och dels har man möjlighet att gå tillbaka och läsa sin tråd, om man skulle få för sig i framtiden att det är en bra idé att ”dricka lite”. Det är det inte.

Kram ?

Det är väldigt vanligt att man överkompenserar på vissa områden när man dricker. Omedvetet tror jag. Just städning har jag sett många skriva om. Jobb är ett annat område, man bara måste leverera topnotch. Det är viktigt att ingen får veta hur skitigt det är inombords.

Man blir mer chill helt enkelt när man blir nykter, och det är verkligen en gåva ??

Kram ?

Ja, jag får nya insikter precis varje dag.

Något jag funderat mycket på är hur påfrestande det måste ha varit att leva med mig ibland. Jag tror att jag fick för mig att det var väldigt noga med vissa saker, till exempel att det är rent och snyggt i köket, just för att det var så mycket kaos i mitt huvud på så många andra plan. Och att jag alltid ville ha matlådor oavsett, trots att det fanns en lunchrestaurang om det skulle vara så. Jag börjar fundera över att jag gjort detta för att få uppmärksamhet och att någon ska tycka att jag är duktig på något. Lite som att kompensera för att jag varit så jävla dum i huvudet ibland när jag supit.

Även att jag fått för mig att tvätta och städa hela lägenheten, inte för att jag vill utan för att jag haft dåligt samvete. Nu tar jag det mycket mer som det kommer, och är det disk kvar tills dagen efter, vad spelar det för roll?

Jag är lugnare i allt jag gör, hela tiden, varje dag. Det är så sjukt hur mycket insikter och reflektioner man kan ha av att sluta dricka alkohol! Fattar fortfarande inte vad som händer med mig.

Skrivit lite kort till exet det senaste också, det har varit jobbigt men bra. Jag är som person sådan att jag känner starkt hela tiden och hon är sån att hon stänger av. Så jag ger henne tid att bara tänka själv först utan att prata om att jag bestämt mig för att sluta med alkoholen. Ord tjänar inget till där. Jag vill försöka träffa henne några dagar i slutet av året. Jag tror att det är en bra idé att träffas utan stress och känna efter. Ta det som det kommer.

Oavsett vad så blir det nya tag 2021! Fram tills dess så ser jag till att träna och äta bra. Jobba. Sova. Har börjat äta sjukt mycket det senaste. Mår mycket bättre på dagarna. Innan har jag hållit vikten genom att äta för lite på veckorna och kompenserat med 10-12 öl fredag, lördag. Nu äter jag jämnare och mår mycket bättre, har mer ork på jobbet och mer energi kvar när jag kommer hem.

Aldrig mer första glaset

Bullret

Mår bara så gott! Det måste vara något kemiskt i hjärnan som händer nu. Jag är faktiskt på gott humör nästan hela tiden. Visst grått och trist kan det ju vara emellanåt men jag kan inte komma ihåg en så här lång period utan Kraftig ångest..
haft en del mer eller mindre motgångar privat och på jobbet senaste veckorna men inget särskilt allvarligt egentligen.

Problem löses med ett enkelt ryck på axlarna och ett leende. Jo jag känner en glädje som är ovanligt stark och ihållande, underbara nykterhet!

Ha en bra natt!
Godnatt ?

Alla andra i våra liv är bara till låns, på kortlån och långlån. Desto viktigare att vi trivs i vårt eget sällskap ❤️ Det är där vi ska lägga allt vårt krut. Lära oss älska oss själva, känna oss lugna och trygga självsamma. Dejtandet kan vänta ? Var sak har sin tid.

Har också slitit som sjutton på jobbet. Inne på tredje veckan i sträck med lite för mycket stress. Men inte en enda gång har jag tänkt att vin skulle vara en bra lösning på stressen. Tvärtom. Heja oss!

Kram ?

Hjälp mig snälla:

Hur har det gått? Som Jullan säger så kan man inte veta förrän senare om det blir några bestående skador. Det jag menade innan var att när jag jämförde dina värden med mina så var det olika värden som vi hade som inte var inom de gränsvärden som satts. Men det går inte heller bara att säga från blodprov exakt hur det är ställt. Med det sagt är det väl ändå så att du med de värdena du har inte har anledning att vara orolig just nu. Men det är samtidigt viktigt att sluta snarast, så att läget inte förändras, för det kan gå snabbt. Har du fått hjälp med att sluta?

AndraHalvlek: Fettlever har de flesta som överkonsumerar alkohol och/eller äter skräpmat etc. Slutar man i tid så kan man dock vända på det och bli återställd, vilket är vad jag tänker göra. Men det gäller som sagt att vända på det i tid. Den 9e närmar sig :)

På jobbet? Förstår att det är mycket nya intryck att bearbeta.
Ja det där med partner känner jag att jag lagt på hyllan.
En arbetskollega tjatade att jag skulle börja dejta,? Usch vad jobbigt.

Min trigger för vinsug är varje arbetsdag när jag åker hem.
Att den inte kan ge sig!?
Hoppas din lille fyrfota vän piggnar till.?
Kram⚘

#jessi75
Du skriver att du sa till din son att du inte druckit en droppe? Är det verkligen sant? Barn/ungdomar brukar ha koll. Vi tror att vi bara dricker lite grann, så det inte märks.... Tro mig, det märks. Ljug aldrig för barnen. ?

Så har man då jobbat i två hela dagar och är alldeles färdig?Idag på eftermiddagen gick det runt i huvudet. Dels av att bara vara där och dels allt att göra! Det var ju tur att vi var två (eftersom jag har tre dagars introduktion) när det var så mycket att göra. Med Corona och hela skiten så ökar ju belastningen ganska ordentligt.

När jag promenerade hem idag fick jag en tanke om att det var vid sådana här tillfällen som jag tidigare gick hem och öppnade en flaska vin eller fortsatte dricka av dunken i skåpet. Känner nu att jag inte skulle ORKA dricka vin eller något annat alkoholhaltigt heller för den delen. Har fullt upp med att bara orka fixa mat utan att somna?

Känt mig lite ensam för första gången på väldigt länge. Funderar på det liv som jag trodde var mitt tills för alldeles nyss. Ett liv jag trodde skulle vara att fortsätta vara med den man jag trodde var min. Men de människor man har i livet är bara till låns. Föräldrar, partners, barn, ja, alla är ju bara till låns. Vissa har riktig tur att träffa den där partnern man inte kan leva utan, medan jag och säkert många andra med mig aldrig riktigt lyckas.

Jag känner mig inte deppig utan mer vemodig. Ingen tår i ögat utan mer en suck i bröstet.

Det är tur att jag har min hund?Han är i och för sig en jobbig typ just nu, för efter allt som varit vill han inte komma igång och äta riktig så idag fick jag truga ordentligt, men nu har han ätit i alla fall?

Mitt vemod följer med mig ut på kvällspromenaden och säkert hela vägen ner i sängen, men jag vet att det ger med sig. Det är bara att luta sig tillbaka i tillvaron och låta det komma och sedan gå igen.

This too shall pass?

Kram⚓️

Jag frågade om PEth innan här på forumet. För mig är det väl så att jag just nu känner mig väldigt stabil 12 veckor som nykter. Jag har slutat på egen hand och hittat hit i efterhand och tycker om programmet och forumet här.

Jag känner förvisso för tillfället att jag klarar av att vara nykter själv. Det är väl därför jag inte har gått till kommunens beroendemottagning. Jag vill inte ta upp deras tid när det finns andra som behöver den. Däremot är jag ju här och skriver och försöker säkerställa att jag inte hamnar i den situationen i framtiden att jag börjar dricka igen.

Det jag vet är att om jag hade en kontroll så hade det fungerat på mig 100%. Detta för att kontrollen i sig ger mig ett bevis på att jag har varit nykter. Jämför nollorna jag fyller i i loggen här på alkoholhjälpen. Det känns förvisso bra, men är ändå självrapporterat. Jag tänker mig ett hypotetiskt framtida scenario där jag berättar för någon att jag har varit nykter i x antal månader eller år och möts med tvivel.

Om jag har tagit ett PEth-prov varje månad eller blåst i mobilen 3 ggr om dagen under den tiden, så har jag ju det svart på vitt. Visst, jag kommer förmodligen inte hamna i en situation där jag behöver bevisa för någon i efterhand. Men just för mig hade det känts bra att ha möjligheten att kunna göra det och det vet jag definitivt skulle göra att jag hade gett precis allt för ett fläckfritt facit.

Låter det konstigt? Jag antar att alla människor fungerar olika. Men jag har aktivt själv sökt information angående hur jag kan göra detta privat, på något sätt. Just nu är mitt alternativ:

Ta ledigt från jobbet en dag i månaden och åka 3-4 timmar tur och retur plus betala 995:- per gång, plus resekostnader, för ta PEth-test genom Werlabs eller liknande.

Om jag inte hittar ett bättre alternativ vid något tillfälle tror jag att jag kommer göra det, även om min ekonomi kanske inte egentligen tillåter det.