Senaste kommentarerna i forumet

Alkoholen har sådan makt, tills vi sätter i foten på riktigt. Var så för mig också, när jag drack de sista gångerna var det som en bekräftelse på att vin inte är för mig.
Heja dig?

Hej

Vill mest heja på i detta att "göra". Bra där! Det är några trådar som rör sig kring det just nu. Att inte låta känslor av oro hindra och/eller tänka att det behöver kännas rätt först. Viktiga resonemang. Ofta kommer "göra" först och sedan infinner sig känslan av att det var rätt så att säga.

Handlingskraft, ett mäktigt ord.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Och lite trött och tung i huvudet idag.
Läser flera trådar om avstå/dricka ibland. Jag ser inga såna ”motsättningar” men kanske skulle jag tänka annorlunda om jag drack ibland. För mig finns inte ett sådant alternativ till buds för det är för svårt för mig. Jag är heller ingen som pekar med hela handen till vardags, inte så kategorisk (vill jag iaf tro).
Men när det kommer till mig och alkoholen så är det slut.
Jag har haft en relation som påminner om den med vinet. Aldrig lagom, förstörde mitt känsloliv för år framåt. För mig finns inget att hämta där, i den sortens obalanserade, ständigt vaksamma förhållande.
Jag orkar inte ens tänka på ett sådant alternativ. Gör mig sorgsen, men det är jag det.
Vi är olika. Det är som det ska.
Jag är nykter idag.
Ha en fin dag, här blir det jobb och soppa. Kram ?

Jag är en kvinna på snart 40 år och skulle vilja ha lite råd om mina alkoholvanor. Jag dricker inte så ofta, tar ett glas vin eller två glas vin hemma kanske varannan vecka och håller mig vid den konsumtionen när jag är hemma och tar vin själv, det blir aldrig mer än två glas vin då.
Jag känner inte suget efter mer vin när jag dricker själv. Men så fort det är fest eller att jag dricker med en vän så blir det alltid mer än jag tänkt, jag vet inte vad det beror på , eftersom jag kan kontrollera mitt drickande och stanna vid två glas vin när jag dricker själv. Skulle ni kunna ge en förklaring? Jag själv tror att det är för att det är trevligt man sitter och pratar och glasen fylls på.
Jag har också märkt att jag på senaste tiden drabbats av enorm kemisk ångest i 2-3 dagar efter alkoholkomsumtion vid två glas vin eller mer. Nu i fredags drack jag vin med en tjejkompis och det blev mycket mer än jag tänkt och nu har jag haft kemisk ångest hela helgen, idag känns det lite lättare. Jag har nu tagit beslutet att inte dricka en droppe på 6 månader för jag pallar inte den här kemiska ångesten. Kan det vara en idé att göra så?
Hoppas på svar. Mvh

Hoppas innerligt att det blir som du vill och önskar dig. Att du hittar läkning i naturen - och att du är så snäll mot din kropp som du bara kan vara.

Du kan räkna nyktra dagar mot onyktra dagar. Idag är det 2-0 i vinst för de nyktra dagarna, ikväll 3-0 förhoppningsvis.

Men blir det 2-1, dvs två nyktra och en onykter, så överväger fortfarande de nyktra dagarna, och då kan det vara en bra målsättning.

Kram ?

Två glas vin är inte skäl nog att börja om helt tycker jag. Det låter hårt. Räkna 119-1 istället. Nykterheten har vunnit med 119 mot ynka 1. Svinbra jobbat!

Kram ?

Du är lite väl hård mot dig själv nu tycker jag. Så bra jobbat med 120 dagars nykterhet och så bra att du stannade vid två glas! ?

Haha ja men då är jag med bättre! Å andra sidan tänker jag att laktos säkert kan ge ågren, jag tror inte komjölk är för människor.

Har haft 2 långa vita perioder, på ett par hundra dagar samt 3 graviditeter utan dricka så jo det är ju bra på alla sätt. Men ångest kommer ibland ändå. Det är så himla jobbigt.
Vad som är viktigt för mig är att inte döva ångesten med alkohol, det vore ju förödande.
Idag mår jag bättre men något gnager fortfarande. Jag tror det är tentan.
Det vi k nog inte så bra, är jag rädd.
Visst finns det omtentor (bästa grejen med att läsa på universitet) men jag behöver verkligen klara dem direkt, jag har inte riktigt råd rent tidsmässigt att misslyckas.
Tänker på det hela tiden och kan nog inte släppa det gör den jag fått besked om ca 2 veckor..
Jag försöker hålla ut.
Vet att träning brukar dämpa min oro så det är att hålla igång.
Och inte dricka medans jag känner såhär.
Efter tentan drack jag vin, men pausade på kvällen innan jag kände mig påverkad, eftersom jag hade en tävling på lördagen.
På lördagen tog jag några öl med mannen men då var oron borta INNAN vi gick ut, tävlingen gick över förväntan och jag var på otroligt gott humör. Det var begränsat med öl, vi var bara ute 2 timmar och skulle hem till resten av familjen efter vår dejt på stan så, jag är glad att vi höll det där.
Igår var det dag före vardag och ingen alkohol.
Förändringen med att skippa drickat på vardagarna är så bra för mig. Det är många flaskor vi minskat på sedan jag bestämde mig i början av augusti.
Oron bär jag inom mig.
Precis som jag jobbar på att hantera alkohol, måste jag hitta ett sätt att hantera min oro.
Men jag har förtröstan.
Det ska nog bli bra.

Efter 120 dagars nykterhet tog jag i fredags ett återfall. 2 glas vin på en aw med kollegor. Inget som spårade ut, jag minns allt och de 2 glasen räckte hela kvällen. Jag gjorde fel som tog de där glasen men det är okej. För är det något som jag har lärt mig under mina 120 dagar är det att vara snäll mot mig själv. Att jag gör misstag gör mig inte misslyckad. Mitt misstag var medvetet och jag tänker gå vidare från det med huvudet högt.

Kände jag att jag hade saknat att dricka? Nu i efterhand, nej. Mitt liv är så himla mycket bättre utan, jag är närvarande, jag har inte den ångesten över saker, jag har gått ner 7 kg i vikt. Jag gjorde ett tillfälligt fall, kanske bara för att testa, och jag har nu hoppat tillbaka upp i vagnen. Jag vägrar känna mig misslyckad, hemsk, dålig eller liknande för jag vet att jag inte är det. Och min inre resa med yoga och meditation och självreflekterande är så pass viktig för mig.

Alkohol, du var viktig för mig förut men inte längre. Jag hälsade på dig tillfälligt i fredags men jag inser att du inte har någon plats i mitt liv längre. Jag går vidare från mitt misstag med insikt, huvudet högt och ny motivation

Så skönt det känns att ha varit nykter två dagar??Det var det bästa m helgen annars var den sisådär. Å tack AmandaL för din hälsning! Kul att det går så bra för dig? Idag är jag hemma fr jobbet eftersom jag kände lite symptom i lördags.

Jag har funderat lite..eller rättare sagt mycket. Kuratorn på Rådgivningscentrum sa..det är jättebra m en analytisk förmåga men inte nu...nu gäller GÖRA...handling liksom.

Så jag funderade ändå....och har en liten plan...vet inte om den kommer hålla men jag vill försöka. Har och haft väldigt många fysiska åkommor och under den senare tiden mer ont i magen och på flera olika ställen som jag kopplar t övervikt och alkoholdrickandet. Har blivit rekommenderad både ”sovmask” och bettskena samt att jag medicinerar mot högt blodtryck. I helgen har jag haft ganska ont i hela kroppen vilket motiverat mig till att inte dricka. Och tänker att det även idag inte ska inte bli någon alkohol. Jag tänker att innan jag börjar m sovmaskin el bettskena vill jag känna lite grann hur min kropp känns utan alkohol. Jag vill även få mer kontinuitet att vara ute i naturen??

Så här tänker jag här och nu och jag ber till högre makter att dessa tankar kan få följa mig och stanna kvar??

Ha en fin måndag alla och kram?❤️

Bra beslut att ta tag i drickandet, du har så mycket att vinna. Jag vet inte mycket om abstinens, men har läst flera härinne som varit yra i huvudet. Kan tipsa om Onkel F:s ochTorns trådar, tror du kan hitta tips och inspiration där. Och Andra halvlek har mycket bra tips om fakta och att gå all in för nykterhet.

Hejsan. Kille på 31 som druckit för en livstid. Mitt drickande har gått helt överstyr och jag har svårt att se någon utväg. Jag har familj och sköter jobbet men dricker oerhörda mängder alkohol så fort jag får en lucka och hela livet kretsar kring alkoholen. Jag har för första gången på kanske 8 år varit utan alkohol i 7 dagar idag. Jag har börjat få obehagliga symptom så som skummande urin och blek avföring som inte är roligt att googla om. Har tänkt försöka hålla mig nykter iaf ett par veckor innan jag vågar gå till någon vårdcentral och ta prover för att se hur det står till, rädd att bli av med körkort och andra påföljder, någon som vet hur sådant fungerar? Jag är även rädd att jag fått nå skador i skallen då jag mår väldigt konstigt å känner mig yr osv. Bara varit nykter 7 dagar så kanske någon form av abstinens. Någon mer här inne som varit med om liknande? Sen vill jag bara ge min stora beundran till alla här inne som delar med sig och kämpar. Detta är mitt första inlägg här.

Hej
Hoppas din helg varit bra.
Kom ihåg att vi finns här även när det är jobbigt.
Du är jättebra på att peppa alla andra här.....
?

Wiie grattis till allt idag och igår! Det känns bra att läsa att din hund mår bättre, att din dotter är hemma och att du är nykter ???

Ligger i min säng relativt tidigt en söndagskväll, klockan är bara lite över nio på kvällen...
Kände att det fanns inte så mycket substans till att hålla mig uppe längre, lika bra att ta tjuren vid hornen och gå till sängs....

Och här ligger jag..

Liksom en gammal väckarklocka med fjäderverk för en hel vecka så skruvar jag upp inför nästkommande vecka.
Och så upptäcker jag, att vad sjutton, jag har egentligen ingenting att skriva, inget speciellt...
Mitt liv går i en grå massa och har plötsligt blivit ointressant, har jag ingenting som är värt att spendera några meningar på?
Inget som kräver någon form av medlidande, inget roligt, inget sorgligt, inget spännande, inget som upprör...
Men håll käft då skulle någon av er kunna säga, har man inget att säga, så knip då.
Men så vänder jag på det, är det dåligt då?
Förr så betydde det att om ingenting hade hänt, så var det bra, inga samvetskval som skulle hålla mig vaken om söndagsnatten, så jag borde nog vara tacksam, om ingenting har hänt, så är det bra.

Jo OM jag nu skulle djupdyka till några av veckans funderingar som slagit mig några gånger...
Jag har alltför ofta börja bli nostalgisk, jag drömmer mig tillbaka till runt 80-talet då jag var lite yngre, ja betydligt yngre, alltifrån tonåring och en bit in i vuxenvärlden, då allt var mycket mer omvälvande, distinkt och omedelbart.
Och så just i detta nu så funderar jag på varför har jag börjat älta i den tidsepoken?
Kanske har det startat av att grabben min snart flyttar hemifrån, och ska pröva sina egna vingar.
En återupplevelse av mitt egna jag, allt var nytt och oupptäckt, jobb, eget boende, betala hyra, handla mat, tvätta kläder osv, jag var stursk och kaxig, så svårt kan det ändå inte vara, eller?
Jag var fri att få göra precis vad jag ville, ingen talade om vad man fick eller inte.
Sena nätter straffade sig med försenade ankomst, eller slitna dagar i dvala, det var värt det, då..
Man kunde klara av ett par frostnätter i...veckan.
Pengarna dammade till ett par dagar på kontot, sedan var de som de flesta andra dagarna resten av månaden, slut.
Man var kung i baren för ett tag, som Ugglas beskrev det i sina texter, glamouröst och 98% o-glamouröst.
Pengarna lades på festande, hyra låg först i prio, sedan kalasandet, allt annat var ointressant.
Alkoholen gjorde mig självsäker inför brudarna, och intressant, när man i själva verket var vilsen i hela livet.
Livets charader, ett spel för galleriet, jag var en statist i livets skådespel.
Visst var det väldigt spännande, man visste inte alls vad morgondagen hade i sitt sköte, och våghalsigt kastade man sig helt oanande rakt ut i det, kasta det rätt mitt ansikte, jag kan ta det!

Ha!, jag kan ta det, man var odödlig då, hårdhudad och oåtkomlig, allt rann av en som vatten på en gås.

Men på något sätt rinner vattnet ikapp en, slår man huvudet i taket så dränks man tills slut.
Att bli mjuk och ödmjuk inför livet har ett debit-konto, att vilja lyssna på andra och sätta sig in i deras situation.
Man kan inte fortsätta köra sig igenom livet som en bulldozer och aldrig ta sig an konsekvenserna, att kliva över perrongen och sätta sig på ett nytt tåg någon annanstans i framtiden.
Jag hann nog såra en och en annan under min framfart, jag föll för kompistrycket, skulle vara ball.
Saknar att man kunde bli kär vart och varannan helg, ett leende, en vacker kropp, eller bara en uppenbarelse.
Det var härligt, men ändå inte ärligt på något sätt, för det hände aldrig nykter.
Som gift fick man lära sig av med dessa betraktelser på dansgolvet, och som nykter hamnade jag heller inte längre på dansgolvet alls, så det var inte så svårt att sluta tänka på det.
Jag kan absolut fortfarande uppskatta någon av det motsatta könet, men glädjas av att få hänföras av deras uppenbarelse utan att bli kär i denne.
Hade tidigare en kompis som hela tiden kände sig tvungen att införskaffa sig en "backup"-tjej.
Jag tror att han var ständigt rädd att bli lämnad ensam och ville ha en reträttväg klar för sig.
Vad han inte förstod, (och fortfarande inte), att hans flirtande och otrohet var just det som gjorde att han lämnades ensam hela tiden, man kan kalla honom puckad, eller en player, men egentligen förstod han aldrig att ta konsekvenser av sitt egna handlande.
Och ja, han behöver alkoholen för att nå en självsäkerhet tillräckligt stark för att kunna ragga nästa backup-tjej.
Så i hans fall så betyder en rejäl fylla att han sätter sig relation på spel, nästan varje gång.
Och hans relationer varar inte så speciellt länge, och de är ganska så turbulenta.
En del skulle nog kalla honom för en sökare, men han verkar inte veta när det är slut med sökandet och dags att falla in i familjelivet för gott.
Framför mig ser jag honom som en nedsupen gammal person på parkbänken, lämnad ensam efter många förhållanden och barn med halvsyskon, och han skulle med frågande blick ställa frågan....vad gjorde jag för fel Berra.
Du visste aldrig när du var självsäker nog, utan alkoholen, skulle jag ha svarat.

Men oj, gisses vad mycket man har att skriva, när man upptäcker att man inte har så mycket att skriva om.
Det handlar om att komma i rätt forum-mode, när man väl har fått snurr på tankarna, så är det som diaree...
Det slutar aldrig komma...
Två timmar vid tangentbordet, öronen fyllda med skön musik, en TV på väggen som försöker få min uppmärksamhet, en fru som snarkar hårt bredvid, ja allting är som det brukar en vanlig söndagskväll, och nu är min hjärna på fullvarv.

Berra

Tack FinaLisa för hälsningen?

Bella mår bra och det blev en hundpromenad idag och därefter duschade jag henne. Hon är så fin??Dottern hade ju glömt mobilen på efterfesten i fredags därför kunde vi inte nå henne under dagen. Jag blev orolig men det visade sig senare att hon var hemma h sig. Nu är hon oss och sover hos oss inatt. Har tagit sin medicin??❤️

Och...jag somnar nykter??

Kram och Godnatt ❤️

Har ju egentligen inget emot en beroendemottagning, men det känns inte som att det är "första nivån av hjälp".....man kan ju tycka att en person som "frivilligt" vill bryta sitt beroende via medicinering borde få möjlighet till det på ett enkelt sätt....får se om det ens går att boka en tid hos VC i ett sånt här ärende....

Vart fullt upp så inte hunnit med kika in här. Druckit hela veckan men mycket mindre nu i helgen idag har jag bara druckit ett glas (dock stort glas så ska man utgå från standardglas så är de nog 3 glas). Men nästa vecka blir de resan hoppas jag. Coronafallen ökar rejält nu dit jag ska och de intresebestämnelser de har nu kommer uppdateras samma dag jag ska flyga. Tyvärr går flyget först 17.10 så ändrar de inresereglerna hinner de ju sannolikt gå igenom inan planet lyfter. Då bryter jag ihop och då vet jag inte vad jag gör då blir de bolaget el spåret. Ja måste i väg och få bara va ett par dagar. Enda ställe där jag kan andas är i detta land där är allting alltid bra. Så håll tummarna.

Hoppas din söndag blev lugnare med en piggare hund och en hemkommen dotter...
Du behöver verkligen få ro omkring dig!
Och inte falla för det som gör dig illa .... håller tummar och tår för att du ska få några vita och sköna dagar denna vecka. ??

Kram ???

Kul att du tittar in?
Läste precis ditt inlägg i Vinägers tråd och du har alltid intressanta reflektioner. Jag gillar nyanser i tänkandet och att allt inte ser svart eller vitt ut eller känns fyrkantigt.
Vad skönt att du kommit in i en bra period utan alkohol.
Samma här, jag hade en hemsk fylla för en månad sedan och var dålig i fyra dagar efteråt.
Så nu efter en vit månad mår jag jättebra och vill inte förstöra genom att dricka igen.
Hoppas att mitt minne räcker långt denna gång...?

Kram ???

Kan se olika ut en del går bara via sin vc och får hjälp via dem en del vc skickade remiss till beroendeenheten. Sen i alla fall större städer finns ju andra aktörer ochså. De på beroendeenheten brukar oftast kräva man lämnar urinprov för se man inte missbrukar något annat ochså, de får man räkna med lämna lite då och då. En del ställen kör ochså med man ska gå dit ta sin antabus i början varje dag mm. Kan se lite olika ut. Beroende vården kan oftast erbjuda mer hjälp än vc om man tex vill prata med någon. Men är de bara antabus du vill ha och ingen annan hjälp så hade jag nog vänt mig till vc först.

Flera här inne har fått Antabus utskrivet för att ta själva/hemma. För mig har det varit tvärnobben, det är beroendemottagning som gäller. Eventuell arbetsgivare behöver i så fall bli informerad, man måste infinna sig på mottagningen 2 ggr/vecka. Har fungerat alldeles utmärkt för min del.

Bra att du tar tag i problemet!

Tyvärr har det blivit fler.. Tidigare har mina problem mer eller mindre försvunnit efter 1-2 månader, men den här gången hänger det kvar längre. Jag tror att kroppen och hjärnan behöver lite tid på sig för att ställa om. Håll ut och som sagt, kontakta vården om det håller i sig.

Jag menade att se på alkolpaus ungefär som om man testar att ta bort ett födoämnen för att kolla om man är allergisk, inte att laktosintolerans orsakar oro, men jag formulerade det lite otydligt ?. Hur som, allt har sin tid, gå vidare i din egen takt, balansen finns där inom räckhåll!

Har aldrig sökt någon hjälp för mitt alkoholberoende, men tänkte att jag ville ta Antabus en period. Men är det bara att boka en tid hos en allmänläkare på en vårdcentral och så får man Antabus efter eventuellt leverprov? Eller måste man gå via någon "beroendeklinik" eller liknande?