Senaste kommentarerna i forumet

9 vita veckor nu. Första veckorna gick mycket lättare än jag hade vågat hoppas på. Men de sista två veckorna har jag börjat må sämre. Jag har tidigare skrivit om mina problem med sömnen. Sömnproblemen har sista tiden blivit ännu värre och nu har detta börjat påverka mig rejält. Jag vaknar nu ofta efter 3-4 timmars sömn och har mycket svårt att sedan somna om. Detta ”sliter” på mig känner jag och jag känner mig ur balans. Vet egentligen inte om detta är kopplat till min omställning till ett nyktert liv, men så här illa har jag aldrig sovit och det är inte hållbart i längden.
Någon som har haft eller har liknande erfarenheter med sådana sömnproblem i samband med avslutat drickande?

Om man ska orka ta sig tillbaka så måste man lyssna på kroppen - och det gör du! Mycket klok strategi.

Stress är verkligen en bov i sammanhanget, som man antingen får hålla på avstånd eller lära sig hantera.

Jag brukar tänka att stress är inte farligt, men brist på återhämtning är farligt. Efter mina utmattningar behöver jag återhämtning varje dag i princip, annars rasar jag ihop.

Och sen brukar jag tänka att ibland är det bästa inte att jobba mer utan att jobba mindre. Min hjärna checkar ut totalt ibland, typ fredag eftermiddag. Då kan jag lika gärna gå hem. Tydlig signal.

Grattis till 55 nyktra dagar!

Kram ?

Men det är bara ett sug och en känsla och den går över.
När suget kommer tänker jag att ”jaja, jättejobbigt med suget och att jag inte får dricka. Men det är typ det enda jobbiga med det hela. Och det finns så mycket fler positiva saker med att INTE dricka! Så det är så värt det”.

Har precis läst klart the alcohol experiment. Verkligen bra bok!

Du försvann .. :(

Har inte heller lagt fram hela sanningen till många. Har å andra sidan mest druckit vin hemma. Hoppas din helg går bra ?

Ångest kan skava.... utan att det finns nån anledning. Det har jag lidit av feån och till sen jag var liten. Men det är bara de senaste åren när den har blivit värre och värre som jag lärt mig att det är just ångest.
Efter att jag slutade helt med alkohol (55 dagar nu) så har den blivit bättre.... men den kommer lite då och då iallafall speciellt när jag stressar.

Veckan har varit den jobbigaste hittills denna höst vad gäller jobb. Och jag har sovit dåligt! Vad tydligt det märks när jag direkt gör lite för mycket efter min sjukskrivning i utmattning. Har bara för en månad sedan gått upp till 100 % igen. Dock kommer jag inte gå tillbaka till 40h/veckan utan försöker hålla mig till 75 % (30h/veckan). Så denna vecka jobbade jag över mina 30 h och könner direkt att jag inte klarar det! Slår tillbaka kraftfullt på min kropp med yrsel, svårt att andas, deppig, ont i kroppen...
MÅSTE ta ett steg tillbaka och hålla på mina 75%. (Är min egen chef så inte lätt alltid) kan egentligen jobba hur mkt som helst..

Nykterheten går bra! Himla
Skönt när man känner sig trött och sliten att man iallafall inte blir sliten av det också!
Kände mig lite sugen på vin igår kväll fredag. Men drack min cola zero istället.
Imorse försökte jag springa , men hade verkligen ingen energi och fick yrsel. Så fick börja gå istället efter 2 km. Kroppen säger verkligen ifrån!
Men var glad över att det var lördag morgon och att alkoholen inte hindrar mig längre på helgen! Sååååå värt det!

Nu ska jag äta godis!

TACK för någon som förstår! Jag vet att du har rätt, det är bara så svårt.

@Blenda

Vad bra att du hittat ett sätt för dig ☺️ Jag tänker lite samma. Om det står en flaska afritt vin hemma känner jag mig lugnare fast jag inte har smakat ens. Så det får duga för nu ❤️

Idag blev jag erbjuden alkohol.
Hade varit enkelt att tacka ja. Inget konstigt.

Men jag tackade nej.

7 dagar nykter idag. En vecka ☺️
Glad och tacksam.

Det är inte ”bara” att lämna. Tyvärr är det ditt enda val. Du behöver inte fruns medgivande. Klart hon vill glida vidare på räkmackan. Att hon förstör ditt liv och barnens barndom skiter hon i. Lägg bort flaskan. Skicka in pappersexercisen. Hyr ett boende. Huka för stormen. Polisanmäl hotelser och ofredanden om de kommer.

Tack alla, och
JA- Nu vet jag att det går att genomföra dessa möten utan alkohol.

@Sommarbarnet Jag minns att det tog mig mer än 6 månader att sluta vara arg vid min 2:a skilsmässa. Men ilskan försvann till slut.
Tror att du som jag använder ilskan för att komma framåt?

Tack vare @Torns inlägg om löpning har jag idag sprungit/gått 8 km.
Så nu vet vi vem som får skulden om jag har träningsvärk imorgon.?

Men jag måste komma igång med träningen.
Har alltid tränat mycket och mått bra av det.
Visserligen gick jag hem och drack vin efter träningen för det tyckte jag att jag var värd.?
Slutade helt med träningen efter jul för jag fick ytterligare ett uppdrag av jobbet och det blev så mycket jobb och övertid så jag slutade träna.
Varje vecka säger jag att Nu så skall jag komma igång igen.

Jag inser att jag verkligen behöver de endorfiner träningen ger nu i nykterheten.

Snusar också men det har jag inte gjort något åt.
Lite dumt för jag slutade snusa 2011 och började igen för 1,5 år sedan.
Varför????
Mina barn var jättearga på mig för att jag började snusa.
Mitt vindrickande har de aldrig sagt något om.....
Tror det beror på att deras Pappa dricker värre än vad jag gjorde.
Dottern ( 20 år) kunde inte ha alkohol i sitt rum hos honom för då hittade han den och drack upp hennes cider och prosecco.
Så i deras ögon är jag den normala.
Stackars barn- Vilken uppväxt

Har tagit för vana att sätta mig i "vin-fåtöljen" med ett fint glas med något alkoholfritt i och bara andas, för att få avkopplingen när den behövs, och när jag tidigare tagit ett glas vin.
I förrgår när jag hade extremt ångestpåslag drack jag en alkoholfri öl redan på förmiddagen för placebo-effektens skull. Detta kan säkert vara kontraproduktivt och sätta igång sug hos andra, men för mig hjälper det. Jag tänker inte göra det varje dag, men när det är riktigt jävligt kommer jag att ta till allt för att komma vidare nykter, och samtidigt lära mig att det INTE är alkoholen som lugnar mig.

Lördagskväll. Maken lagar hjortfilé. Höstrusk ute. Som gjort för ett glas tungt, mustigt rödvin. Till och med i receptet är det en bild på ett glas rödvin. Sippar dock vidare på mitt glas med tomatjuice. I morgon vill jag vakna med ett leende på läpparna och vara stolt över mig själv. Inte känna mig misslyckad och värdelös som föll för suget.

Hej Varafrisk, du ska inte skämmas, du ska vara stolt över alla dina försök att stå emot alkoholen, och för att du varje dag orkar kämpa på ett sätt som inte så många i Sverige tvingas göra för sina barn.
Du kommer att klara att komma dit du vill så småningom, så länge du inte ger upp.
Och jag hoppas av hela mitt hjärta att du får en vilsam och fin kväll! Kram.

Hej varafrisk,
Jag hoppas du förstår att det verkligen inte var en fråga som behövde besvaras, här är det verkligen frivilligt att dela det man vill eller inte.
Jag tänker på det där med självkänsla, och hur himla viktigt det är att ibland få luta sig emot sig själv och känna; yes, jag fixade det.
Som idag. Kan du liksom gnugga dig i att idag blev en nykter dag. Bra nog. Det bästa tänkbara till och med.
Du har så otroligt mycket utmaning med att hjälpa din dotter, hålla ihop familjen (tolkar jag det) och hålla ihop all oro. Jäklar vilken kämpe du är. Hoppas du får en bra kväll! Kram ?

Det är inte alltid så enkelt som att bara lämna eller sluta. Jag förkörjer hela familjen och min fru vill absolut inte förlora sin räkmacka, även fast hon påstår att ta hand om huset är ett hårdare jobb än att faktiskt arbeta. Hon har hotat att om jag begär skilsmässa så ska hon göra allt för att förstöra mitt liv. Hon har dragit känslomässiga hot att om jag lämnar henne har jag förstört hennes liv. Jag har varken vänner eller familj där vi bor, det har hon sett till. Ingen har hälsat på på flera år då hon gör att ingen känner sig välkommen här. Jag får arrangera att träffa dem i smyg för att undvika bråk. Läs även på lite om traumabonding, det är förbannat svårt att lämna även om jag vet att jag måste.

Jag har vid olika tillfällen pratat med barnen, båda förstår men med hjärntvätten hon håller på med är det ständigt kaos och ena barnet är oftast på hennes sida. Scapegoat barnet är dock helt på min sida och vill flytta med mig, hon vill helst att vi ska åka och ta in på hotell nu.

Till mitt drickande, jag ser det inte som jätte problematiskt då jag kontrollerar det just nu. Men självklart skulle jag behöva dra ner på det, men jag ramlar hela tiden då jag lever med konstant stress med drama och bråk dagligen.

Det är bara barnen som gör att jag orkar fortsätta kämpa. Utan dem hade hag nog gett upp.

Jag tillägger att jag endast har varit nykter i 5 veckor. Jag och mannen har bråkat en del speciellt när jag var full. Då var mitt humör inte nådigt. Det som stärker min övertygelse att jag måste vara nykter är att jag vill att mina barn ska ha det bra, med en mamma de kan lita på som inte är full i tid o otid samt att kunna känna lugn hemma.

Jag är verkligen inte guds bästa barn. Men jag vet att det går att göra förändringar.

Hej! Du har varit medlem länge här nu. Du skriver att du kan sluta dricka men har inte gjort det. Du skriver att du vill lämna men har inte gjort det. När kommer förändringen?

Dina barn lever i en hemsk situation så som du beskriver det. Har du frågat dem vad de känner? Hur mår de?

Jag blir orolig när jag läser hur barnen har det.

Om du vill skiljas och ha vårdnaden om barnen så är det tid att sluta dricka alkohol.

Om du och din fru vill ha kontakt med barnen när de blir stora så är det dags att förändra deras barndom.

Det låter hårt men blir väldigt bekymrad över hur barnen har det.

Regn och grå himmel, en perfekt dag för rensning av garderob två, bullbak och häng med liten bebis. I lagom takt, allt. Vilostunder som nu.
Har behov av att göra istället för att tänka, när jag är ledig. Har ofta tänkt att ett praktiskt jobb hade passat mitt psyke bättre men jag är tyvärr inte så praktiskt lagd.. eller iaf inte så det stör. Jag skulle få börja som pryo om jag försökte mig på en sådan karriär och då börjar jag väl lära mig jobbet lagom till pensionen.
Hänger kvar och håller i, helt enkelt.
Knogarna vilar dock, idag känns det enkelt att vara nykter. Har resonerat klokt med mig själv och beslutat mig för en rätt enkel middag istället för avancerad, låta det vara stökigt medan jag håller på. Andas.
Det är intressant och lärorikt fortfarande, att lära känna sig själv som nykter. Hon är helt ok!
Tack @torn och @jullan för stött och kramar!
Njut av dagen! ?

Systemet är stängt och jag har inte köpt någon alkohol. Det blir vatten eller äpplemust!

Kram:)

Då jag kom över ditt inlägg, började jag fundera hur mycket jag nämnt för min pojkvän hur jag upplever hans kämpande med nykterheten. ? Det enda jag nämnt för honom är att det är klokt att sluta .. ?

Kan tänka mig att man gärna vill ha någon respons för sina ansträngningar. Låtit bli att nämna för att det är känsligt? jag vet inte. Har däremot nämnt för honom att jag är stolt då han även slutat snusa ... ?

Betydelsefullt att läsa andras inlägg, som leder till reflektion över sig själv och hur man beteer sig. Vad man t ex kan tänka på, och försöka förbättra.

Sköt om dig.
?

Köpte Stora boken och sträckläste. Bra. Om man varit andligt intresserad innan, hjälper nog detta. Plockade sedan fram Eugene Petersons The Message. Även den intressant (det är ju bibeln då / nya testamentet) och hjälper.
Nu är jag inte praktiserande kristen alls, utan testar och söker mig fram. Även bokat tid med en pastor (!). Och gått med i ett parti.
Oj, det finns ju tid. Vaken och klar tid dessutom.
Nu mot löprundan!

Först vill jag säga att jag blir varm i hjärtat av att läsa i trådar hur gott ni mår som klarar av att vara nyktra...jag blir glad både för er skull och för min skull. Jag vill dit...och ska dit...och jag tvivlar inte på att det kan vara så bra som ni skriver. För mitt liv var bra innan alkoholen tog över...visst det hände massvis av svåra saker...men när inte de svåra sakerna var där...då gjorde jag ju de där vardagliga sakerna som jag kan sakna...fixade mer i hemmet, tränade mer...ja helt enkelt gjorde lite mer saker.

Se klart..jag vet att jag inte behöver svara men jag tänker att jag vill nog ändå...jag är en ganska öppen person ibland kanske för öppen...när jag är i kris..har jag mer vänt mig utåt än inåt. Nu försöker jag väl härbärgera vissa känslor som ändå kan vara bra att försöka härbärgera men annars vänder jag mig nog gärna utåt..för att få stöd, hjälp och bekräftelse. Men en av anledningarna till att jag är öppen är inte för att man ska tycka synd om mig...visst jag söker förståelse...men jag vill även visa för omvärlden att det svåra även finns...allt är inte en vacker ytlig fasad...utan det kan var jäkligt skitigt och jobbigt också. MEN när det gäller mitt alkoholmissbruk...det är jag inte så öppen med..jo nu för tiden när det gäller professionella kontakter som tex tandläkare, vårdcentral, sömnläkare dock inte mitt arbete men några få vänner. Anledningen till att jag inte skriver hur mycket jag dricker är att jag skäms samt att om jag skriver om det då blir det liksom verkligt på något vis. När min läkare frågar om det så när vi började träffas kanske jag pratade sanning 70% medan jag nu ligger nog mer på 90-95%. Här i forumet berättar ju de flesta hur mycket man har druckit då man drack men det är sällan som fortfarande dricker som berättar hur nuläget är. Jag tänker att det är mycket lättare att berätta om hur det var om man befinner sig i ett läge då man har kontroll. Men jag dricker i snitt ca 2-3 små starköl tidigare valde jag en starkare variant men nu 5% därtill brukar det vara den minsta mousserande vinet på 25cl och vin på 18 el 25cl. Det kan bli mer när det är fredag el lördag. Det skulle vara bra om jag kunde minskat mitt drickande men jag behöver sluta helt...för min kropp behöver vila...den behöver återhämtning under en lång tid. Så är verkligheten. När jag var hos kuratorn igår gick vi igenom det som var positivt resp negativt att dricka alkohol. Och under det negativa var det väldigt många fysiska åkommor. Så är det....

Och idag är det lördag..systemet stänger kl 15 och jag ska inte åka dit...känner starkt att jag behöver vila ifrån alkohol...hjärnan kan komma att spela mig ett spratt närmare kl 15 men jag har ganska ont i magen idag samt att jag har lite symptom (med tanke på Covid 19) som bidrar till att jag inte ska vara bland folk. Så där var Covid19 till en fördel för mig. Annars började inte dagen så himla bra...min dotter ringde kl 8.15 ...jag hade somnat om..så jag vaknade med ett ryck..i displayen var det ett 010-nummer så jag blev så himla rädd! Min dotter hade fått låna telefon av någon. Jag hörde väldigt dåligt vad hon sa...men hon ville bli hämtad på en plats inne i stan. Till saken hörde att hon skulle stå och sälja korv ihop med en annan tjej i ett köpcenter för fotbollsföreningen mellan 9.30-13. Hon var ute på krogen igår och var som alltid på efterfest. Jag sa till henne igår att hon skulle kanske stanna hemma eller åtminstone inte gå på efterfest men det är de enda sociala kontakter hon har så hon gick. Var på efterfest. På efterfesten börjar en kille och hon bråka verbalt. Killen säger till henne att det är ingen som vill ha dig här vilket hon tar bokstavligt och går ut. Går ut utan jacka, väska, mobil och nycklar. Så hon sover ute..i någon container...i endast klänning och skor. Kommer sedan hem till oss. Jag fixar frukost. Och det min man är mest stressad över är vilka kläder hon ska ha på sig när hon säljer korv...vill stryka något som inte behöver stryka...och mitt hjärta värker över hur det är för min älskade dotter...och tårarna rinner. Nu är hon hemma igen efter att ha sålt korv...all hennes energi är slut...hon fick sköta kassan hon som har så svårt fört matte...och nu måste hon få tag i sina saker...och tro på att de finns där efterfesten var.

Nu är jag väldigt öppen med denna berättelse men det är för att jag vill att man ska förstå hur det kan bli att vara bipolär, ensam och med alkohol i kroppen. Hade inte alkoholen varit med i bilden hade ju inte allt hänt. Hade jag inte druckit alkohol de senaste dagarna så hade jag inte haft så ont i magen idag. Idag dricker jag ingen alkohol....jag vilar..jag ser en serie..och när jag blir piggare kanske en promenad.

Ha en fin lördag och kram:)