Senaste kommentarerna i forumet

Trillade dit igår kväll. Kunde inte låta bli att ta ett glas vitt vin från den öppnade flaskan som maken lämnat i kylen. Usch så dumt! Positivt dock är att jag slutade efter ett glas. Hade det varit för ett par veckor sedan så hade jag gladeligen druckit upp hela flaskan.
Idag är det en ny dag. Ikväll blir det stenhård träning. Efter det ska jag hem och diska efter middagen och då kommer suget att komma. Hoppas kunna stå emot då.

här kommer ett livstecken från mig också. Jag tillhör den första tredjedelen du nämner Adde, som gått ut i ren och fungerande nykterhet.

Min nykterhet är trygg, säker och stabil. Och det är inga tomma ord, eller frampressat med vita knogar, från min sida. Jag har ju lång erfarenhet, det är snart 50 år sedan min första berusning. Jag har kört hela registret, från de första underbara berusningarna, via hemska ångestdrypande fylleslag, utvecklat periodiskt drickande, bakfyllor med pre-delirium och svåra kramper, men också haft två långa nyktra perioder tidigare. Så jag vet hur jag fungerar och vad som behövs för en stabil nykterhet.

Precis som dig Santorini så slutade jag på egen hand, med hjälp av egen vilja och beslutsamhet, samt med en hel del stöd här på detta forum. Utan kemiska preparat eller ”professionella förståsigpåare”.

Mitt engagemang här på forumet avtar mer och mer. Jag är in och läser ibland, men skriver ytterst sällan. Efter att ha läst här på forumet nu i sådär en 5-6 år, upptäcker man att det är ungefär samma mönster och upprepningar hela tiden.
Några kommer in här och är fast beslutna och övertygade att sluta med alkoholen. Dessa klarar sig oftast bra. Sedan är det de som är lite osäkra, och bara tror och hoppas att de ska klara att leva utan alkohol. Dessa klarar sig mindre bra, och måste ofta ta någon eller några vändor i alkoträsket till innan full insikt uppnås.
Det tråkiga och jobbiga i längden är dessa som minsann ska klara av ett kontrollerat drickande, eller ännu värre, förespråkar att kontrollerat drickande är ett alternativ. Nej! Alkoholister har aldrig, och kommer aldrig, att klara av att bara dricka lite och bara ibland. Alkohol är en sinnesförändrande och starkt beroendeframkallande drog. Har någon druckit sig till ett beroende, så finns det ingen reversibel process där denne person genom att fortsätta dricka kan bli av med sitt beroende. Lika lite som en heroinist skulle klara av att knarka kontrollerat genom att bara ta en liten sil framför TV:n på lördagskvällarna.

Självklart låter jag det första glaset stå orört, eftersom det bakom detta står en lång rad glas fram till en för tidigt grävd grav.

/Pi31415

Jag säger som jag skrev i Addes tråd att det känns som att få en hälsning från framtiden. Fint och tack ?

för ditt inlägg, blev rörd och tacksam. Vi hjälps åt här, brukar jag skriva. Så är det ? Se till att stanna kvar på just den här festen för det blir mer fyrverkerier ju senare du orkar hålla ut! Stor kram ?

Och smart- när det kommer till städning. Blir inga Nobelpris om vi ägnar all tid åt att lägga saker på rad.
Jag känner igen allt från mina barn. Lite småljug och lite små-ta och lite små-allt möjligt. Jag var också väldigt fixerad vid ordning och reda men det löste sig så småningom pga det var omöjligt. Nu bor de alla hemifrån i lägenheter och hus som de fixat på egen hand. Några har det stökigt (småbarnsföräldrarna). Men jag minns att det kunde vara mysigt att städa ihop. Som ett projekt. Idag är jag inte direkt marie kondo, men nykter och då gör det mig inget att det är lite stökigt.
Hoppas du får andas mer imorgon!

Tack för fin hälsning, blir så glad när du och @andrahalblek hälsar på, känns som vi gått i samma klass men nu lite olika högstadier- men att ha gått första året i skolan ihop, sån särskild samhörighet.???
Jag var faktiskt på en jättesen middag i lördags. Har inte varit uppe så sent sen nyår! Men jag var konstigt pigg kanske för att det var så kul att träffa människor, prata och skratta åt trams mest.
Jag har säkert förvirrat dig (inte första gången) för jag skrev i nån tråd att 6 september är det 9 månader.. inte en siffra rätt med andra ord. Men 9 är det nästa gång, helt säkert!
Konstigt nog går det att må lite bättre- hela tiden. Jag är så himla glad över min vardag även om du ju vet att den ibland är onödigt stressig. Särskilt när jag har barnen på nära håll. Intensivt. Snart dags för miljöombyte och väntar på mina vårlökar som ska planteras enligt en plan. Starka färger- längst bort- då jag tycker jag ser så dåligt ?
Det blir fint! Om intresseklubben fortfarande antecknar så kan jag lova dig uppdateringar nästan i realtid. Kram och godnatt ?

Idag har jag bestämt mig för att lägga ned med alkoholen ett tag, tänker använda tråden här för pepp att hålla uppe modet, att kliva av den emotionella bergochdalbanan med alkohol och se om livet kan kännas lättare utan. Kort och gott! Hej ?

Tack @vaknavacker, nu har jag tittat på filmen. Det känns som att min pannlob tagit semester och amygdala har haft fest, det ska bli ändring på det nu ?

Jag tror inte på att dricka kontrollerat. Försökte några månader i början, men det funkade inte.

Har också sett alldeles för många här på forumet falla tillbaka i missbruk på grund av det tänket. Jag behöver inte ens testa själv för att inse att det är snudd på omöjligt.

Kram ?

Att du startat en tråd här är en jättebra början! Läs och skriv mycket på forumet så ska vi peppa och stötta allt vi kan.

I min tråd ”Behöver all hjälp jag kan få” finns en massa tips om poddar, böcker och youtube-klipp. Du måste mata skallen med nyktra argument.

Kram ?

Igår fick jag ju det. Men idag har det varit full rulle hela dagen. :/ men det är mitt eget fel!
Nu sitter jag dock i soffan i lugnet och läser och skriver här och andas. ?? dock börjar bli väldigt trött!

Hej! Jag måste säga att jag tycker det ser riktigt lovande ut för dig att fixa det här. Du tar det här projektet väldigt seriöst, och det är viktigt.

Och att du redan efter två veckor pratade med arbetskamraterna var riktigt strongt gjort!

?

Grattis till 2 nyktra år! Kul att du tittar in och hälsar på ? Det ska jag också göra, år efter år ??

Kram ?

Ja, glöm inte att andas! Kan du ge dig själv 30 min på sängen med stängd sovrumsdörr någon gång under dagen? Det är viktigt att inte stressen får skena iväg.

Kram ?

Precis så är det. En förälskelse som slutar i förnedring och kaos, och sen känner man sig halv ett tag, och miserabel. Men efter några månader vaknar man upp och tänker ”Hallå!? Vad såg jag hos honom egentligen?”

Kram ?

Låt tiden gå en dag i taget. När jag började min nyktra period kändes det otänkbart att sluta för alltid. Sen gick tiden och undan för undan slutade jag sakna alkohol. Som när man kommer över nån man varit kär i som dumpat en. I början är det olidligt, sen sorgligt, sen vemodigt. Och så börjar man tänka att var han verkligen så fantastisk, han var ju ofta rätt osympatisk egentligen, och till slut fattar man inte varför man var kär överhuvudtaget. Så låt tiden gå, det kommer inte alltid kännas så svårt att inte få dricka.

Full rulle idag med jobb och barn och städande av stora (9 år) tjejens rum som
Tog mig två timmar efter middag. ? Hon kan verkligen inte städa eller organisera. Vet inte hur jag ska få henne att lära sig. Har städat och rensat hennes rum sen hon var liten. För hon samlar på allting hon hittar så det är smockfullt. ? Har fått smygslänga saker när hon varit i skolan. Samlar på allt från stenar, pennor, hårsnoddar, toalettrullar! ?
Hon har adhd , vet inte om det är nån fix grej som dom har för sig. Syrran samlade också på massa skit när hon var liten.
För nåt år sen fick dottern städa sitt Rum själv. Då tog hon bara alla saker och tryckte in dom där dom fick plats... Tack och aldrig mer!

Hon brukar sno saker också. Inte så ofta i affärer (fast har kommit på henne med det me, när hon var ännu mindre ?) men hon brukar sno med sig saker hem från fritids. Eller så ”hittar” hon eller får saker av kompisar hela tiden. Men tror att hon hittar dom nära något annat barns plats och tar dom.... hon är nog kleptoman. Eller som en sån där fågel (är det korpar? ) ? som bara måste ta upp saker som glittrar/glimmar ? .... rensar hennes fickor och ryggsäck dagligen på massa krimskrams!

Jag själv gillar att ha ordning och reda! ? Därför blir jag nästan lite manisk ibland med städandet och sorterandet. Kan inte ha för myckt skit framme för då kan jag inte slappna av. Blir så trött på mig själv också för gör lite för mycket varje dag. Både vad gäller jobb och hem.
Och det var därför jag gick in i väggen för 1,5 år sen så får passa mig! Men när jag blir sådär trött på att jag inte kan lugna mig utan kör slut på mig själv. Så vill jag bara slappna av ÄNNU mer och sluta tänka. Så dränker mig själv med vin istället...... så dumt!

?Har inte andats så bra idag heller... glömmer det. Och sen kommer jag på mig själv så får ta djupa andetag. Men blir yr då för får för mycket syre till hjärnan på en gång. Men det är bra och viktigt att andas! ?

Huvudet på spiken! Rädslan för att misslyckas gör att vi inte vågar berätta för nära och kära i början. Och alla morötter och piskor är bra i början, så det var klokt att stänga den bakdörren.

Också klokt att inte sätta någon bortre gräns. Jag tänker ”inom överskådlig framtid” och tar ett nytt beslut varje månadsdag typ. Snart 8 mån, helt otroligt!

Och jag vet inte vad som skulle få mig att dricka nu ärligt talat. Jag har under dessa månader blivit väldigt anti alkohol, ur både individsynpunkt och samhällssynpunkt. Och jag saknar det inte alls faktiskt. Tiden jobbar för oss.

Kram ?

Det är helt naturligt att du känner sorg inför att göra slut med din vän i med- och motgång. Men den vännen har ett dåligt inflytande på dig, drar iväg dig på äventyr som slutar i katastrof.

Du kommer snart att känna en enorm lättnad. Det är tusen gånger lättare att sluta dricka helt än att dricka ”kontrollerat”. Se bara till att stänga bakdörren, spika igen den.

Håll i. Håll ut. En dag i taget.

Kram ?

Och förresten Andra Halvlek. Det betyder massor att du var inne i min tråd när jag var borta ❤️ Tack för det. Jag kände mig mycket mindre ensam på en gång ?

Om man ska sluta helt eller inte?
Jag känner att just nu vill jag inte fundera på det.
Tankarna finns på aldrig mer, och de känns just nu faktiskt ganska ok.
Men jag skjuter bort dem och säger till mig själv att "Det sätter vi oss ner och tar ett samtal om senare, när du kommit lite längre."

Jag berättade för barnen och jobbkamrater tidigt typ i andra veckan att nu skulle jag inte dricka alkohol på 3 månader . Lite spridda kommentarer av arbetskamraterna. Inte någon som ropade hurra och sa vad duktig du är precis.
Men jag funderade på varför jag tvekade att berätta.
Jag kom fram till att det var rädslan över att misslyckas.
Och att det gjorde det lättare att misslyckas om ingen annan än jag visste att jag misslyckats.
Så då bestämde jag mig att den utvägen skulle jag stänga.
?

Idag har jag varit sugen på alkohol efter en rörig dag på jobbet, inte så att jag skulle dricka något idag men känner att det kommer bli svårt i veckan. Tänka en dag i taget ska man ju, imorgon kommer jag kanske känna annorlunda och därför är det meningslöst att grubbla på framtiden. Försöker läsa på lite om hur kroppen påverkas av alkohol tex hormoner, sömn och immunförsvar, det motiverar att hålla fast vid mitt löfte.

Jag måste tacka er två personligen nu när ni är här i min egna tråd.
Har läst alla dina kloka ord @Se klart och de har fått mig att tänka på ett djupare plan varför jag har ett beroende.
Och tack vare dig @Andra halvlek hittade jag den metod som verkar funka på mig. Din faktametoden?. Passar tydligen min personlighet.
Och
En dag i taget??

Tack fina ni ? Andra Halvlek, Jullan och Kennie och ni andra som svarat den andra vändan jag var här inne.. ?

Ångesten har lindrats men är fortfarande där. Samma ångest. Samma ego. Känner en stor sorg. För nu vet jag ju verkligen att det inte går mer. Men samtidigt så är det en sorg. Som en gammal vän som alltid funnits där när det varit trist, roligt, hemskt och ledsamt.

Jag har ju försökt att dricka normalt. Verkligen försökt! Läst varenda bok, googlat, pratat med läkare, trappat ner... Men.. Tar mig en redig fylla som får konsekvenser, är nykter en månad (längsta jag gått), börjar så smått, det går bra. Riktigt bra, tror jag är botad ? och så sex månader senare är jag tillbaka på ruta ett.

Jag orkar faktiskt inte mer. Jag orkar inte hålla på att hålla koll, räkna glas, kolla så jag dricker i samma takt som andra, begränsa mig. För det är inte så jag vill dricka och om jag inte kan dricka som jag vill, så vill jag inte göra det alls. Jag vill ju dricka mycket! ?

Jag vet att detta kommer bli den största utmaningen i mitt liv. En utmaning med mig själv som antingen vinnare eller förlorare.

Ska försöka skriva här ofta. Och nu i början kommer jag nog inte vara så aktiv i andras trådar. Jag orkar helt enkelt inte.

Dagen har gått bra. Ångestpåslag ibland. Jobbat. Ätit middag med min man. Och där går det väl bättre tror jag... Ska sova tidigt. Normalt sett somnar jag inte förrän vid 1 men detta måste också ändras på.

Att jag har 3 dagar nyktert betyder inget för mig. Dricker ju sällan på vardagar så det är fredag som blir eldprovet.

Godnatt på er alla ?

Go kväll!

Nu har det gått två år utan en droppe alkohol, riktigt nöjd och jag ångrar inte för en sekund att jag slutade. Ni som fortfarande tvekar så kan jag helt klart rekommendera att vara helnykter.

Mvh