Senaste kommentarerna i forumet

Hoppas det har gått bra för dig att samla vita dagar! Att få ihop 70 dagar var bra jobbat! Tycker du ska fortsätta räkna från 70 och inte "låtsas om" din vinhelg ?

Ha en fin dag! Kram!

”Det har du faktiskt inte med att göra” brukar jag svara med silkeslen stämma när någon känns obekvämt nyfiken. Den repliken tystnar typ alla.

Kram ?

Bra att du är tillbaka! Har saknat dig.

Kram ?

Nu är det Dag 8 för mig och jag börjar med delmålet en månad... Har inte känt av någon abstinens, men det kanske beror på att jag äter smärtstillande mediciner som man blir väldigt trött av. Har inte ens orkat läsa här på forument ?

Idag skiner solen och jag hoppas orka gå ut en stund!

Kram till er alla där ute ?

Har funderat en del över detta att vissa personer alltid skall kommentera och fråga. Vad är det som gör att personer i ens omgivning anser sig ha rätten att kommentera? Vissa kommentarer kan vara rent ut sagt sårande.

Jag har råkat ut för detta när jag 1. berättat att jag inte dricker och 2. varit ordentligt smal. Vid just dessa två tillstånd är tydligen helt fritt fram att fråga och kommentera. Dessa kommentarer och frågor kan vara både jobbiga och ibland tom sårande. På något vis skall man försvara sig. Varför??? Tilläggas kan att när jag vägt lite mer (en viss rondör☺️) har jag endast en gång fått en kommentar att ”det klär mig” och då var det från en riktigt illvillig person.

Har bestämt mig för att inte låta mig påverkas mer! Jag är ju jag och jag bestämmer själv om jag vill hoppa av alkoholtåget, gå upp/ner i vikt, tatuera mig, inte jobba, ja, listan kan göras lång.

Bara för att jag sov som en stock igår har jag sovit direkt uselt inatt?Tur att det inte är idag jag skall till Ikea med en skock ungdomar?Tror helt enkelt att jag bara skall ta det lugnt idag.

Sippar vidare på mitt kaffe och kikar in på några andra trådar?

Kram?☕️?

Åh, vad skönt att du sträckte ut din hand och fick hjälp av din AA-grupp. Ibland behöver du gruppen, och ibland behöver gruppen dig.

Att slarva med möten och skriva här är big nono ? Det är viktigt att reflektera och planera fortlöpande, och hitta stöd i varandra. Det är en viktig del av framgångsreceptet tror jag.

Kram ?

Nu är jag inne på min vecka 5 med löpning. Små framsteg mest hela tiden och jag är säker på att det hänger ihop med att jag inte dricker. Springer snabbare, orkar intervallträna, det känns helt enkelt inte särskilt jobbigt. Kroppen tackar med att forma till sig. Mycket skönt och inte minst så bra för humör och sinnesro.
Nu är vi ensamma ett par dagar, skönt. Kräftor igår, lite städning, jobb såklart. Molnig dag, bra som omväxling.
Idag är jag nykter. När jag tänker närmare på att dricka mår jag faktiskt illa.
Önskar er alla en fin dag.
Och alla ”nya” önskar jag tålamod och åtminstone ett ögonblicks insikt om att det blir bättre, hela tiden, det bättre tar aldrig slut. När det har börjat. Kram på er! ????

Hej alla fina själar där ute!
Idag är jag så glad, har ju ”födelsedag” och mår bättre än aldrig förr! Jag hade det ju tufft när jag skrev mitt förra inlägg men sträckte ut handen i den AA-grupp jag går i och de fick upp mig på banan. Otroligt viktig lärdom för mig, jag trodde jag kunde klara nykterheten helt på egen hand och hade börjat slarva med möten, men oj vad lätt det är att lockas tillbaka till gamla vanor. Jag är så otroligt tacksam för de som hjälpte och stöttade mig, och tack till er som skrev svar här i tråden.
Mitt liv är så otroligt mycket rikare och lyckligare nu än för 4 månader sedan, och jag är så tacksam. Till er där ute som fortfarande kämpar kan jag bara säga en sak, sök er till AA, då blir nykterheten plötsligt till en glädje och inte en ensam kamp.

Stor kram till er alla!

Vita lögner är alltid okej om de syftar till att man ska hålla sig nykter. Jag råder dig att skylla på vit månad efter semestern, träningsmål eller hälsoskäl ikväll.

Den tiden kommer då du vill prata om din nykterhet med alla, men i början är den väldigt skör och den behöver växa till sig i lugn och ro.

Kram ?

Ja du @andrahalvlek jag håller med dig om kvantitet här, men corona och längre avstånd har gjort det svårare.
Det jag lider mycket av är att jag blir så irriterad på min mamma. Jag blir irriterad för att hon är gammal! Obs jag blir ju inte arg på henne för det, men det KÄNNS. Mycket.
För jag blir såklart arg på mig själv också. Samtidigt som jag inser att irritationen allra mest handlar om insikten om att hon åldras- och inte alltid kommer att finnas.
Igår när hon hade åkt kände jag mig sorgsen. Samtidig har det varit fint att ha henne här och hon var så nöjd med våra dagar. Randiga livet, som vanligt.
Och @andrahalvlek, jag håller verkligen med dig om värdet att göra något för nån annan. I denna tid av att känna efter är det befriande. Kram!

Smart att du bestämt dig innan att du inte ska dricka, det är nog avgörande.

Förstår lite av dilemmat, vad ska man säga??

Jag har bara kortfattat sagt att jag "slutat med det där", jag skulle nog inte vara beredd på att sätta mig och ta ett långt samtal om för o nackdelar osv. För det vet jag ju inte riktigt än, inte på ett sätt som är sant för mig, det är en sak höra andra som varit nyktra jättelänge. Det enda jag just nu skulle kunna säga är att jag var tvungen sluta, för det höll på gå överstyr ordentligt och är glad för det. Men även det undviker jag.

Första gången ni har grillkväll kan det mycket väl räcka just med ett kort nej jag dricker inte. Kanske kryddat med en ursäkt - jag ska jogga i morgonbitt, och vill vara fräsch.

Nästa gång, eller nästa sommar, kanske du är redo :)

Hej o grattis till dina nyktra dagar. Om man känner sig lite osäker i den nya situationen, kan man skylla på olika saker som vit månad så här efter sommaren, att man går på diet, tränar. Att du fått lite högt blodtryck. Att det blivit för mycket festande i sommar och inte vill just idag,Att du haft problem med magen. Det brukar inte bli så stora reaktioner som man tror. Och ljuga i det här fallet är högst tillåtet. Lycka till. Jullan

Kloka ord! Ska verkligen tänka så i framtiden

Jag har också slumrat till på dagarna senaste veckan, men samtidigt har jag haft en bra energinivå däremellan. Kraftigare och tydligare drömmar tycker jag också att jag har.
Idag på dag 19 känns det som att jag står för min första stora utmaning hittills. Eller gör jag det större än det är? Har i alla fall snurrat i mina tankar några dagar nu.
Nej, det handlar inte om att jag är rädd för att jag ska dricka idag. Det har jag nämligen redan bestämt att jag inte ska ?
Nej vad som känns tufft är att vi ska ha vänner på grillkväll det är en situation där jag förväntas dricka. De senaste dagarna har jag funderat mycket på vad jag ska säga för jag vet/tror det kommer undras. Jag vill kunna avfärda det snabbt utan för mycket diskussion och frågor samtidigt som jag inte vill heller inte göra det för stort och drastiskt. Känner att det är för tidigt att säga ”sanningen”. Är helt enkelt inte redo för det ännu.
Detta kan kanske för vissa tyckas vara enkelt, men jag tycker inte det.
Vad är jag egentligen rädd för? Deras reaktion?

Jag tror det tog mig en månad innan tröttheten lade sig något. För mig blev det också så att morgnarna blev de nya kvällarna. Jag gick helt enkelt och la mig för att se fram emot morgonen i stället. Kaffe/te smakar så väldigt mycket godare när man inte dricker! Jag ägnade mig också mycket åt att läsa böcker om alkohol t.e.x. Skål ta mig fan av Björn Åsgård eller Tänka klart av Annie Grace. Lyssna på Alkispodden, titta på Youtubefilmer om alkohol och hjärnan. Avskräckande och du blir ständigt påmind om varför du gör det du gör!

Kram!

Glömde kommentera tidigare inlägget - visst finns alla känslor kvar även när man umgås med andra, men jag tycker att det hjälper att få känna sig glad och fungerande, det finns med mig när jag har mörkare stunder. För mig funkar det så att om jag skärper mig och låtsas vara glad inför andra så blir jag glad på riktigt efter ett tag. Fattar att gruppsamtal inte är för alla, tror inte jag skulle orka heller. Fnissar lite när jag tänker på hur du sitter och himlar med ögonen ?.. Men jag gillar att jobba i grupp, har varit med i många frivilliga projekt, som att ordna festival och samla in pengar för olika saker, blir kul gemenskap tycker jag.

Ja, havet ger mig lugn också. Älskar att bara sitta i solen på varma urbergshällar och titta mot horisonten. Fler såna dagar!

...känns som att all energi runnit ur mig. Var piggare, hade mindre huvudvärk och kände mig klart gladare när jag drack vin. När blir det bättre? Just nu känns det som att detta kan kvitta ?

Detta med sömn...

Dels har det för mig ändrats hur bra jag sover, jag skulle nog behöva gå igenom gamla dagboksinlägg för att kunna beskriva i detalj, men det fanns perioder jag vaknade mitt i natten och hade svårt somna om, ibland har jag drömt lite väl konstiga drömmar. Senaste tiden har sömnen varit god, och jag har känt mig piggare på morgonen.

En bit in i första nykterheten blev jag jättetrött och kände mig håglös, behövde sova mycket. Jag hade nog kunnat aktivera bort tröttheten, men rent ärligt så blev det en period jag slumrade mycket på dagarna också. Unnade mig att faktiskt inte prestera något. Det var skönt :-)

De flesta har nog en resa i hur vi sover, men att man sover djupare, bättre och är piggare blir nog nästan för alla ett resultat av att inte kroppen behöver bearbeta den man gjort, samt att lever o co inte behöver arbeta tungt med att göra sig av med giftet.

En dag i taget! Alltid :)

Bra inställning - om suget kommer så behöver du inte ge vika. Om det inte kommer så var glad över det! :-)

Jag tycker det verkar som att man behöver passera olika "tillfällen" ett par gånger, möta eventuellt sug och säga "nej, jag ger inte vika, vik hädan", eller förvånas över att "wow, nu gick det bra".

programmera om reaktionerna så att säga.

Jag var tvungen att lyssna på den om och om efter din kommentar Se klart.
Vilken underbart vacker text med så mycket mening.
Konstigt hur hjärnan fungerar på en missbrukare, jag vet att det bara finns ett liv och jag måste ta tillvara på det men ändå så misshandlar man sig själv till det yttersta.

Jag har en plats på ett behandlingshem men det dröjer ett par månader innan jag får komma pga coronan så är det väldigt begränsat med platser med krav på enkelrum osv.

Går även hos en psykolog men tycker att det känns rätt meningslöst då han aldrig kommer förstå hur det är.

Det är bara en missbrukare som kan förstå en missbrukare så därför kommer jag att försöka gå på AA mötena regelbundet

Att ta mig själv på allvar och stå upp för mig själv är något jag haft svårt för att göra i mitt liv.
Nu tror jag banne mig att både tid och rum är helt rätt för mig att göra det!

GP

...innan jag somnar i absolut sista semestertimmen.

Ligger i sängen hemma med hettande hud, vi solade nästan hela dagen ända fram till klockan sex.
Ville suga de sista solstrålarna som gick att dra ur semestern.
Det känns så konstigt, bara timmar kvar tills allvaret börjar igen, jo jag håller på att få lite hybris, har svårt att somna.
Frugan och jag har varit ensamma sedan helgen, ja bortsett från ett kvällsdopps-besök i måndags av vår favoritfamilj som höll på att kvävas av värmen hemma, och de bjöd på middag.
Det har varit lite ensamt men ändå rätt skönt, totalt stiltje ifrån all fart och fläkt som tvärdog på söndagskvällen, alla verkar då har återgått till sina jobb, vi var verkligen på en öde ö mitt i skärgården.
Låg på bryggan och räknade myror som sprang emellan bryggans springor, lyssnade på vågskvalpet och tog ett dopp en gång i kvarten då huden hettade allt för mycket.
Frugan och jag summerade årets semester, och vi kan inte annat än känna oss helt nöjda, vi fick mycket av allt.
Lite resa, lite upplevelser, umgänge, restaurering, lite slit och skit, goda middagar, sena kvällar, fint väder som faktiskt anpassade sig till vad vi gjorde i mångt och mycket.
Det regnade och var mulet när jag jobbade inomhus, och var hyfsat vackert när vi var lediga.
Vi räknade ihop vad vi hade åstadkommit och kunde klappa oss själva på axlarna, vi hade varit duktiga, ingen latsommar utan en bra blandning av allt.

Att stänga stugan kändes precis lika deprimerande som att åka hem en vanlig söndagseftermiddag efter en helg.
Vi var ju nöjda, men samtligt så ledsna över att behöva lämna vårat lilla paradis.
Ångesten börjar så sakta vältra över mig inför morgondagen, vet inte riktigt vad som väntar mig på jobbet.
De kommer troligen att jaga mig med blåslampa, och stressmuskeln kommer att få kramp, axlarna kommer att sitta uppdragna tajt mot öronen på torsdagskvällen, och jag kommer att få dras med en efterhängsen huvudvärk.

Att komma hem till ett hem som har härjats av en ohämmad son i tjugoårsåldern har också sin charm.
Det finns ingen mat kvar och han har en stor beställning att handla hem till kvällen, han är sötsugen och hungrig.
Han har gjort sina försök att hålla rent, vissa saker har han haft koll på, det är ingen disk i diskhon.
Men klistrigt på matbordet av gamla matrester, sunkigt i soffan och det luktar fränt av tonårstesteron.
I tvättstugan vill man inte se in, det går knappt, han har fått återanvända gamla kalsonger när det inte har funnits några rena, stackarn, han kanske är mogen att vilja lära sig den där vita saken i tvättstugan som brummar.
Men han har haft det riktigt lajbans med sina polare, han berättar i timmar om allt de har gjort under sommaren, visar Youtube-klipp på saker de har filmat under semestern, han har orken att parta på minsann.
Han har fått mycket beröm för alla aktiviteter han har hittat på, så trycket ökar på att överträffa sig själv.

Nu skulle det här ha blivit en snabbis, det tog en timme i alla fall, men jag slapp ha hybris under den tiden i alla fall.
Tack för,att du orkade läsa rader, så där bara helt apropå.

Berra

Nu kommer jag skriva något som du kanske inte gillar men jag önskar nå fram.
Den mängd Imovane du får i dig varje dag är farlig.
Jag har ingen aning om vad du har för läkare men jag tycker att du ska byta. Imorgon.
• Jag föreslår att du samtidigt tar kontakt med en av rådgivarna här för hjälp och stöd.
• Läs gärna och skriv här. Men insikten om att du behöver proffesionell hjälp, önskar jag dig.
• Du lever. Du vill leva. Det är stort. Ibland består livet av insikter som följs av handlingar som gör tvärtemot, som du gör nu.
• Var rädd om ditt liv, ett enda vad vi vet. Du verkar smart och har insikter. Ta vara på allt det och mobilisera krafterna.
Ikväll kom Lalehs En stund på jorden upp i min spellista. I all sin banalitet drabbar den mig så starkt, varje gång. En stund på jorden, en underbar sekund, ja jag var där.
Du med, jag med. Så stort ju, och så ögonblicks kort. Hur ska man greppa det- inte konstigt man vill döva den frontalkrocken i hjärnan, då och då. Gör inre det mer. Sök hjälp, skriv och berätta hur det går. Lämna in Imovane på apoteket.
Håller på dig!

Jag är på dag 18.
Du skriver att du är trött. Upplever du som jag att,sömnen blivit bättre, eller åtminstone djupare.
Jag har sovit djupare senaste veckan, men vet inte om det beror på att jag inte druckit. Någon annan som har samma erfarenhet?
Förstår att suget ökar, när livet blir stressigare.
Ni fortsätter vi kämpa, en dag i taget!