skrev Svenne i Nu eller aldrig
Så var det då dagen efter grillkvällen med vännerna. Ett tillfälle som jag såg som min första större utmaning då jag alltid druckit i dessa sammanhang och det är mina vänner så vana vid. Det har på något sätt alltid varit en självklarhet.
Nu hade jag bestämt mig för att bara dricka alkoholfritt, men hur skulle jag säga detta och hur skulle de reagera?
Jag tog till mig av vissa tips jag fått från detta forum och bestämde mig för att köra hälsospåret. För det första är det ju faktiskt sant eftersom det handlar om min hälsa, men att ”ta en vit månad” efter semesterperioden låter ju lika lite konstigt som det gör efter nyår. Augusti och Januari är de vanligaste månaderna då folk vill ”ta sig i kragen” och förbättra sin livsstil.
Reaktionerna då? Egentligen ingenting eller ungefär ”det låter ju sunt”.
Jag hade inga problem att dricka alkoholfritt medans de andra drack öl och vin så det gick jättebra. Det enda som jag kunde känna var att det kanske hölls igen lite bland de andra pga av mig. Jag inbillade mig att mitt ”hälsosnack” på något sätt gav de andra lite dåligt samvete. Ungefär som att ”Ok, skål då vi andra som är ohälsosamma och dricker vin”. Det var naturligtvis ingen som sa så, utan bara en känsla jag fick, men det kan ju också bara ha varit inbillning från min sida då jag i detta läget kanske är särskilt uppmärksam på andras reaktioner.
I vilket fall så var det härligt att vakna i morse och se fram emot min 20:e helnyktra dag. För så kommer det att bli eftersom jag redan har bestämt mig. Att det är fredag spelar idag ingen roll.
Ha en härligt nykter fredag alla så kör vi vidare ?
En dag i taget!
skrev Surkärring i Lite piggare
Ännu en semesterdag har passerat och jag har upptäckt att
- det går bra att gå på uteservering mitt i sommaren och INTE dricka vin
- det går bra att köpa alkoholfri öl o cider och ställa i minibaren på hotellet
- det går bra att gå på middag på restaurang med vänner/familj och beställa alkoholfritt och låta de andra dela på vin (och jäklar vad mycket billigare det blev!)
Min semester styrs inte av alkoholen och jag har det så bra!
Min dotter verkar så glad och avslappnad och jag är så stolt över att jag kan ge henne detta, där hon slipper vara orolig över vad jag beställer in eller plockar i minibaren.
Detta är så stort för mig!
skrev Villblinykternu i Som namnet antyder...
...för ditt svar! Jag är nu inne på dag 14 och det har gått lättare än jag förväntat mig, förmodligen för att min man också är alkoholfri. I helgen ska vi på kräftskiva, det blir en stor utmaning. Både jag och min man är partymänniskor som förväntas vara fullast och tokigast. Undrar hur det blir i år, jag SKA vara nykter...känns som att jag kastar bort alldeles för mycket om jag bryter detta nu. Jag ser så vansinningt mycket fram emot att må bättre, få mer energi och bli en gladare människa (framförallt en bättre mamma).
Tack för pepp ❤ kram
skrev Kallekandricka i Förändring till det bättre
Hej alla och tack ni som skrivit.
Kör en uppdatering så ni inte tror jag gått förlorad samt att få ur mig lite tankar.
Har varit bortrest ett tag, men jag är fortfarande nykter!
Med tolvslaget är fredagen inledd. Håller jag mig nykter även detta dygn är det dygn nr 28. Hur ska man räkna egentligen? Jag räknar från och med första dagen jag blev nykter, men kalendermässigt är det först på lördag som det gått fyra veckor. Oavsett så är det helt otroligt, detta kunde jag inte tro för en månad sedan. En dröm var det då.
Även om de fysiska och psykiska förbättringarna känns jäkligt små ska jag inte sticka under stol med att det även finns en del positivt.
Jag gillar allra mest att inte bara ha alkoholen att se fram emot under dagen - positivt!
Jag gillar verkligen inte att vissa dagar ser jag inte fram emot någonting alls, vaknar och det finns ingen, absolut ingen tröst som väntar framåt kvällen - säger sig självt!
Jag är arg för jag fortfarande kan känna mig bakfull när jag vaknar.
Jag slipper känna mig törstig som en öken när jag går upp. Och den senaste veckan har jag inte vaknat vare sig mitt i sömnen eller på morgon av att jag måste springa och pissa.
Jag har heller inte slösat bort pengar på sprit och har hållit hårt i plånboken så inga onödiga köp, +1500kr!
Kanske känner mig piggare. Ibland... För jag känner mig något gruvligt trött också.
Satt och beundrade stjärnfallen i min ensamhet nu de två senaste nätterna i mörk, tyst lantlig miljö.
Tårarna kom lite smått andra kvällen efter alla idiotiska och naiva önskningar jag gjorde till vart enda stjärnfall jag såg, och de blev många kan jag säga. Önskningarna var få, mången upprepning om att få må bättre, att saker och ting ska lossna för mig, att någonting någon gång ska gå bra för en gångs skull, att få fortsätta vara nykter, få slippa ångest, att det kommande hälsobeskedet för min närstående ska vara bra. Kunde låta fantasin skena och tankarna for iväg om en saga om lille Kalle som bara har en önskan, och hur Douglas Adams måste tänkt när han fick idén till HHGTTG, han var visserligen plakat där han låg och kollade upp mot stjärnorna...
Hursom så kände jag mig lättad efteråt. De tvära känslomässiga kasten kommer kanske inte riktigt lika ofta längre? Och att tänka tillbaka på nätterna nu känns bra.
Jag fortsätter att äta så nyttigt som jag kan, förstår och orkar med. Gör det någon skillnad? Det får man hoppas, annars är det bortkastat. Fast då vore det bortkastat att vara nykter också. Och motsatsen sliter ju om något.
Ser fram emot middagen jag ska laga imorgon.
Detta har gått väldigt lätt och bra hittills, men också väldigt svårt!
En återkoppling till hur illa det varit för mig: "För män innebär en konsumtion över 14 standardglas per vecka en förhöjd risk. Intensivkonsumtion är mer än 4 standardglas per tillfälle."
Jag har druckit cirka 29 standardglas per vecka om jag räknar förlåtande. Jag vet att det egentligen är mer än så. Mer än nog oroväckande för att jag ska hålla mig motiverad.
Om ett par veckor ska jag be om att få göra en lite grundligare koll på blodvärden, vitaminer etc. Vågade inte be om det före jag blev nykter, rädd för sanningen, rädd för komplikationer för att vården inte klarar hantera vetskapen utan att kategorisera mig, rädd för att jag ska vara i ett tillstånd som är irreversibelt. Sistnämnda kan man ju vara fortfarande, men med sex veckor nykter i bagaget tänker jag det finns kapacitet att hantera det.
återigen tack för allt stöd.
skrev Andrahalvlek i Märkligaste beteendet ever
Jag inbillar mig att det är som med sorg kanske. I början ständigt närvarande, sen bara vid vissa tillfällen och sen ytterst sällan och inte lika smärtsamt.
Varje situation och reaktion som tidigare har förknippats med alkohol måste programmeras om. Det kräver aktiv handling tills det blivit en ny vana som kan tankas ner i det undermedvetna.
Det kräver en del jobb, men det är så värt det. Jag bestämmer i mitt liv. Inte alkoholen.
Kram ?
skrev Andrahalvlek i Lägger mig platt och gör ett nytt försök
Läs upp det för dem och ta det från där. De kommer att bli överlyckliga för att du bestämt dig för att bli nykter!
Kram ?
skrev Torn i Märkligaste beteendet ever
Jag har varit helt nykter i drygt 7 månader nu. Den i särklass längsta nyktra perioden jag haft sedan jag började dricka för ca 30 år sedan. Nu vet jag inte hur långa nyktra perioder du har haft men för min del så började det lossna ordentligt efter ca 3-4 månader. Det sista rastlösa skavet försvann och vanan att göra saker i nyktert tillstånd stabiliserade sig. Tiden har gjort underverk. Viktigt för mig har varit att aktivera mig, göra saker fast det har känts ovant och nervöst innan. Jag har många gånger blivit förvånad över hur kul det är och inte alls jobbigt, trots avsaknad av alkohol. Jag har också blivit väldigt lösningsorienterad och blir inte arg och irriterad på saker som inte går att göra något åt. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro att jag skulle må så här bra och trivas med livet som jag gör nu. Så mitt råd är, håll ut, ha tålamod, låt tiden jobba. Du kommer inte ångra dig.
Ha det bra! /Torn
skrev FinaLisa i Dax nu
Tänker som Jasmine och hoppas allt är bra med dig. Du behöver inte känna dig nedslagen för en liten "paus". Fortsätt kämpa! ?
Du vet vad du mår bäst av?
Kram ?
skrev Se klart i Lägger mig platt och gör ett nytt försök
Nu har jag dessvärre inget bra råd om hur du ska prata med dina nära. Men de som är nära brukar tåla allvar och detta är ju allvar. Det är ju som vi pratade om igår din stund på jorden och ser överskuggar precis allt annat, vad andra kan tänkas tycka är ju då väldigt sekundärt.
Sen är vi ju människor med skam och skuld och ansvarskänsla. Men det viktigaste ansvaret är ju att du blir nykter och fri från piller så att du kan vara nära på riktigt.
Jag tror du löser det hela med dina insikter. Det tar dig en bit på vägen och det är stort! ?
skrev Se klart i Nu eller aldrig
... och ingen annan har egentligen med att göra vad, om, och varför inte du inte dricker.
Jag körde ”vit månad” sedan ”tre vita månader” nu i om corona konfronteras jag ju inte så ofta. Men ett nej tack, gärna något alkoholfritt duger ju bra har jag märkt.
Är du hemma behöver du dessutom inte blåsa fanfar när du häller upp till dig själv. Om du inte vill alltså.
Å andra sidan kanske det är helt rätt med tanke på vilken bragd det är med 19 dagar nykter!
Heja dig! ?
skrev Kontentan i Lägger mig platt och gör ett nytt försök
Har vart på ett AA möte nu ikväll, det var ganska mycket folk där och många som vart nyktra i många år.
Det kändes bra att höra alla positiva effekter som de upplevt sen de blev nyktra. Jag kände en släng av avundsjuka till vad de åstadkommit och hur bra de får må.
Jag har en ångestgrej att ta tag i snart,och det är att erkänna för alla nära som inte vet hur illa det är, att berätta att jag ska in på behandling och kommer vara borta i ca 5 veckor. Hur gör man?
skrev Peter på landet i Minnesluckor
Jag började med samma mål Villjulevaockså, nu måste jag löpa 3 ggr i veckan, en drog! Håller helt med dig, ösregn o skitväder ger mest förnöjsamhet efteråt. Kör på nu!!?
skrev Ragnar i Värk!
Tre dagar. Jag klarade tre dagar utan problem men fjärde kvällen hittade jag en anledning att fira med lite vin. Idag, dagen efter har jag så ont från jobbet att jag letar alkohol som sambon inte känner till. Hittar en flaska Pastis! Blä! Tre glas senare (eller, jag hämtade inte glas) börjar värken släppa. Alkoholist? Troligen. Nu kommer jag sova utan djupsömn för andra natten i rad och nedstämdheten kommer som ett brev på posten gjorde när postgången fungerade. ?. Pust! Och jag som ska spendera tre miljoner imorgon om jag vinner auktionen. Och tre miljoner är jättemycket pengar för mig, men jag riskerar mitt omdöme!
Är vi många med värkrelaterad alkoholanvändning?
Gissar att det är så. Vad har ni andra gjort för att komma ur det? Är det samma lösning för alla. 12 steg! Jag vet inte ens vad dom 12 stegen är. Steg 1. Sluta drick! Steg 2. Drick aldrig igen! ?
Jag tror verkligen att det är värken som får mig att falla dit igen. Jag tror inte att det är en ursäkt. Jag har en vinkällare med ca 100 viner men det är inte njutningen jag är ute efter. Jag hatar att bli påverkad! Jag vill bara inte må dåligt här och nu.
Någon med magiska ord?
skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv
?
Tack för era inlägg! ?
Jag vill bara säga att självklart känner jag inte sådär starkt varje dag. Mina känslor och mitt humör varierar rätt mycket. Jag tror jag genomgår en sorgprocess och det tar tid och ibland gör livet extra ont. Men det ingår även helande och renande i den processen. Ett nyktert uppvaknande och nya insikter. Genom senaste årets erfarenheter har jag gått från medberoende till mer oberoende. Så känns det iaf. Lärorikt och utvecklande. Jag står inte längre och trampar vatten i dyn utan rör mig framåt.
Livet är rörelse, inte stagnation. Jag borde dansa mer, krama ett träd, vandra längs strandkanten och få sand mellan tårna! Jag har nästan glömt vem jag var när jag var yngre! Dags att återupptäcka mig själv! ?
skrev Tröttiz i Hjälp mig att förstå!
Ja, hjälp mig att förstå!
Jag förstår att min pojkvän har svårt att låta bli alkohol. En dag han inte dricker är undantag. ? Men jag förstår inte på djupet liksom ... Blir så frustrerad. ?
Jag kan på djupet inte riktigt förstå hur alkohol kan ha sådan kraft att man:
* förlorar kontakt till sina barn
* ger sig på sin bästa vän sedan flera år, enligt mig pga en petitess, och den vänskapen går helt i stöpet
* att köra i fyllan för att man vet att ens kompis flera kilometer bort har alkohol hemma och därmed i trafiken riskera andras och eget liv
* att dagen efter en fylla be om ursäkt, säga förlåt, till sin flickvän (= mig). Att då gång på gång försätta sig i situationer som "kräver" en ursäkt. Snart är mitt "öra" för ursäkter slut. ?
Jag förstår att man kan ha begär. Men ändå inte ...
skrev Kennie i Funderingar
Härligt att det vände för dig! Och inspirerande med AA, har aldrig provat...
skrev Vjlo i Minnesluckor
Bra att kunna se framemot en höst med lugn och löpning.
I "min ungdom" var jag i ganska okay form en period och körde året om ett tag. De bästa löpturerna var ju faktiskt de i regn eller snöstorm. Så härligt, och ännu härligare komma in efteråt och duscha och vara supernöjd.
Jag har börjat jogga i sommar, med mål att fortsätta med det 3 ggr per vecka, öka sakta så får jag se om jag kommer upp till en mil igen. Viktigast nu för mig är kontinuteten, inte att sträckan blir lång på en gång.
Ha en fin kväll o höst
skrev Svenne i Nu eller aldrig
Tack VilJuLevaOckså och Andrahalvlek för push och bra input inför kvällen ?
skrev Peter på landet i Minnesluckor
Alltid haft ont av höstens antågande men nu känner jag ett lugn, ser fram emot en lugn, nykter tillvaro med löpning.
skrev Garageper i Märkligaste beteendet ever
När man levt så länge som jag gjort ?och så länge jag kan minnas haft ryggsäcken lastad med alkohol, så är det väldigt lätt att koppla ihop alla sorts upplevelser, tankar och känslor med ruset och "glädjen" att förstärka alltsammans med alkohol.
Förrädiskt och självdestruktivt!
När bleknar denna koppling tro?
Någon som kan berätta av egen erfarenhet?
Soliga kramar.
GP
skrev Se klart i Lägger mig platt och gör ett nytt försök
Men AA-möten. Jag läser om många som har goda erfarenheter.
Och hoppas tiden rappar på så du får din plats på behandlingshemmet.
Och fortsätt att skriva här! Kram ?
skrev admi i Nu får det vara nog!
Jag tog först bort länken eftersom sidan du hänvisade till sålde produkter som inte har något direkt vetenskapligt stöd. Nu när jag har läst närmare så ser jag att de även erbjuder en del gratisresurser som säkert kan vara hjälpsamma för någon och låter den därför vara kvar. Det finns gott om metoder för avslappning och bättre andning som kan vara till hjälp då en förändrar alkoholvanor, både kommersiella och sådana utan kostnad. Se t ex även information på https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/stresshantering-och-somn/avsla…
skrev snusen i Orkar inte mer
Ja, finns inget härligare. Nä försökt testa AA höll på krevera varje gång kände bara hur jag ville ta var och varannan och förklara att du kanske skulle gå i terapi stället för sitta här och dra samma grej varje gång. Släpp de gå vidare, inte älta. Men man får ju inte avbryta den som talar el påtala vederbörande bara hålla käft :)
Inte min grej alls. Och ju mer de tjöta om alkohol och hur hemsk den drycken var ju mer sugen vart jag på dricka. Motvalls käring som jag är :)
skrev Allic i Här igen
Vilken puff framåt du ger mig! Yes! Nu fortsätter vi. ⭐️
Grattis till dina fyra veckor! Det där med att räkna dagarna gör man på det sätt som känns bäst för sig själv. Jag räknar dygn utan alkohol.
För mig förbättrades sömnen på en gång, men jag har ju också dagar som är sega. Dels för att sömnen blivit försummad när jag drack och dels, tänker jag, för att livet ser ut så. Det vi alkisar generellt är dåliga på är ju att hantera det vardagliga grå livet, att ha tråkigt och diverse motgångar. Jag vet ju inte hur det är för dig, men sånt måste jag jobba med. Jag kommer inte alltid må toppen, hur hanterar man det? Förut har alkoholen fungerat som någon snabbfix, även om den gjorde allt på lång sikt mycket sämre.
Sköt om dig ?