Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen tillbaka först och främst. Instämmer med alla som skriver att du är smart och insiktsfull och kommer att fixa dethär. Så är det. Så länge du skriver här finns alla möjligheter, så många fler än att klara det på egen hand.
Jag har (ännu inte) någon erfarenhet av återfall, men det är ju en del av att bli nykter. Lärdomar, detta jobbiga ord! Ändå- så håller man på. Utvecklas och vilja förstå bättre. Vi är inga dumskallar som fastnat i alkoholen, många gånger har det känts som något som ger livet lite mer innehåll. Om jag minns rätt så fungerar alkoholen också som ett sätt att få lite tyst i huvudet.
Jag tänker att ett ”aldrig mer” är att ge sig själv en ordentlig chans. Att leva det liv man önskar. Jag är helt säker på att det är det du vill, och kommer att klara! Skriv, läs, skriv! Kram ?

Ni kanske kan locka med er ännu en nykter fd suparkompis på nästa grabbhelg. Ni lägger ribban för ett nyktert, aktivt och ärligt umgänge ? Tänk vad roligt om ni kunde vara förebilder för gamla vänner ?

Kram ?

Efter grisdagar kommer alltid gulddagar! Och som vi njuter av de gulddagarna ?

Att vara ”mer jag” är typ den bästa motivationen man kan ha för att fortsätta vara nykter.

Kram ?

Utan överdrift. Jag började få såväl fysiska som neurologiska problem efter att ha druckit varje kväll och varje helg en längre tid. Gud ske lov har problemen försvunnit.

Det här inlägget skrev jag i min egen tråd här för ett tag sedan, men jag tycker att det passar på temat återkommande återfall.

Det här inlägget är speciellt riktat till mina kära forumvänner som gång på gång slutar dricka men börjar igen och inte riktigt förstår varför. All kärlek till er ❤️

Annie Grace som har skrivit boken ”Tänka klart” tillhör mina husgudar vad det gäller nykterhet. I det här klippet på youtube berättar hon om sin nyktra resa. Det första viktiga steget enligt henne är att ”sluta att försöka sluta dricka”.

? ”How I went from drinking way to much to being in complete control of my drinking” (This Naked Mind)

Hennes bok var verkligen en ögonöppnare för mig. Genom den lyckades jag relativt snabbt ta mig från stadiet ”stackars mig som inte får dricka” till ”jag vill inte dricka”. Då blir den nyktra resan så mycket lättare.

Annie Grace är också noga med att påtala att skuld och skam är fullständigt värdelöst i dessa sammanhang. (I alla sammanhang!)

Genom att lära sig hur våra kroppar påverkas av det gift som alkohol faktiskt är, så kommer vi till en punkt där vi absolut inte vill dricka. Inte ens ”normalt”, eftersom det numer är onormalt för oss.

Kram ?

Den blev bara SÅ bra, min nya tatuering! Så bra att jag redan planerar för en ny?Och det var så kul att vi var där tillsammans min dotter och jag?

Nästa vecka kommer maken hem och för mig känns det som om han kommer att möta en ny människa för jag är inte densamma. Jag har förändrats. Inte bara har jag fortsatt på min nyktra bana. Jag har dessutom klippt lugg (gjorde jag på impuls efter duschen innan jag skulle åka till Ikea med ungarna?), tatuerat mig och gått ner fem kilo??Men det har hänt mer med mig som jag inte kan beskriva. Jag är mera jag?Jag känner mig starkare på något sätt, starkare än jag gjort på mycket länge.

Jag VET att det går upp och ner, men efter mina grubblerier över mitt äktenskap (har släppt det för ett tag, jag kan ju inte lösa det själv?) så känns det liksom mer och mer upp??

Men nu skall det snart gå ner, i sängen?Lyssna lite på något eller läsa en stund?

Kram och godnatt?

Jag föreslår att du börjar med några nyktra månader och ser hur det känns, och sen kan du bestämma hur du vill gå vidare. Passa på att läsa på om alkohol under tiden, så får du mer kött på benen inför vilket beslut du väljer att ta.. Ta hand om dig, minnesluckor var för mig en stor anledning till att jag valde att sluta dricka, det är en varningssignal som man ska ta på allvar...

Du skriver att du ältar när ytligt bekanta och okända kommer med kommentarer utan att veta vad de pratar om. Brukar du säga ifrån då, eller går du efteråt och funderar? För mig är det den typen av irritationsmoment som jag kan bli upprörd över, men välja att antingen säga något om direkt, eller annars släppa. Det är en träningssak upplever jag, det går lättare och lättare att sluta bry sig när hjärnan lär sig att den inte får gå in i arga och upprörda spiralen...

Förstår att du har det tungt nu... Finns det ingen vän eller släkting du kan prata med om hur du har det? Som kanske kan hjälpa till att ringa? Så här ska du inte behöva må när du vill ta tag i ditt beroende, se det inte som att be om hjälp att höra av dig till beroendecentrum , tänk som om det vore en läkare du behövde ringa angående penicillin mot halsfluss...

Är så otroligt tacksam för att du bryr dig SÅ mycket om mig..om min dotter?? Du ska veta att jag skiter inte i dina råd...de går många varv i min hjärna?? Allt vad som skrivs t mig här på forumet tar jag till mig och kör några varv i min hjärna!
Sedan berättar jag inte alla detaljer därför svårt för er andra att förstå!

Kram t er alla❤️

Har tänkt på dig i dag Varafrisk! Skit i mina "råd" bara om du tycker jag hamnar snett. Vill ju bara att det ska gå bra för dig och dottern.
Kram!

Jobbet drar igång nu och jag försöker stå stadigt.
Har inte riktigt landat efter allt som skett och är också i en fas där j funderar mkt på hur jag ska bo/leva.
Behöver flytta och är osäker på om jag ska välja lägenhet eller möjligen hus...en aning utanför centrum. Har inte riktigt råd med både och - jag lever ju ensam i den meningen att jag inte har ngn partner med gemensamt boende/ekonomi.
Längtar nästan alltid efter mer natur...och kanske en liten trädgård och en katt:-) ( eller hund....men jag är egentligen inte ngn riktigt bra hundägare..alltför rastlös)
Samtidigt tycker jag om storstad och puls. Men närhet till restauranger och barer är ju inte ngt som väger tungt längre....
Fyller 60 om 1,5 år ( otroligt gammal ?) och känner att det är viktigt att välja rätt nu.
Är också på väg att realisera detta med att besöka AA...i tanken har det varit ngt jag bestämt mig för att ta tag i nu i höst. Jag tror helt enkelt att det skulle vara bra med en handfast form också ( eller till....detta är ju också en form).
Annars läser jag mkt i alla trådar - tänker på er - hur alla kämpar - några i medvind andra i med och motvind och några som sliter i tung motvind.
Läste några rader av dig Se Klart om hur nykterhet visst kan vara kämpigt ibland men att det ändå är en simtur i friskt vatten medan ett liv i alkoholtöcken är som att simma i mörk dy med ålar runt sig....
Jag skrattade rakt ut....för det var så stark och osminkad liknelse...och den fäste på näthinnan.
Jag har inte glömt...dagarna med baksmälla, de eviga morgnarna med munnen full av aska och sinnet fullt av skam....
Det var inte längesedan ändå och det pågick i många många år.
Nu går mitt liv mot höst ( jag är så gammal att det kanske snarare är vinter) och jag vill så otroligt gärna leva - vaken - den sista tid jag har kvar här på jorden...
Inte simma längst ner i dyn med obehagliga ålar ...utan vara i det vatten som är friskt och klart!

Jag känner igen mig kring det jobbiga med återfall och speciellt (om det var så du menade) känslan att nu kan jag lika gärna köra på några dagar/månader när jag ändå misslyckats. Jag undrar om det beror på att du direkt väcker hjärnans tidigare drift/beroende direkt, att det finns en fysisk förklaring. Jag har också känt besvikelse över att börja om på dag 1. Undrar ibland om det av den anledningen är lite dumt att räkna nyktra dagar.

Jag vill inte heller dricka mer, men tycker att uttrycket ”aldrig mer” är lite motsägelsefullt gentemot”en dag i taget”.

Nu lät jag kanske lite bitter, men vill hitta ett sätt att, om det händer, inte känna ett återfall som värsta besvikelsen och att det inte blir för långt.

Kämpa på!

23 nyktra dagar är svinbra! Och det blir bara lättare för varje dag ?

Undvik sociala sammanhang tills du känner dig mer stabil. Jag hade också svårt att berätta under lång tid, så jag tog oftast bilen så jag slapp berätta.

Med tiden blir man dock stolt och vill berätta om sin bragd att sluta dricka, men det tar olika lång tid innan man kommer dit.

Allt får ta sin tid helt enkelt. Jag har tre enkla mantran som jag kan rabbla i sömnen numer:
- Aldrig glömma.
- Aldrig ta första glaset.
- Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Har haft en bra dag m min dotter...men fortfarande är allt turbulent. Jag vet precis vad jag ska göra i teorin men just nu är det allra viktigaste för mig att jag har kontakt m min dotter...att hon söker min/vår relation. Just nu är min oro för droger för hennes del inte så stor utan det finns andra saker.

Det blev inte alkoholfritt idag. Imorgon ska jag skriva t psykologen på internetbehandling hur den senaste veckan har gått.

Ibland vill jag vara duktig flicka...eller väldigt ofta?‍♀️

Kram❤️

Om du skriver om allt det jobbiga här så kan du lova dig själv att gå in och läsa de inläggen när minnet börjar svikta. Då minns du lättare hur du faktiskt kände när du skrev inläggen.

Läsa på om hur alkoholen skadar kropp och knopp har hjälpt mig. Sök på ”intervention” på youtube så får du garanterat avsmak. Dit är vi på väg om vi inte sätter stopp!

I min tråd ”Behöver all hjälp jag kan få” här under ”Förändra sitt drickande” innehåller en massa tips på böcker, poddar och youtube-klipp.

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Jag slutade för att jag ville leva ett fullt liv (jag ville inte leva mitt liv full). Jag vill kunna känna saker på riktigt och inte dämpa mig själv och inte ta tag i min livssituation. Med alkohol överlever jag.. men utan så lever jag.

Ja, vi verkar vara många som drömmer om alkohol i början av nykterheten. Hjärnan som bearbetar. Tack för det! Härligt att läsa att det går så bra för dig. Har följt dig hela vägen :-)

Kram!

Så härligt att ha en bästa kompis med dig på resan! Låter helt underbart och bra att ni har bokat så ni undviker att det inte blir av...

För mig har "Aldrig mer" fungerat än så länge. Lika övertygad nu som när jag startade nykterhetsresan. Vid starkt sug har det fått bli en timme eller en dag men sedan har jag snabbt kunnat övergå till Aldrig mer igen. Jag vet att du är klok Rolf. Du fixar detta!

Kram!

För mig var det på senare tid att jag bara kände mig normal när jag druckit lite plus i kombination med det att alkoholen inte längre fungerade som en glädjehöjare utan som sagt för att känna sig normal psykisk och fysiskt.

Finns ju fler saker också..,,,

Grabbkväll med bästa polare bokad!!! Utan barn. Han har haft liknande problem som mig och vi har haft liknande resa bort från alkoholen.

Vi som söp som fan när vi festade och blev dyngraka planerar nu träning och långpromenader!!!

Haha ska bli så kul att ha äkta samtal och diskussioner och lämna en grabbhelg utvilad och i bättre skick än när man anlände.

Gött

Tröttnade på att alltid dricka tills man blir svinfull och gör bort sig och vaknar i bakfylla med ångest.

Inte en minut till av mitt liv ska gå åt till att vara bakis eller att ha ångest över kvällens fylla.

Stark ångest med panikångestattacker dagen efter..

Att tålamodet med barnen alltid blev mkt sämre så fort jag drack ens 1 glas vin. Jävla satmara kunde jag bli. Oskön känsla. Jag vill inte vara sån, mina barn har inte bett om att finnas till. Att ha barn är (för mig) prövning nog som det är utan att försvåra allt med alkohol.