Senaste kommentarerna i forumet

I början hjälpte det mig att tänka som om jag var allergisk mot alkohol. Hade jag varit allergisk mot jordnötter, laktos, gluten så hade jag utan problem både avstått och/eller gjort andra val.

Kram ?

Behåll de njutbara stunderna - ha något annat i glaset bara. Ihop med vänner ute funkar alkoholfri öl. Häll upp i glas och ingen vet vad du dricker.

Även avkoppling funkar utan alkohol. Koppla av som du brukar, med något annat i glaset. Det tar lite längre tid men avkopplingen kommer.

Köp svindyra goda juicer - fullproppade med antioxidanter och vitaminer.

Kram ?

PS. De må vara en förförisk drog, men ändock en drog som skadar dig.

Tack!! Du kan konsten att peppa, det fysiska har jag redan tagit tag i, löper 30km i veckan. Ja, jag har förstått att det inte går att ”ta ett litet glas” Det fungerar ett litet tag, sen eskalerar det.
Det värsta är alla vanor och alla associationer med A, det går ju inte att komma ifrån att det är en förförisk drog. Jag måste hitta ett sätt att komma runt det

Kul att höra, läst igenom din tråd med, finns en hel del igenkänning ja! Jag har lyssnat på ”Skål ta mig fan” mkt bra! Lyssnar på alkispodden nu

Jag känner igen mig i allt i din historia. Jag har också druckit maximalt 2 ggr per vecka, vanligen 1. Jag spårar inte ur varje gång, men det händer varannan gång ungefär. Ångesten är hemsk ofta.

Jag har försökt sluta flera gånger och dragit ner på konsumtionen mellan varven, men det håller inte för mig.

Jag har tjatat om boken ”skål ta mig fan” här inne sedan igår när jag började läsa den ? mitt tips är att lyssna eller läsa den. Både rolig och väldigt huvudet på spiken.

Kram

Jag brukar sällan behöva säga något, men i så fall blir det: ”Jag har slutat dricka alkohol eftersom det påverkar min psykiska hälsa negativt.”

Och det är ju sant. Att jag har en historik med psykisk ohälsa vet alla jag känner. Hur beroende jag har varit av alkoholen behöver ingen veta.

Du måste verkligen bestämma dig. Inte försöka. Inte kanske. Inte om det går. Du ska vara nykter. Punkt.

Suget funkar bäst att distrahera bort, med fysisk aktivitet helst. Suget går över efter en stund. Väck det inte ytterligare genom att ”leka med tanken” bara.

Alkoholdjävulen som efter ett tag börjar viska ”bara ett glas gör ingen skada” bör du nita direkt med orden/tanken ”NEJ, jag ska inte dricka”.

Sen återstår bara att skaffa nya nyktra vanor ? Och att fokusera på alla fördelar som nykterheten ger!

Shoot!

Kram ?

Det verkar onekligen som om du är fysiskt beroende av alkohol, och psykiskt. Du är väl medveten om misstagen du gör, men inte där och då.

Du måste verkligen bestämma dig. Med hela hjärnan. Hur jobbigt det än är initialt, och även fortsättningsvis.

Bra att du skriver ner allt dumt du har gjort på fyllan senaste tiden. Tänk på det varje gång du blir sugen. Spela hela filmen till slut. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Det är alkoholen som skapar ångest och depression. Sök på ”alkohol och hjärnan” på youtube.

Svinbra att du är tillbaka!

Kram ?

Tack för kloka ord. Jag hade bestämt mig sist gång med! Men A vann igen. Jag har en tanke om att bara säga till folk att jag har ledsnat på Alkohol, det är varken nyttigt eller bra. Jag vet att det kommer uppfattas som provocerande men det ger mig nån sorts inre styrka

I stora lass lass lass....
Jag tycks ha bytt " drog"
Inte är jag förvånad heller, saknar min terapeut som har semester!
Den andra drogen är mitt medberoende, full koll på maken!
Ja, jag jobbar med det. Går kursen CRAFT.
Å, vad jag längtar efter normala tider då man kan göra vad man vill...inbillar jag mej nu. För det kan man ju aldrig.
Nykter är jag iallafall!

Men så blir det ju ofta om man börjar igen, förr eller senare spårar det ur totalt - känner alltför väl igen det!

Bra att du inte ger upp, nu kör vi tillsammans!

Du kan inte tänka dig att trappa ner med Stesolid via beroendevården? Man kan ju göra det i öppenvård.

Kram och lycka till!

Alkohol är ett gift, det måste vi komma ihåg. Varje gång man dricker tillför man en drog i sin kropp, en drog som kroppen sedan kommer vilja ha mer av, det är därför det är så svårt att sluta, det är ett gift på riktigt. Jag lever idag 46 dagar nykter, varje dag är fortfarande en kamp, men en mindre kamp, suget avtar i takt med att giftet lämnar kroppen och man börjar uppleva alla fördelar med att hålla sig nykter. Jag kan faktiskt inte hitta en enda nackdel till ett nyktert liv men otroligt många med att leva ett på fyllan. Vi är många här som kämpar och vill förbli nyktra, läs hos oss för att hitta inspiration och skriv själv när du behöver motivation och pepp! Vi finns här och håller dig gärna i handen på vägen när den känns krokig ?

Är själv bara inne på dag fem men har försökt sluta flera gånger tidigare.
Det jag har sagt då är att jag försöker gå ner i vikt och inte dricker pga det ?
Den här gången tänker jag inte säga något alls i början, det känns för nytt och skört. Å andra sidan är jag inte i så många sammanhang där man förväntar sig att jag dricker. Och skulle jag hamna i ett så skulle jag säga att jag inte vill dricka på ett tag pga sömnproblem/stress/oro. Vilket ju är sant! I ett senare skede hoppas jag kunna säga som det är, att jag har svårt att hantera alkohol och därför avstår.
Men var och en måste nog hitta de strategier som passar för dem.

Lycka till med nykterheten, det känns som att du verkligen bestämt dig!
Kram

Vi alla vet det bästa svaret här. Sen är det bara din kamp! Ge upp den och säg att du bestämmer och att du inte ska dricka. Låter kanske sjukt att ge råd när man själv är på botten. Men jag har prövat den och tusen andra metoder. Det funkar inte helt enkelt för en del. Just accept!

En gång i mitt liv har jag till 100% känt att jag inte vill dricka mer. Då klarade jag 20 månader. I våras kände jag att jag inte ville dricka till 90% - då klarade jag en månad.

Jag tror att alla som är här dessvärre bara har ett alternativ och det vet vi om. Sen varför det ska vara så jävla svårt att undvika alkoholen - det är en fråga utan svar!

Du kommer vara nöjd med dig själv om du avstår alkoholen. Du kommer dessvärre vara nöjd även om du dricker och gör det med måtta! Där är faran! Kör ett djävulskt träningspass istället är mitt "råd".

Vilken strategi har ni haft när ni slutat? Vad har ni sagt till bekanta och familj?!

Jo jag har precis samma problem. Gick jag ner tio kg skulle jag vara under BMI 25, så det är väl det viktigaste för hälsan. Jag tar sedan länge två propavan och det har brukat funka, vet inte vad som hänt nu. Har så mycket skumma drömmar som väcker mig. Kanske för att jag inte är bedövad i min sömn längre? Men jag vaknar iaf inte med ångest så det kan jag stå ut med ett tag.
Ja, promenera ska jag göra mer. Och jag är en sådan som gillar att gå på Friskispass. Tycker det är bra att vara där en bestämd tid, med en grupp och en ledare som säger vad man ska göra. Och musik! Men nu i coronatider blir passen fullbokade så snabbt. Imorgon lyckades jag dock boka in ett ?

Hade 18 vita dagar, innan jag helgen efter midsommar satte fart med fullt hissade segel in i alkoholens vågor igen.
För det mesta går det att kontrollera men när det spårar ur så är scenariot samma vareviga gång: ångest, minnesluckor.
Det står fullständigt klart för mig att detta inte går längre.
Semestern är slut, idag börjar jag jobba. Idag börjar även första steget mot ett bättre liv. Har bestämt mig för att vara helvit året ut. Det går inte längre.

När jag skriver detta så är jag lite påverkad av vinet. Tror jag ytterst få gånger skrivit här när jag inte varit nykter - förutom kanske på min utlandsvistelse. Eller kanske ännu fler gånger.

Va fan är de för fel i mitt huvud? Slutade ju dricka i början av maj, sen tog jag något återfall i slutet av maj eller när det var. Hade påbörjat en behandling. Sen var jag så jävla nöjd med mig men hamnade i en ny situation innan midsommar. Fick en öl utsträckt till mig på tåget. Visste inte vad jag skulle göra. Jag dricker ju inte längre, tänkte jag. Sen är nästa tankar "jaja, en öl är väl inte så farligt". Slutade i fullständig kaos.

Spydde ner rummet och de jag bor med var förstås sura över stanken. Jag skulle kunna skriva en bok om dessa dagar men hoppar direkt vidare. Slutade åter dricka på midsommarafton. Var skitfull när jag hälsade på syrran och mina systersöner. Ringde och bad om ursäkt för att jag visade upp mig i det skicket och den äldste sa "ta tag i detta nu" medan den yngre tyckte "jag var rätt skön ändå".

Sen kom hjärnan på att vi testar en metod som vi testat en miljon gånger (känns som det) innan. Köp bara hem det du ska dricka! Så blev det samma visa efter att jag varit duktig i tre dagar. Jag kom ut och promenerade och avslutade med lite löpning. Bra för min depression tänkte jag. På torsdagen förrförra veckan köpte jag så 1.375 liter vin. Funkade ypperligt och min panikångest försvann och jag trivdes lite. Sen fredag och lördag fungerade också bra. Slutade dricka och drack inte på fyra dagar.

Fan - nu blev det rörigt. Jag drack några dagar och det fungerade bra iaf. Var nog förra veckan som jag var ute och promenerade och sprang. Sen ville jag belöna mig om torsdagen förra veckan. Så var det. Fungerade bra men sen på fredagen hade mina då två liter vin nästan tagit slut. Ringer en tjejkompis. Drar dit, köper sex liter vin om kvällen. Allt är bra men sen är det jag rakt in i dimman igen. Vaknar med huvudvärk och mina tejkompis anklagar mig för att ha pissat på köksgolvet. Jag minns inget men kände inte igen mig i det beteendet. Vi blev osams och hon skickade med mig tre liter vin hem. Det försvann snabbt. Sen har jag något svagt minne om Systembolaget där innan stängningsdags klockan 15. Vaknar söndagsmorgon och har ångest deluxe. Minns inget från lördagen. Ligger och våndas hela dagen till jag beger mig ut vid 18-tiden. Måste till puben och köpa öl. Blev sex öl totalt. Jag slutade svettas till sist men tror jag gick ner två kilo i vatten :)

Sen tror jag att jag ska hålla mig nykter. Natten var ett helvete. Morbida drömmar och lite sömn. Sen var det systembolaget igen. FAN! Men jag måste skriker kroppen. Nu har jag druckit 2-3 deciliter vin. Vet inte hur jag tar mig ur detta. Hoppas jag kan dricka med "måtta" i dag så jag trappar ur på ett bra sätt. Men det är svårt med vin.

Ja, jag återvände väl hit för att säga att jag mår dåligt och inte förstår vad som sker. Bara en sån sak som att jag lämnade forumet för det var en bugg som uppdaterat massa inlägg och det var kaos bland trådarna. Noll jävla impulskontroll.

Men jag ger inte upp. Även fast jag känner för det många gånger. Intelligent och allt men den där jävla alkoholen är fan stark. Vet inte om jag ljuger för mig själv men jag tror att om jag bara haft Stesolid så hade jag 1. kunnat ta en sådan om jag är stressad, 2. om jag druckit ta en sådan på morgonen. Men jag får ju inte det utskrivet då jag är klassad som beroendeperson och det är jag väl. Men är det inte skillnad på alkohol och bensodiazepiner? Eller försöker jag lura mig själv?

Nu fick jag skriva av mig lite och om inte annat så hjälper det någon som får en reflektion att inte börja dricka igen. HJÄLP!

Just det - jag blev ju utkastad från min behandling då jag prioriterade fel men handlade ju om att hjälpa en kompis. Ännu en orsak att börja dricka. Självömkan och skit.

Tack för att ni andra som är här finns!

Ja jag känner att jag fått mer energi. Den där känslan av att allt ofta tar emot så väldigt mycket har jag inte på samma sätt nu. T ex:
Jag plockar undan direkt efter maten
Jag går upp och duschar på morgonen utan att sitta i soffan med kaffe jättelänge först
Sånt. Och jag har bokat in mig på ett träningspass imorgon. Det brukar också ta emot, ska bli intressant att se hur det känns imorgon ?

Jag blir så glad allic. Som jag sagt tidigare känner jag så mycket igen mig i dig, jag upplever att vi hade samma problematik i livet, alkoholen och tron på framtiden. Och att vi båda nu upplever samma fantastiska effekter av att ha blivit nyktra. Jag hoppas du kommer finnas kvar här på forumet i takt med att du blir stark i ditt nyktra beslut, det är motiverande och peppande att läsa om hur bra det går för dig, även om vad du tänker kring ditt gamla förhållande med alkoholen och vad du ska minnas om lilla djävulen dyker upp, det hjälper även mig att minnas ”aldrig första glaset” you go girl! Jag hejar vid din sida ???

Flera gånger den här sommaren har jag märkt att jag liksom hänger kvar i olika sammanhang, har inte så bråttom hem. Och dricka.

Jag dricker ju inte längre, så jag kan stanna en timme till just här för jag har inte bråttom någonstans.

Tidigare kändes det som om livet var en transportsträcka till nästa tillfälle att dricka. Jag valde medvetet dessa ställen och tillfällen. Den jakten är helt borta nu. Skönt.

Hu, sådana kommentarer från barnen gör så ont. Min äldsta dotter sa inför den senaste julen ”snälla mamma kan du låta bli att dricka den här julen?”

Jag kände mig som värsta a-lagaren ? Och visst var jag nykter! Men hennes kommentar brände i hjärtat hela julhelgen.

Kram ?

Ser fram emot det!

Kram ?

Tänk att det betyder så mycket att verkligen bestämma sig! Du är verkligen ett svinbra exempel på det ❤️

Om man blir nykter eftersom man känner sig tvingad, av någon eller av omständigheterna, så blir det tufft som sjutton. Kanske inte ens hållbart i längden.

Om man istället gör som du - väljer det nyktra livet och ser möjligheter istället för svårigheter så blir den nyktra resan så mycket lättare. Och njutningsfylld!

Kram ?

Jag lägger in i din tråd i em. Jag väljer utifrån springkänsla, och låtar som gör mig glad!

Sovit hyfsat trots våningssäng. Stugan har visst inget pentry eller kyl. Så mitt medhavda kaffepulver hjälpte föga ? Det fick bli snabb dusch och knäckefrukost och sen iväg.

Nu sitter jag på ett kafé och hinkar i mig några koppar kaffe. Minst fyra koppar innan kl 12 behöver jag för att bli människa.

Vädret är sådär idag. 16 grader och molnigt. Inget regn än. Hoppas slippa det för jag har varken packat varma kläder eller regnkläder - jag lever på hoppet.

Det ska enligt appen i mobilen bli lite bättre väder imorgon så Norrvikens trädgårdar får vänta tills dess. Idag blir det köra runt och utforska området med spontanbesök här och där.

Jag gillar verkligen att bara köra runt på måfå och uppleva det jag upplever liksom. Varje stopp berikar mig på något sätt.

Jag och äldsta dottern upptäckte Gdynia i Polen på det viset en heldag förra sommaren. Lite strand, lite natur, lite fik, lite museum, lite shopping. Från tidig morgon till sen kväll. Allt spontant, det ena gav det andra. ”Kolla, där finns...” Lovely ❤️

Men alla gillar inte sådant. Minns för två somrar sedan då jag semestrade med alkoholiserade ex-sambon (just då motvilligt nykter). Vi bodde på vandrarhem och ”upptäckte” norra Skåne, som delvis var hans hemtrakter. Jag tror att han hatade varje minut. Han förstod inte alls vitsen med någonting.

Och jag kunde förstås inte heller njuta ett enda dugg. Det var som om jag tog på mig ansvaret för att även han skulle ha behållning av vår resa. Vilket han inte hade alls, så det var en hemsk resa på alla sätt.

Med yngsta dottern hade en sådan här resa också varit en mardröm.
- Vad ska vi göra sen?
- Öh, jag vet inte.

Hade aldrig funkat. Det är kanske just därför jag tycker om det så mycket. För att jag behöver mer spontant i mitt liv.

Just därför ska jag göra sådana här resor oftare. Två bokade övernattningar, möjligen något planerat - och resten tar jag på studs.

Det är verkligen konstigt att det heter Laholmsbukten medan staden Laholm ligger två mil in i landet. Om det ens är en stad? Måste googla.

Kram ?

Jag känner verkligen igen mig i en del av det du skriver. Hur lätt det är att trilla dit igen, vilket jag har gjort i helgen. Skrivit lite om det i min tråd.
Vi måste hitta bra strategier när suget sätter in och hitta våra triggers som Andrahalvlek skrev.
Upp på hästen igen och fortsätt kämpa Kml??
Jag tar denna dagen och funderar över mina egna strategier.
?