Senaste kommentarerna i forumet

Kloka ord?

Jag brukar ju köra bil när vi träffas, så det har inte blivit ett naturligt tillfälle att prata om det. Jag tror att äldsta dottern har berättat för honom. Han köper numer alltid hem alkoholfri öl när jag kommer dit.

När jag tänker efter är kanske de alkoholfria ölen hans hejarop? Ni vet män och deras ”göra” istället för att prata ?

Kram ?

PS. Han kan prata allvar, och är duktig på att ta initiativ till det också. Men det kräver att vi är på tu man hand och några sådana tillfällen har vi inte längre.

Jag har läst lite olika inlägg hos olika personer som handlat om återfall och sug. Jag tänker att jag vill dela även detta med er. För jag har varit där. Två stora återfall har jag nämligen haft. För er som inte läst i min tråd så vill jag berätta att två gånger tidigare har jag förstått att jag varit alkoholist och därför kämpat mig till en nykter vardag. Båda mina tidigare nyktra perioder höll i mer eller mindre i 1,5 år, det är rätt så långt man kommit i sin nykterhet då, man är ju inte precis i början och snuddar utan man lever ett nyktert liv, man är frisk, man är glad och man känner sig stark och älskvärd. Och vad händer?! Hur kan man?! Men en alkoholist kan alltid, släpper man garden och börjar leka med tanken är man ofta körd. Det fungerar aldrig för någon med alkoholproblem att börja dricka lite eller vad man kallar ”normalt”. Alkoholisten hamnar i alkoholismen igen. Den här gången som jag är nykter har varit min absolut tuffaste och värsta, jag var mycket djupare i min alkoholism än vad jag var dom två tidigare gångerna som jag slutade. Och då vet ni hur allvarligt det är när man väl slutar. En alkoholist slutar inte för skojs skull, det är på allvar när man bestämmer sig för att man inte kan dricka en enda droppe mer. Och ändå är jag här för tredje gången nu. Den här gången är sugen värre. Ångesten kring alkoholen har varit värre och mina fyllor har varit fler. Konsekvenserna av dom har varit så mycket större, jag har varit väldigt mycket pinsammare och utsatt mig själv och andra för stor fara. Och det här fick pågå bara för att jag tog ett glas vin en gång efter 1.5 år som nykter. Det är inte lätt för mig alla gånger, jag mår inte alltid så bra. Men vem gör det?! Och om jag ibland inte mår så bra när jag är nykter är det ingenting i jämförelse med hur jag inte mår bra som alkoholist. Jag hoppas att jag kan hjälpa någon att hålla sig på sin nyktra resa om så bara för ett litet tag till för ett enda litet återfall kan vara det värsta och sämsta beslut en nykter alkoholist kan ta ?

Funkisvärlden är en helt fantastisk värld, med så många underbara människor ❤️

När de tre tjejerna skrattar högt så de kiknar när barnens pappa tramsar med dem blir jag helt lycklig. Glädjen hos mig bara växer och växer så jag nästan spricker.

Och dottern är just nu så otroligt ”tonårig” så hon hutar åt sin pappa och säger att han är ”barnslig och löjlig” och då blir allt bara ännu roligare.

I kväll när vi kom hem till lägenheten sa hon ”Jag är nöjd, jättenöjd. Superkalas. Även i torsdags.” Sötnöt ❤️

Kram ?

12 timmar jobb idag, 8km löpning efteråt. 12 timmar jobb imorrn, vem har tid att supa?! Dag 7 imorrn

Stort tack för att du skriver just det. Jag har tänkt lite att vem bryr sig om hur jag har det i mitt liv? De gånger mina inlägg inte är alkoholrelaterade alltså.

Att du då skriver att du har behållning av att läsa även de inläggen gör mig jätteglad!

Jag tänker att jag behöver sätta ord på både det jobbiga och det fina i mitt liv - för att ge en balanserad bild av mig själv.

Kram ?

Men ja sjävklart varafrisk ska du skriva varenda liten enstaka dag du klarar att vara nykter. Det är ju precis så som dagen blir till dagar.. det var det enda som hjälpte mig i början! Jag loggade in här en otroligt tung bakisdag och om det inte varit för att jag kunde skriva här varje dag vet jag inte om jag hade klarat det så här långt. Idag har jag 51 nyktra dagar! Liksom va?! Herregud hur gick det till?! Och idag känner jag att jag är livrädd för vin, jag kan fortfarande få sug ibland men blir samtidigt svin rädd av tanken att börja dricka. Ska jag förstöra min kropp så igen? Nej jag vågar inte. Men tillbaka till om du ska skriva efter en dag nykter, sjävklart, det gör dig glad och stark att känna att du klarar en dag, två eller tre, men det är bara du som kan bestämma om det här fungerar för dig eller inte, men det har iaf fungerar för mig ?

Hej ville bara säga tack. Dina kommenterar har peppat i mitt mörker. Ett ärligt stort tack från mitt hjärta. Man blir glad :) kram

Vad säger din Exman om att du inte dricker numera, får du några heja- rop eller motsatsen? Eller ingenting?

Ha en trevlig kväll! ?

Kram

Du är på väg mot ett klokt val! Läs på lite om hjärnan och alkohol, var helt nytt för mig att alkohol gör att ångestcentrum i hjärnan blir överaktivt.. Så när alkoholen gått ur systemet ordentligt skapar motgångarna mindre stress. Snart fyra månader utan alkohol för mig, har aldrig varit så lugn i själen som nu..

är så klok och har så sunda tankar, Andrahalvlek !!! Tack för att du delar ditt liv med oss <3

Tårarna rinner...och på ett vis är det skönt...för jag har känt mig så ledsen hela dagen..lite ensam...å ledsen för att jag inte kommer igång med att vara nykter. Så himla dumt att jag bara inte slutar...och väljer mig själv ...och väljer mitt liv.

Jag har ju berättat om våra barn ...som har haft det struligt i sina liv...å jag känner att min man och jag väljer alltid bort oss själva för att finnas för våra barn och ibland blir det inte alltid bra...för jag väljer bort mig själv...hela tiden. Att jag skriver om barnen är att jag tänker att de styrt lite vår dag....

Nu är det en vecka kvar på semestern...då jag vill välja att vara nykter. Eftersom många som börjar skriva här i forumet först efter några dagars nykterhet...så funderar jag.. ni som har varit med på min resa lite grann...tror ni att det skulle vara bra att skriva varje dag då jag är nykter även om det bara är en dag??

Måste bestämma mig nu..känner jag?

Kram?

Vart tog tiden vägen? Tre veckor, 21 dagar??Och jag har inte skrivit på två hela dagar för tiden rullar på. Med skogspromenader, yoga, virkning, läsning och nu packning för hemfärd efter tre veckor på landet.

Det har gått upp och det har gått ner, men känner mig idag ganska trygg i mitt beslut att inte dricka alkohol. Maken frågade idag om jag vill ha ett glas vin ikväll när han köpte en flaska, men jag kan bara säga att nej, tack det vill jag inte och jag kan säga det utan att känna att ”vad fan, ett glas skadar ju inte”. För det VET jag att det gör. Ett glas och sen är jag igång igen och kan inte sluta.

Nu frågar han inte för att locka mig utan mer för att få bekräftelse på att jag faktiskt inte vill ha. Det finns ju MASSOR av alkoholfria alternativ så jag känner mig absolut inte utan.

Men:
1. Jag är klart huvudet
2. Jag vet alltid vad jag säger och jag säger bara sånt jag menar
3. Jag vet att jag kommer att vakna i morgon utan ångest (och DET är min största vinst)
4. Jag ORKAR det jag föresätter mig att jag skall göra
5. Jag ser livet på ett mer nyktert sätt, i dubbel bemärkelse?
6. Och jag känner en stor tacksamhet

Och i morgon skall vid hämta mitt senaste fylleköp, den lilla kattungen?

Så jag säger, trevlig lördagskväll?

Kram??

Sedan är det bara att gå vidare, en erfarenhet rikare. Det finns nog ingen här inne som inte tagit ett återfall eller riskerar att ta ett i framtiden.
Antabus? Jag är ingen auktoritet, men jag har två 6-månaders kurer i bagaget. Har fungerat perfekt för mig, men det är en nödbroms. Så länge du tar Antabus slipper du alla diskussioner. Du kan inte dricka, helt enkelt.
Vad du inte får glömma (som jag gjorde) är att du fortfarande måste bestämma dig för att sluta dricka. Annars är du förmodligen snart tillbaka där du började.
Det är en ganska radikal metod, men den fungerar.

Du kan glömma alla farhågor om levervärden. Jag går på årliga kontroller pga andra mediciner och beroendemottagningen tog regelbundna prover för att kontrollera dem. Antabus har inte påverkat mina värden öht.

Lycka till, vilken väg du än väljer.

Onkel f

Minska på drickandet går så där. Är livrädd för ångesten som kommer när man inte är konstant marinerad i vin. Så trött på mitt leverne just nu så jag har god lust spy på mig själv. Hoppas verkligen de finns plats på avgiftningen på tisdag jag vet inte vad jag gör om de säger de är fullt att avgifta sig via psyk/beroende finns inte på kartan tar hellre livet av mig. Men ska inte gå händelserna i förväg och stressa upp mig för de, är ju ändå inget jag just nu kan kontrollera. Men är rädd soc kommer tvinga mig om jag inte får plats på tisdag. Hon är bra men tuff min soc går inte lura henne vilket iofs är bra jag behöver en sådan person och inte sådana man kan lura och manipulera. Min förra soc räckte de man tog till lipen så blev de som jag ville. Även om de är jobbigt med soc man inte kan lura/manipulera så är de faktiskt de jag haft mest respekt för och kommer ihåg med värme och de har blivit bäst resultat ochså. Ska försöka leta upp någon bra serie nu och nörda ner mig i och verkligen försöka dra ner på drickandet, sluta helt klarar jag inte men dricka lite långsammare.

Låter urtrevligt ju!

Huvudsaken hon älskar smörgåstårta ?

Ett av mina syskonbarn har downs, han är den härligaste och ärligaste killen av alla. ?

Det verkar som om solen också vill vara med och fira yngsta dotterns 21-årsdag. Lovely ?

Eftersom kalaset hålls i huset klarar jag mig undan väldigt bra ? Jag ska hämta min mamma kl 15 och lämna henne igen när kalaset är slut. Thats it. Jo, lite disk och sånt hjälper jag till med förstås.

Det blir smörgåstårta, som seglat upp och blivit dotterns favvorätt ? Helt otippat att någon med autistiska drag ska äta sådant, men hon fortsätter överraska.

All annan mat vill hon ha separerad och delad i lagom stora bitar att äta med gaffel, och hon äter alltid kött först och potatis/pasta sen. Grönsaker äter hon inte, mer än på just smörgåstårta. Obegripligt ?

Två av dotterns bästa kompisar kommer också. Båda har downs syndrom och de är helt underbara tjejer på olika sätt. Vi har känt dem sen dotter var 9 år, så det funkar smärtfritt. Nästan. Lite beredskap får man förstås alltid ha. Men de litar på oss, och gillar oss och vi gillar dem. Den ena tjejen kommer ibland smygande och tar min hand när hon känner sig lite osäker, och jag blir helt varm inombords när hon gör det.

Efter kalas och avlämning av mamma och dotterns kompisar ska jag åka tillbaka till huset och hänga med äldsta dottern lite. Kvällspromenad och kvällsdopp ska det bli ?

Kram ?

Man blir ju alltid lite orolig när (regelbundna) uppdateringar uteblir, men det är ju semester ?
Vad spännande med dejt och så bra att du orkade stå emot när ni sågs första gången, då blir det enklare sen. Hoppas du känner dig trygg i det. Bra att (ev) starta en relation nykter.
Jag läste också det du skrev om sömntabletterna men tänker att det inte kan vara de ”vanliga” receptbelagda, kanske melatonin?
Jag får recept på Imovane- 30 tabletter åt gången, men med tidigast 6 veckor mellan uthämtningarna... så jag gissar vi har olika.
Trots förra veckans besvikelse skriver du, så låter det ju himla bra att du mår bättre både fysiskt och psykiskt. Känns som ett positivt skifte i din rapport.
Önskar dig en fortsatt fin helg!
Kram ?

Blev helt förskräckt. När jag fick sova med hjälp av stilnoct och propovan, som anses ”ofarliga och inte beroendeframkallande”, så upplevde jag en enorm seghet hela nästa dag. På 1 tablett. På 38 hade jag inte vaknat på en vecka ?

Kram ?

Nästan alltid när man har svårt säga nej/sätta gränser så är de ens självkänsla som inte är så bra. Har man bra självkänsla så har man inte problem med sätta sig själv i första rummet/säga nej/sätta gränser. Men de går träna upp sin självkänsla genom utsätta sig för saker man tycker är obehagliga som tex våga säga nej. Men även ändra sitt tänk många med dålig självkänsla talar/tänker negativt om sig själva. Och går man runt varje dag och nedvärderar sig själv blir de ju ens sanning tillslut. Går inte prata till sig bra självkänsla som många psykologer tror utan de är göra saker man växer av och som sagt ändra sitt tänk. Sen är de inte alltid så lätt, nu när jag eskalerat i mitt missbruk så kan jag ärligt erkänna att jag nog tänker tanken jag är helt jävla värdelös mer än en gång per dag fast jag förståndsmässigt inser att nej jag är inte värdelös. Men känsla/tanke kan ibland va sjukt stark.

Ok, då vet jag mer, att man kan bli tolerant mot sömnmedel också AH. Anledningen till att jag började fundera på sömntabletter var att jag läste att Holistic här på forumet tog 38 st/natt! Tyckte det lät skrämmande många.? Nåväl, din nykterhet,och även nu när du har blivit en hurtigbulle med daglig löpning Se klart så kommer det säkert innebära att du slipper ta ens en halv tablett i framtiden.? På kvällen efter att vi kollat på vattenfall i eländig terräng och bestigit ett berg somnade vi allihopa på stört trots minst sagt obekväma sängar i timmerstugan vi hyrt.?

Kram

Härligt! Snart fyller du 30! ?

Ja det måste vara så njutbart och härligt att faktiskt slippa springa runt nervös och undra vad som egentligen hände. Även om allt lämnades stökigt eller rörigt innan john blund kom på besök så minns man ju det nu...

Fortsätt så!

Ja, absolut typiskt manligt sätt att göra saker på... Vill hjälpa till, ge saker. Det är lättare än att prata. ? Då behöver man inte visa det på riktigt....

Pappa är rolig när man säger tack. Jag lovar dig, det går nästan se när hans öron viker sig och stänger så han inte hör... Och jag är nog lite liknande...

Hm. ordet förlåt är svårt. Ska bättra mig där.

Hobbypsykologer brukar säga att de personlighetsdrag du har svårast att acceptera hos dina barn egentligen är personlighetsdrag som du själv har, men inte riktigt vågat fejsa och förändra.

Det ligger nog något i det.

Kram ?

Skönt för er båda att du accepterat att det är så han visar sin kärlek ❤️ Vet inte om det är typiskt manligt? Mina barns pappa älskar sina döttrar till döds, men kan bara visa det i praktisk handling i form av tjänster, och aldrig i ord. Men det syns förstås i hans blick ❤️

Han kan inte säga förlåt heller. För han kan ju inte ha fel. Han är en besserwisser. Och hans pappa är en besserwisser.

Jag har däremot genom att föregå med gott exempel lärt mina döttrar att säga både ”förlåt” (och mena det) och ”jag älskar dig” (och visa det). Trots att jag inte har upplevt det alls i min egen barndom.

Man KAN bryta det onda arvet, om man är medveten om det.

Kram ?