Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart @Himmelellerhelvette

Tack för responsen. Det uppskattas verkligen!! Se Klart; du beskriver väldigt bra hur Fullblodsalkisen dväljs i källaren. Det är bland annat det som gjorde beslutet att inte dricka alkohol som väldigt logiskt och lätt.

Min morgon, så här långt;
Vaknar och känner en lätt tristess. Ska livet vara såhär, tänker jag? Ja, det ska det, svarar jag mig. Har roat hjärnan igår med att läsa på mer om neurotransmittorer. Fokus på Noradrenalin och GABA. Intressant även om jag har lite koll på de där grejerna sedan tidigare. Men ibland behöver intellektet ha lite tråkigt.

Det är annat som behöver få vara i sinnets blickpunkt. Sätter mig därför för att meditera och når idag ett nytt djup. Jag kan känna min hjärna, det är något som jag upplevt korta ögonblick. Men nu kan sinnet nyfiket vandra runt i hjärnan och känna efter. Mest känns det i frontalloben. Det är ju den som utvecklas mest av meditation och skadas med av alkohol.

När jag precis börjat bli klar för morgonpromenad så plingar det till i mobilen. Lucka på jobbet? Nä, dottern som har råkat ut för tågförsening och därför kommer att missa anslutande buss. Mamma, kan du komma och hämta mig? Jag kommer! Så vart det en lite trevlig biltur med älskade dottern. Hade ju varit annat om jag hade dragit en flaska vin igår kväll. Så vi kan väl konstatera att det inte är tråkigare att vara nykter och fräsch vid 07-tiden en ledig dag.

Tänkte handla idag. Vid närmare eftertanke tar jag beslutet att ta på mig ryggsäcken och gå till Lantbruksgården här intill och köpa mejerier och ägg. Allt närproducerat!
Går iväg och ser först två ekorrar som pilar över vägen. Hägern lyfter från ån, när jag passerar över bron. När jag närmar mig hör jag tuppen gala tre gånger. Livet är underbart i det ögonblicket.

Summan av inköpen blev 180 kronor. Lika mycket som två flaskor vin, men det var ju en viss kvalitetsskillnad på den här inköpsrundan, jämfört med en tripp till Bolaget.

Dag 23-24:

Det tuffar på och börjar kännas vant att inte dricka på kvällarna. Gäster till helgen. Har förklarat att vi har vit månad och att vi endast har alkoholfri öl hemma men att gästerna gärna får ta med sig egen dricka om de vill. Det känns bra och kommer att gå bra!

Jag hade känningar och molande värk av och till från hjärtat i november och framför all december. Har gått igenom min smarta klocka och kan konstatera att mitt hjärta hade det jobbigt. Dels drack jag ju ganska mycket men jag hade även Covid. Svårt att säga vad som var vad. Hur som helst, under januari syns en tydlig gradvis återhämtning och förbättring med allt lugnare puls. Det ger motivation att fortsätta ta hand om mig själv.

@Denlillamänniskan Så himla intressant läsning i din tråd🙏 Måste läsa vidare efter jobbet! Nästanalkis var ett bra ord och det @seklart skriver om helalkisen i källaren som kom upp på terrassen för många gånger….

Vad fint att läsa @Denlillamänniskan. De där första gångerna är viktiga och kan kännas lite högtidliga?
Läser dina tankar kring var en ska landa den nyktra ballongfärden- och det kommer du ju att se så småningom.
Jag var kanske också en NästanAlkis men en Fullblodsalkis bodde i källaren och bröt sig upp på övervåningen tillräckligt många gånger för att jag skulle förstå att han skulle kunna komma att ta sig in och bosätta sig på min fina terass med utsikt.
Room with No view. Så kändes det. Ett begatroll på uteplatsen med ryggen mot dörren som inte gick att öppna.
Jag tycker mycket om att följa med i dina tankar och din process. Och tycker att din korrigering eller komplettering eller ibland utveckling av mina rafsiga tankar sätter saker på plats- en ny utsikt! Kram kompis.

En ny dag som blir ganska lugn. Lite smågrejer att göra bara.
Att vara nykter börjar bli en vana verkar det som.

@Polerad Jag hoppas verkligen att det går bra för dig med blodprovet. Det framgår inte av texten, men hur såg Peth ut förra gången? Du behöver såklart inte svara, men du har ju räknat noga på halveringstider och kan gränsvärdena. Den läkare som sist sett dina prover, har väl tänkt sig att du ska klara gränsvärdena utifrån startvärdet, tänker jag.

Att du börjar tänka på att dricka är ju inte så konstigt. Du är orolig och har haft som motivation att inte dricka tills blodprovet är taget. Nu är du snart där, och det undermedvetna säger att; Sådärja Grabben, då var det klart!

Det kanske är klokt att vänta med att ta beslutet när du har provresultatet framför dig. Först då kan du blicka lite framåt. Bra att du håller alkoholtankarna lite på avstånd genom att ta en dag i taget.

Berätta gärna hur det går för dig och hur du känner dig fortsättningsvis. Lufta dina tankar; ibland gör det att saker klarnar för en själv.

Då var första tillfället avklarat. Var på restaurang med väninnan som jag promenerar med varje vecka.
Hon tog en öl till maten, jag tog vatten. Hade redan tidigare berättat att jag inte dricker alkohol just nu för att optimera signalsubstanserna i min hjärna. Berättade om dopaminbalansen under får promenad. Hon säger att jag kan smaka av hennes öl om jag vill.

Utan krångel eller minsta tvekan sade jag nej tack lite avspänt och log. Det var bara lätt och självklart att inte dricka alkohol och det kändes väldigt bra. Riktigt skönt, faktiskt.

Dag 24. Jag känner mig orolig idag. Ingen ångest, mer en allmän oro. Snart har jag nått mitt första delmål (en månad), men det börjar också dra ihop sig för blodprovet. Jag har inte druckit en droppe alkohol sedan nyårsafton, men jag vet också att halveringstiden för PEth kan vara upp till 10 dagar. Jag hoppas att jag tillhör den kategorin människor som har en halveringstid på 4 dagar. Om det skulle visa sig att jag har en halveringstid på 10 dagar kan det vara så illa att jag inte klarar gränsen på 0,30 µmol/L. Då blir jag av med körkortet och mitt liv kommer att rasa ihop. Jag kan inte sköta mitt jobb och eftersom jag bor som jag gör kan jag inte ens klara av det dagliga livet. Jag har 5 km till närmsta busshållplats och där går bussen 2 gånger på morgonen och 2 gånger på kvällen. Det skulle i praktiken bli taxi vad jag än skulle göra, och det har jag inte råd med. Alternativet är att fortsätta köra bil med indraget körkort, men det är urbota dumt av väldigt många anledningar.

Jag har googlat en del, och vad jag har förstått måste man ner under 0,05 µmol/L för att vara helt fri från uppföljningar enligt Transportstyrelsens krav. Det finns inte en chans att jag klarar 0,05 µmol/L, även med en halveringstid på 4 dagar. Ni som har mer kunskap än jag, vet ni hur det ligger till med gränsvärdena? Är det upp till den behandlande läkaren, eller är det något som är tvingade regler från transportstyrelsen?

En annan jobbig tanke som maler i bakhuvudet är att när jag väl lämnat mitt blodprov kan jag dricka vin igen. Jag vet att det är alkoholdjävulen som talar till mig, men i min allmänna nedstämdhet är det svårt att låta bli att lyssna. Jag har hela tiden sagt att när jag klarat av min första månad ska jag utvärdera och säkerligen med gott mod och goda erfarenheter ge mig på februari också. Just nu känns det som att jag kastat in handduken redan på förhand.

Nå väl, idag ska jag inte dricka någon alkohol. Det har jag bestämt mig för!

@Asfaltsblomma Av erfarenhet vet jag hur träligt det kan vara att hålla upp med vinet. Man tänker ju bara på det flera gånger om dagen, och i synnerhet vid middagstid. För att slippa det tillståndet så vill man dricka vin, bara för att få lite andrum. Känner du igen dig?

Du har fått många fina råd och uppslag till att hantera detta.
Välkommen till forum!

God Morgon!
Jag har en ny dag framför mig. Aktiviteter inbokade som innebär vistelse utomhus och social samvaro. En bra dag.
Funderar över vart jag vill här i livet? Håller jag mig frisk så borde jag ha 30 år kvar. Dem vill jag förvalta väl.

Morgonhjärta som vanligt i kalendern.
Önskar er en skön dag!

@Andrahalvlek Mindfulness är bra. Men precis som all övning av kropp och sinne, så blir man bättre på att växla ned hjärnan om man tränar lite regelbundet och inte bara när man kommer på att det skulle vara bra att stressa ned. Att göra detta 30 minuter kan kännas långt. Du kan ägna dig åt mindfulness några minuter då och då under dagen, medan du gör vardagssysslor eller promenerar.

Jag ska släppa det här ämnet nu, men det är lite svårt eftersom jag tycker att det är så vansinnigt intressant! Min drivkraft att vara nykter är att jag kan utveckla sinnet bättre. En lite ovanlig anledning att hålla upp med alkohol.

@Asfaltsblomma vare sig målet är att bli måttlig eller alkoholfri rekommenderas först ett längre uppehåll. Anledningen patt belöningssystemet då har en chans att återställa sig. Att bara dra ner är mycket svårare eftersom suget uppstår igen varje gång du dricker.
Om du upplever det svårt att ha en nykter period så är det en signal i sig.
Oftast så är det så att alkoholen tar mer och mer plats i livet om man dricker för mycket.
Ett uppehåll ger dig chansen att fundera över hur stor plats som den bör ha. Läs i trådarna här så kommer du att se att du inte är ensam om dina tankar kring detta.
I Alkoholprogrammet kan du få bra tips också.
Lycka till!❤️🙏🏻

Efter 30 minuter alltså, jag ställer larm.

@Denlillamänniskan Spännande! Jag utövar Mindfulness ibland när jag är stressad, då kan jag hamna i ”mellanlandet”. Är varken vaken eller sovande. Efter 30 är jag pigg, som att reseta hjärnan. Just nu känner jag mig dock inte speciellt stressad, allt är relativt liksom.

Kram 🐘

Hyperfokus är ett tillstånd av klarhet och kreativitet. Fler delar i hjärnan än normalt är aktiva då.

@Andrahalvlek Med vila, menar jag inte att sätta sig ned eller att sova. Jag menar djupvila. Du lägger dig ned och försöker befinna dig mellan sömn och vakenhet. Mycket bra sätt att reparera hjärnan. Prova detta när du inte är trött för att öva in tillståndet. Sen är det lättare att slå på hyperfokus igen. Pressa inte fram det utan öva en lite stund i taget steg för steg. Ibland måste vi medvetet öva hjärnan att växla mellan vila och vakenhet. Det är ingen självklar förmåga. När vi har förstört/ glömt förmågan får vi sömnproblem och stresspåslag.

@Andrahalvlek Bra att du är varse om din lust att känna drivet, samtidigt som du är mån om att stanna upp och att få vila och återhämtning.

Skulle drivet kunna existera i ett glasklart lugn? Tänker mig ett lågintensivt laserfokus. Jag kan göra så när jag ska gå in i synnerligen krävande arbetsuppgifter. Man blir inte så utmattad då. Tror att den rätta termen är "hyperfokus". Du kan testa att växla mellan hyperfokus och vila i övningssyfte. Då blir du rejält skärpt, men samtidigt mycket lugn. Det som omöjliggör det hela är om du känner dig stressad. Det är då drivet leder till utmattningsdepression. Trust me, I know this. Har provat den kraftlösa deppigheten.

Med medkänsla och värme!

Motion! Inte motionscykel.

Balansen, balansen, balansen.
Den eviga balansen. Själv har jag varit sjukskriven för utmattningsdepression fyra gånger: 2007, 2018, 2020 och 2022. För att jag inte kunde hålla balansen.

Nu har jag bytt arbetsuppgifter och har inte längre hemmavarande barn. Tackar inte ja lika frekvent, ser till att sköta motionscykel sömn och nu på senare tid även kost.

Jag är min egen värsta fiende. Ibland kan jag gå igång på alla cylindrar och då finns ingen hejd. Det drivet mår jag bra av, men samtidigt riskerar det min hälsa.

Eftertanke och att alltid sova på saken är viktigt för mig.

Kram 🐘

@Se klart Ja, att man inte är som andra, när det gäller alkoholen, är något som jag tänkt på och det är lite knepigt. I ett kontinuum från helt oproblematiskt sällandrickande med noll missbrukstendenser till kliniskt gravt alkoholberoende, finns det ju en lång sträcka gråtoner. Enligt den artikeln som lade en länk till tidigare så skulle jag befinna mig i gråzonen. Översatt från engelskan så skulle jag vara en "Nästanalkis". Hej, jag heter X och är Nästanalkis! Låter som ett humorinslag på TV. Det påstås att man kan förflytta sig både bakåt och framåt på detta kontinuum.

Det har ju varit relativt lätt och smidigt för mig att sluta dricka. Att moderera har jag ju hållit på med av och till, men jag gillar inte det planerande och det räknande som det innebär. Man tänker bara ännu mer på alkohol, och det är ju tvärtemot vad jag vill. Kunde konstatera att jag tyckte nyktra kvällar var rätt sköna. Uppehåll på två veckor i stöten gjorde heller inte ont. Konstaterade att jag inte blev lyckligare av att vara berusad. Insåg att jag med stadigt jämna mellanrum hade svårt att stoppa och drack mer än vad jag tycker är städat. Gjorde såklart bort mig tidigare vid några tillfällen och valde efter det att hålla mig nykter eller dricka ytterst försiktigt i sällskap. Drack hellre själv. Smart lösning, eller hur??

Tanken ligger och guppar någonstans i hjärnan; Mitt liv kanske inte ska innehålla alkohol? Det är ett litet frö till tanke, men jag vet inte hur det blir ännu och hur jag resonerar längre fram. Hur var det nu; I am a passenger and I ride and I ride.

Slutligen; Du valde orden Begär och stillhet. Roligheter- Allvar. De är inte ens ändar på samma snöre, så det är inte konstigt att det blir svårt att tänka i jämnvikt.
Får jag föreslå Begär - Upplösande av det falska jaget. Roligheter- Tristess. Allvar passar bättre mot Lekfullhet. Stillhet passar bättre mot aktivitet. Jag provar nu att sätta ihop dem; Det äkta jagets strävan. Roligheter utan hysteri utan med en dos sans och vett. Lekfullhet med en liten ton av allvar. Stillhet med ett rörligt och kreativt inre.

Det slår mig att ovanstående tankelekar beskriver det nyktra livet. Absolut ingen intighet. Var det dessa tankar du ville väcka hos mig du intelligenta och underbara människa?

Nu känns det skönt att bara tuffa på och inte ta några beslut om hur länge jag kommer att vara nykter. Då har jag inte heller något datum dit jag ska komma och kanske undermedvetet bygga upp någon AlkoBurnout. Som jag tidigare nämnt kommer jag inte heller försöka att dricka måttligt. Antingen dricker man måttligt eller inte, tänker jag. Då sker det av sig självt för att man är nöjd så, men det tillståndet kanske inte är möjligt för mig. Jag vet inte. Det där med att hålla igen och föra räkning känns passerat.

@fredde-s Grattis till 100 dagar! 🥳🥳🥳 Bra jobbat! Hur känns det? Plättlätt?

Kram 🐘

Tack! Och idag den fina siffran 100 dagar. :)

Ja, det är ju väldigt intressant denhär temat med jämnvikt och att ladda av. Jag kan utan att tveka säga att alkoholen för mig är avladdad så till vida att jag inte reflekterar över om andra dricker, att jag aldrig längtar efter ett glas, eller ens tänker på det inför tex en middag.
Ev viktig del i den processen har varit att verkligen förstå skillnaden mellan mig och ”alla andra”. Jag ägnade mycket tid i början åt att snirkla mig runt resonemang och tankar som handlade om det. Kanske att jag skulle kunna dricka lagom efter en tids uppehåll. Jag har ju sällan modererat eller ”räknat enheter”, mest druckit på och skött allt omkring mig samtidigt.
När det verkligen gick upp för mig att jag faktiskt är en person som inte kan dricka. Så blev det enklare att inte vilja.
Men det jag däremot aldrig tycks bli klar med är den där jämvikten? Begär och stillhet- roligheter och allvar. Jag stannar med stigande ålder allt oftare just i någon sorts ”intighet” - kanske är det mitten, eller åtminstone ett tillstånd av att varken veta eller vara säker. Det är ett tillstånd jag hade haft väldigt svårt att parera som ung, och nog rent omöjligt att vara i när man dricker- eftersom drickande i sig är att kasta sig över till ena eller andra strandkanten- en mycket bedräglig säkerhet, trygghet.
Det finns nog många som tycker att det är skönt att kika in på forumet en gång om året och minnas hur det var. Men mitt liv är i nån sorts rörelse och även om alkoholen som sådan inte kan skada mig eller ens nå mig längre. Så fortgår ju- eller snarare fortsätter nykterheten genom nya faser och utmaningar- utan att ha med promille att göra.
Lite snurrigt låter det kanske men jag behöver ju inte skärpa mig så mycket med stringensen- eftersom jag är spiknykter för jämnan! 😆 kram

@Andrahalvlek Gäller "bara" att ta ut en bra riktning i terrängen då. Finna sin stig

Hemkommen från morgonpromenaden som blev 15 km lång idag.
Det slog mig att hopp och tvivel knappt kan skiljas åt. Tankeväckande. Jag försöker vila i mitten av det snöret. I osäkerheten.

Phil Stutz uttrycker det så här;
Life is Pain, Uncertainty and Hard Work.

För mig är det vackra ord.