Senaste kommentarerna i forumet

Så ska vi samla nyktra erfarenheter i sommar ?

Kram ?

Vill önska er en frisk och godnatt! Ser fram emot dagens utmaningar ☀️??‍♀️ Sov gott ☀️?

Men fantastiskt intressant inlägg. Starkt gjort att inse själv att du gick över gränsen och drog i handbromsen. Tycker du verkar oerhört klarsynt.

Ja, jag ser verkligen fram emot att gå t frissan imorgon. Har börjat hos en ny som jag har gått hos några gånger nu. Mitt hår är ganska tunt el fintrådigt som frissorna brukar säga...det låter mycket bättre??Jag är ju 57 år...är inte gråhårig men håret mörknar och blir inte så kul...å den här frissan är riktigt duktig på att slinga och klippa korta tunna hår??Så det blir lite påfyllning!

Söndagar brukar ofta inte vara så svårt att vara nykter på eftersom jag inte har alkohol hemma men det har hänt att jag köpt 3,5% men det var länge sen nu.

Nu ska jag ta mig en kopp te och en macka å sätta mig framför TVn och se ” Ett fall för Vera”.

Sov så gott alla när det är dax??

Imorrn börjar V2, skön nykter helg avslutad. Jag är övertygad om att jag klarar den här vita mån galant. Sjukt motiverad och överraskad över hur lätt jag lyckats mota undan rastlösheten utan alkoholen

Se det från den ljusa sidan!! Vilket test, du tog ett litet glas och lyckades stoppa där. Då är du insiktsfull, kämpa nu vidare därifrån!! Det var bra att din man konfronterade dig. Inga hemligheter!!
Kram

Hej.
Spanat runt i forumet och det är väl dags för en egen tråd.

Jag har gått från ett helt normalt förhållningssätt till alkohol till att slira på gränser och konsumera på ett riskfyllt sätt. Ganska länge drack jag bara i sociala sammanhang. Var absolut inte nykter men inte heller fullast. Sen blev det lite mer helgmys, dricka vin i soffan på helgen. Måttliga mängder. Efter två barn började det bli lite värre. Fortfarande inte jätteilla på något sätt, men helgmyset gick från något man gjorde ibland, till att vara ganska frekvent. De sociala sammanhangen blev färre.

Barn nr 2 föddes under väldigt traumatiska omständigheter och såhär i efterhand hade jag en solklar förlossningsdepression. Här hemma är det kaos nästan jämt. Två barn, som sagt, 7 och 5. Den äldsta med två diagnoser Och allt vad det innebär, inklusive kamp med skola och generellt stökig vardag.

Konsumtionen av alkohol har korsat gränser som förut var otänkbara. Dricka vin på en vardag - mer än ett glas.

Under hela den här coronagrejen har det eskalerat ytterligare. Har jobbat hemifrån sen mars. Gränsen mellan helg och vardag har suddats ut och barnen har varit hemma med oss också. Jag är en person som behöver mycket egentid. Vila. Människor tröttar ut mig. Har haft väldigt långvariga sömnproblem. Alkoholen har använts som en belöning och snuttefilt för att få hjärnan att gå ner i varv. För att blockera bort allt bråk och stök hemma. Eller ja, för att desperat försöka undvika det och inte fokusera på alla jobbiga känslor av otillräcklighet och brist på energi och ork. Vi har inget stöd för att hantera nåt av det här. Ingen bull-mormor som kan avlasta. I princip ingen som orkar ta hand om barnen ens i ett par timmar så man får lite paus. Det känns hemskt att skylla på det, men jag är slutkörd på rätt många plan och kan liksom inte bortprioritera något mer ur livet. Jobbar, tar hand om barn och vardag och sen finns det inte utrymme för jättemycket mer. Då har vinet blivit belöningen. För att jag orkat en dag till. För att jag varit galet effektiv och duktig. För att jag haft en jävligt kass dag och skrikit åt mina barn. Ja, ni fattar.

Droppen kom för två veckor sen. Drack rosé i solen på en måndag fastän jag hade ett jobbrelaterat kvällsmöte på kvällen. Var lullig på det mötet. Skämdes mycket dagen efter, även om jag inte direkt gjorde nåt olämpligt.

Med barn, högpresterande jobb osv är det mycket daglig press och stress men alkohol får liksom inte bli strategin. Det vet jag. Det är inte ok och jag kommer skada mig eller bli beroende (om jag inte redan är det). Och framförallt skadar det barnen i förlängningen och det är det sista jag vill.

Är inne på dag 14 av total nykterhet. Egentligen hoppas jag väl på att kunna återfinna min normala relation till alkohol. Kunna dricka måttligt i, de extremt få, sociala tillfällen och högtider som jag deltar i. Kunna ta nåt glas vin, någon helg ibland.

Men vi får se. Har ingen bortre gräns för nykterheten och jag kanske landar i att det är bäst att stanna där.

De första två veckorna har gått bra. Har bara varit riktigt sugen en gång och då funkade alkoholfri öl lika bra. Det stora undantaget är sömnen. Jag är ett jävla vrak. Kan. Inte. Somna. Sover extremt ytligt. Vaknar aptrött. Har insomningstabletter (som funkar), men vill inte bli beroende av dem. Har melatonin men det funkar sämre än vanligt. Hoppas att jag kan sova utan alkohol i kroppen snart.

Har läst runt lite, med viss igenkänning i vissa trådar. Har lyssnat lite på Alkispodden och det är intressant, även om jag inte känner igen mig så mycket.

Nu blir det i alla fall förändring. Total nykterhet ett tag, och förhoppningsvis hjälper det mig till bättre sömn och tålamod. Tid för lite självrannsakan. Tid att resetta hjärnan som gärna vill fly in i ett glas vin eller fem. Verkar inte gått så långt som ett fysiskt beroende och sug, men hjärnan har ett destruktivt mönster som måste brytas. Forumet har varit till stor hjälp att inse att jag trots allt har ett problem som kräver förändring. Dags att låta verkligheten komma ikapp och se vad jag kan göra för att ta hand om mig själv, så att jag kan ta hand om min familj.

...som en fin helg Se Klart!
Och jag förstår precis det där med att vilja gå och lägga sig tidigt....att inte ha ro att vara nattuggla.
Att hålla sig nykter är ju att hålla kontakten med sig själv....hålla i den tråden. Det kräver sitt...
Att ha ’andlig spänst’ säger man väl inom AA?
Ibland tänker jag att det kanske hade varit en fördel att vara en period på ett behandlingshem? Just för den koncentrationen .
Nu var jag aldrig riktigt kemiskt beroende...i meningen att jag hade några abstinensbesvär direkt...eller alls. Rent fysiska alltså. Och mitt drickande var som sagt även väldigt dolt.. jag klarade av jobbet.
Jag har väl skapat mitt eget behandlingshem kanske:-)
Och detta forum är en mycket viktig del av min behandling.
?❤️

Ja, det har nog många fått nu med permitteringar o elände. Svårt att hjälpa någon att bryta dom om man är ego. Då förstår jag hur tufft du måste ha det med att skära ner på A samtidigt som du ska brottas med hans manér o drickande.
Du får försöka manövrera dig fram och hitta en väg. Du verkar ha huvudet på skaft så det finns gott hopp?
Kämpa På!!

Först har jag och äldsta dottern traskat i terrängen och letat reda på sju hittaut-kontroller. Väldigt terrängigt ? Rena bergsbestigningen stundtals. Ont i benen nu! Totalt 2,5 timme och 11.000 steg.

Sen har jag chattat ikväll med unga tjejer. Helt tagen efter det. I 2 tim och 49 min chattade jag med en tjej vars kille misshandlat henne ikväll, i magen bland annat.

Gravid i vecka 36. Fick henne att ringa 1177 eftersom hennes smärta i magen påminde om värkar. Slag i magen så sent i graviditeten kan sätta igång förlossningen. Det var 78 i kö till 1177.

Väl framme bedömde sköterskan att det var värkar och larmade ut ambulans. Sen satt jag ihop med henne tills ambulansen kom. Det dröjde ytterligare en kvart efter att chatten stängde kl 21.

Försökte få henne att djupandas, försökte lugna henne, förklara att blod och slem är naturligt och kallas "slemproppen" bla, bla, bla.

Hon hade ingen att ringa, ingen som kunde följa med henne till förlossningen. Fy fan. Det sista hon skrev var "Nu har de kommit!!! Tack för att du hjälpt mig ."

Samtidigt har jag chattat med fyra andra bredvid, varav två troll, en anorektiker som kände sig ful, tjock och äcklig, och en tjej som ville ha råd gällande en sms-konversation med en kille som visat henne intresse.

Högt och lågt. Det är tur att jag bara gör det här en söndag per månad. Helt dränerad på energi nu.

Kram ?

PS. Hänglåset hänger fortfarande kvar ? Men idag nödtvättade jag en maskin i huset medan vi traskade i skogen, så jag klarar mig till söndag.

Andra halvlek och Se Klart!
Blir glad av att läsa...
Haft en ganska lugn helg ...förutom årsmöte med bostadsrättsföreningen och gårdsfest.
Det var fint - varmt. Det är något fint i att människor som råkar bo i samma hus möts och umgås. Den äldsta är över 90 år och den yngsta är bara några månader.
Min särbo är här....vi pratar inte så mycket utan sitter och läser på varsitt håll, dricker kaffe, lagar mat.
Vi är olika ...han är en mer lågmäld och introvert typ...med mkt värme och humor.
Han är också den jag varit helt öppen med ( inte helt....men ändå i princip öppen) kring mina alkoholproblem. Jag är glad över att jag varit öppen ....vet inte hur det skulle gått annars...
Om jag varit yngre så tror jag att jag försökt förändra honom mer...eller stört mig mycket på hans mer introverta och lite långsamma sidor.
Det gör jag ( nästan) inte alls nu.
Han är som han är - jag är som jag är. Han är en mycket rar och ömsint människa..och jag tycker om att ha honom bredvid mig. Det är trivsamt.
Jag upplever det ännu mkt mer nu när jag är nykter. Glädjen över det vardagliga, trivsamma.
Han ger mig också stort utrymme...och det betyder mkt för mig. Att inte känna mig trängd.
Jag tycker att denna resa i nykterhet kräver mkt egentid...jag behöver tänka och känna och fundera. Jag behöver skriva här...
Jag är fortfarande lite skör i min nykterhet.
Nu är sommaren här och jag ska resa ( lite i Sverige) och bo i stugor och på Sigtunastiftelsen...och allt ska jag göra utan vinet som sällskap och avkoppling och guldkant och kitt.
Jag ska betrakta och leva sommaren nykter.

Hej!

Jag har läst igenom din tråd. Vad kul att du fick resultat redan efter en veckas nykterhet med förbättrad sömn och mindre ångest. Du efterfrågade tips på vad man kan göra när dina barn har gått och lagt sig. Ett tips är att titta på en komediserie eller stand-up comedy. Ett annat förslag är att du och din man ger varandra massage.

Jag önskar dig fortsatt lycka till på din resa!

Tack! Det är så skönt med detta forum. Vartenda en här är guld värda.
Håll ut i nykterheten, det blir verkligen bara bättre vartefter. Och helt plötsligt är det mer naturligt att inte dricka alls än att göra allt för att få i sig så mycket alkohol som det går?
Kram?

Den här veckan har jag tyvärr druckit 25 glas. Jag gick på ett event och drack alldeles för mycket. Dagen efter hade jag ångest och fortsatte att dricka. Jag hade ångest två dagar senare men istället för att dricka mer alkohol spelade jag tennis. Efter tennismatchen kände jag mig glad och lugn. I slutet av veckan har jag druckit måttligt.

Jag känner att jag fortfarande är fast i en ond cirkel där jag dricker alkohol för att mildra ångest som sedan ger ångest dagen efter. Jag behöver vara strikt och implementera strategierna nästa gång jag får ett sug. Dessutom ska jag undvika att dricka en stor mängd alkohol vid ett och samma tillfälle. Målet för nästkommande vecka är att dricka max 16 glas alkohol vilket blir en bra minskning.

Så starkt jobbat! Kämpa på ??

Självklart är det ok. Blir besviken om du inte gör det!

Kram?

Hej,

Jo, jag mår verkligen bra av det. Jo, det är främst stress som triggar mitt sug efter alkohol. Nej det har jag inte riktigt. Jag testade en avslappningsövning hos en psykolog för några år sedan som gick ut på djupandning. Jag blev lugnare av det. Meditation har jag läst på om och det har ett flertal hälsoeffekter. Jag har testat meditation med andra individer som är intresserade av sådant. Jag tycker dock att det är svårt att inte tänka på något och föredrar att göra någon aktivitet som kräver skärpt uppmärksamhet. Tack för tipset. Om jag inte har möjlighet till dans eller en promenad ska jag testa djupandning.

Tack. Alla har olika hudtyper och olika förutsättningar för att bli brun. Varsågod.

Kram

Tack Jullan65.Är nu inne på min sjätte nyktra dag.Gårdagen (Lördag) var sannerligen inte rolig men idag har det kännts bättre.Känner mig ännu mer motiverad nu än när jag fattade beslutet att bli nykter.
Det är bara att kämpa på,det kommer säkert fler mörka dagar men jag tänker inte ge upp.
All lycka till er alla

Var inte för hård mot dig själv, misstag gör alla ? Viktigt nu är att inte fortsätta på samma spår utan hoppa upp på hästen igen direkt. Du klarar detta, vi finns här för dig ?

Jag har alltid varit varit en storkonsument av kaffe men sedan jag drabbades av 2 rejäla panikattacker för 3 år sedan så drog jag ner på kaffet lite för att minska stimulansen för hjärnan (drog inte ner på alkoholen dock då....). Numera dricker jag 0-4 koppar per dag, så väldigt varierat ? Har inte ändrat den konsumtionen sedan jag slutade dricka.

Jo men tack snälla du, det känns bra! Lite nervös men jag antar att det är fullt normalt, jag intalar mig det i alla fall ??

Fina ni. Skönt att vara tillbaka. Rastlös ikväll... Så det blir tidigt i säng ikväll så jag kommer på rätt köl igen med sömn mm. Jag har också börjat med att fasta 16:8 nu... Vill komma i form... Bli av med överflödiga kilon...

Hoppas vakna lite vackrare imorgon

Kram Saskij ?

Så inåt Norden grinig och off på alla sätt och vis. Då slog förstås suget efter att dimma bort, till. Maken har en Smirnoff drink på sitt skrivbord här bredvid. 4% (jo, jag tittade), men jag öppnade den inte. Han var iväg och handlade, jag kände mig ensam och rätt värdelös rakt över, så hade det inte varit så att jag verkligen bestämt mig, så hade den slunkit ner. Till råga på allt så letade jag krukor i förrådet och såg att maken hade burköl och egen flasköl öppen på hyllorna. När jag då öppnade kylskåpet där inne så såg jag det jag anade, burkar och flaskor även där. De har liksom länge varit där, bara det att jag inte brytt mig ett skvatt om dem när jag haft vin att dricka. Det var med en lite tung suck som jag stängde igen kylskåpsdörren igen.

Har berättat för en vän att jag nu valt den helnyktra vägen. Hon frågade lite varför och jag sade att det blivit svårt att dra gränser. Vi har ju pratat om att både hon och jag har släktingar som varit eller är alkoholister. Vi messade lite fram och tillbaka om det, sedan blev det tyst från hennes sida. Jag funderade lite på hur det kan komma att bli mellan henne och mig nu, eftersom mycket av våra träffar har gått ut på några goda glas vin och att hitta fina pubar med ovanliga drinkar i Stockholm t.ex. Igår såg jag att hon lagt ut en festbild på sig själv och två vänninor. Kommer det att bli ett "problem" mellan oss tro? I så fall får jag ta det då.

Funderar på att gå med i ett Nykterhetsförbund, men det får dröja lite. Vill lägga ytterligare några distansmil bakom mig först tror jag.

Maken halvviskade dessutom till mig idag:
"Hur lång tid sedan var det?"
(Jag var lite off och förstod först inte vad han relaterade till), så han fick klargörande väsa fram:
"Sedan du slutade med alkholen!?"
Just då var jag så ovanligt grinig och nedstämd att jag liksom fräste:
"Vad spelar det för roll?"
"Jag vill bara säga att jag tycker du är duktig. Som inte en enda gång liksom..." och så fortsatte han inte meningen.

Tacksam ändå att han tog upp det, även fast han nog inte kommer att göra det något mer, med tanke på hur jag fräste tillbaka.

Men...sex veckor sedan är det hur som helst.

- - ?

Jag behöver en egen tråd...det ser jag det...?

Tack, det var en fin liknelse! Jag gör som du säger åt mig, jag cyklar vidare.
Kram!

Så bra att du är här och skriver igen! Det ligger nog mycket i det som Miss Hyde skrev med 1 månad avklarad och även att du blev ”barnfri”. Nu vet du en trigger och kan vara mera ”på tå” nästa gång.
Du vet även att du kan klara 1 månad, och hur bra du mådde när du var nykter. Starkt jobbat, upp på hästen igen så är du tillbaka på spår snart.

Kram