Senaste kommentarerna i forumet

Imorgon när dina kompisar beklagar sig över baksmälla och du drar iväg på tidigt träningspass så kan du unna dig att vara lite skadeglad ?

Skön känsla att studera kaoset lite på avstånd ibland. Riktigt bra gjort att berätta för kompisgänget. Är de riktiga kompisar spelar det ingen roll om du dricker alkohol eller inte.

Kram ?

Se Klart - vad härligt med barnsligheten och den lätta känslan. Jag är kanske inte riktigt där än men förstår precis vad du menar...och jag kan ibland ändå kika in där. Upplever att min lätthet och glädje varit liksom bottenfrusen. Ngn sorts humor har jag haft ändå ...trots drickandet. Men kanske mer humor ..som ren överlevnad .Den där bubblande mer barnsliga glädjen...den har vinet och dagarna efter vinet ? tryckt ner ganska djupt.
Men jag vet att den finns och jag blir så glad ( nästan barnsligt:-) av att läsa dina rader.
Och Andrahalvlek - tänker att vi ganska ofta missar Holland! - viken underbar liknelse!
Att missa allt det fina som finns i verkligheten - nära oss och på riktigt, eftersom vi strävar efter ngn sorts idealbild.
Och vinet ger oss ett kemiskt och konstlat Italien som vi - när vi är beroende - tvångsmässigt reser till gång på gång. Fast vi vet att det inte är roligt där.
Och hej Pianisten
Ja - vem är vi utan alkohol.
Det undersöker vi ju alla...försöker i alla fall.
Jag är just nu på väg till Holland ( hoppas jag)
Hundra gånger hellre nykter i Holland än full och bakfull i Italien och New York!
??

Tack torn! Jag hade först inte tänkt att säga någonting till alla, vi är ett gäng på 10 personer som brukar träffas på stranden och dricka vin.. men henne som jag skulle kalla min bästa vän i gänget hade jag anförtrott att jag inte dricker nu, så hon skulle veta. Efter att hon hade druckit sin flaska kände hon för att berätta varför jag var så lugn ikväll, varför inte jag var lika rolig som jag brukar vara, jag brukar ju stå i mitten av gänget, nu satt jag lugnt i min stol och såg på alla andra som började ligga ovanpå varandra och ta bilder. Men när hon väl hade sagt att Amanda har en time out nu kände jag att ja jag kan säga det, det har blivit för mycket för mig så nu dricker inte jag.. det var en befrielse att säga det och jag är inte arg eller besviken på min vän, hon hade druckit en flaska vin och två gin och tonics, vilket jag också hade gjort i vanliga fall vid den tiden! Men nu mår jag som sagt helt perfekt. Har ätit ett 200 grams marabou choklad istället när jag kom hem så den enda ångesten jag känner är över dem 1060 kcal jag klämde på en kvart. Men den ångesten går över när jag tänker på hur det kunde varit ??? Tack igen torn för pepp och fina kommentarer ❣️?

Det är en stor lättnad när dom man umgås med känner till att man inte dricker. Så skönt att inte behöva dra en massa lögner och påhitt. Det blir dessutom ohållbart efter ett tag. Du är modig också som fixar det såpass tidigt i nykterheten.?

Kram

Blir glad av din tråd. Jag har senaste dagarna ägnat mycket tid till att läsa andras historier på både detta och andra forum. Många historier jag läst har handlat om att man velat få en kontroll över sitt drickande och begränsa det. Sen den morgonen jag vaknade bakis och för första gången erkände att jag har ett problem, visste jag att jag aldrig kommer att kunna kontrollera mitt drickande. För min del handlar det inte om att jag dricker för ofta men jag dricker i 8/10 fall alldeles för mycket. Det känns härligt att höra att du slutat dricka helt, hittat en ny glädje med livet och att du lyckas hålla dig konsekvent i att inte ta det första glaset. Jag hoppas kunna gå samma väg.

Det gick bra! Nyss hemkommen från stranden! Jag cyklade hem nu, när alla andra hade druckit upp sin flaska vin och skulle vidare in på restaurang och beställa gts, det är så skönt! Jag var glad hela cykelturen hem och sa flera gånger högt till mig själv, så underbart det här är. Jag cyklar hem med ett leende på läpparna. Jag bokade in ett träningspass när jag satt på stranden till imorgon. Helt hundra på att jag kommer att kunna gå för jag kommer må bra imorgon och jag lyckades säga nej till alkoholen hela kvällen, gick till och med lättare än vad jag trodde, lite tjat och frågor fick jag, någon tyckte det var en dum månad jag valt medans en annan sa, kör du nyktert? Soft! Men väldigt skönt och den här nöjdheten är svårslagen och att veta att jag kommer må prima imorgon, det känns fantastiskt. Tack till forumet som hjälper mig att vilja stanna nykter. Jag vill inte göra mig själv eller er besvikna ????

Att känna sig helt lugn inombords och bara vänta in att en bebis ska somna kräver verkligen ett inre lugn.

Ett lugn som syns på utsidan och känns på insidan, och som bebisen också fångar upp med sina känslomässiga tentakler.

Här och nu. Inget dåtid, ingen framtid. Bara här och nu. Det får ta den tid det tar, inget annat är viktigare just nu.

Våra liv behöver fler sådana stunder, helst varje dag, då det vresiga havet stillnar så att vi får vila ??

Kram ?

Nu lyssnar jag på svalor och väntar på att en liten bebis ska somna och sen ska vi äta middag. Minns alla dessa nattningar med spädbarn och ju mer man ville att de skulle somna ju längre tid tog det.
Själv sitter jag som en filbunke och lyssnar på hur sommar låter och tittar på ett hav av pionknoppar som snart ska slå ut.
Jag tror, kanske, hoppas, att det här med alkohol börjar segla iväg långt borta vid horisonten. Ser den knappt, mer som en prick där borta, syns bara om jag kisar.
En stor utandning.
Jag önskar inte förta min känsla av att vara levande med någonting, allra minst vin.
Jag är nykter idag och tacksam att jag inte fastnade i det där formalinet som vinet till sist blev.
Kram alla som kämpar på detta ibland så vresiga hav. Plötsligt stillnar det och man får vila. ??❣️

?
Jag är mycket trött idag med. Det gör mig lite orolig. Det är ju bra för mig att vara närvarande i nuet och ta en dag i taget. Men jag är också medveten om att jag inte borde skjuta upp vissa viktiga saker hur länge som helst, t ex det här med framtidsfullmakt.

Jag måste boka tid hos nån jurist snart och ge barnen mandat att ta beslut som är för mitt bästa när jag inte längre kan göra det själv. En stor stroke kan förändra livet för alltid på ett par minuter. Jag vet ju hur min man beter sig vid minsta svårighet. Han stoppar huvudet i sanden och dricker... Jag kan inte låta honom fatta beslut åt mig när jag blir sjuk. Vissa jobbiga saker måste jag sluta skjuta upp och ta tag i snart. Då kan jag känna mig tryggare efteråt. ?

#Andrahalvlek
Tack så mycket! Du är min trogna support! ??

Grattis till 20 dagar! Det där med att kunna köra bil när som helst på dygnet är verkligen en stor vinst. Tänker fortfarande på hur skönt det är, särskilt på helgkvällar och nätter.?

Kram

Härligt, vilken kämpe du är.

Och kan inte säga så mycket mer än wow, vad bra jag mår! Nyss hemkommen från hundkurs, skrattat och verkligen känt mig så engagerad. Så hade det inte varit för några veckor sen, vilken känsla ??

Andarhalvlek...

OJ! ”Om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien, kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella, det väldigt härliga… med Holland.” Den fastnade, sitter här tårögd, tacksam. Tack för de tänkvärda, är ju precis själv i uppstarten nu av nykterheten och känslorna flödar. Tack! Behövde det!

Det tänker jag anamma Bestemor, bra!!

Inga förbud. Däremot att ta dagligt nytt beslut, idag behöver jag ingen alkohol. Idag vill jag inte dricka.
Bästa belöningen är den tidiga morgonen med kaffekoppen i solen. Så underbart! Det var verkligen värt att somna och vakna nykter ?

Tack Amanda, Miss Hyde, Ah och Se Klart ? blev glad när jag gick in här och såg era meddelanden.

Jag har skippat skuld och skam den här gången. En blip på 82 dagar (som det skulle vara idag) är helt otroligt för mig. Just i den stunden så kändes det som att jag inte hade något annat val. Det här ingen ursäkt men en förklaring. Jag har aldrig mått som jag gjorde i fredags och det kom så plötsligt och allt på en gång. Efter tre månaders karantän så ska jag tillbaka till jobbet imorgon och jag tror att min ångest och alla förväntningar har byggts upp under den här tiden och det exploderade i fredags.

Nu då? Ja, jag fortsätter på samma väg som innan. Jag har lärt mig så mycket och kan hålla borta sug och begär. Jag har lärt mig att jag inte BEHÖVER alkohol. Men, och jag vet att ni inte gillar det, jag kommer nog dricka igen. Jag vill vara ärlig med er... med mig själv. Det känns pinsamt men jag orkar inte ta diskussion med alla runt omkring. Om jag kan hålla mig nykter 90% av tiden är jag nöjd. Kanske går det, kanske inte.

Idag är jag nykter. ?

Så många nedvärderande ord på en gång.
Vänd på det:
Du är här.
Du har fått insikt om ditt problem. Du vill skapa förändring för din och din dotters skull.
Du tänker på hur din kropp mår.
Så; medveten, stark och insiktsfull skulle jag säga.
Börja med en enda dag i taget. Läs och skriv här. Men börja med att försöka (vet att det är svårt) att inte kalla dig själv värdelös, eller den hemskaste sortens människa.
Kan till och med lova att det inte är sant.
Välkommen hit! ?

Precis så som du beskriver det, så tror tror jag att det är - den här ”gröten”
av självömkan, ångest, skam, skuld, misslyckande gör det liksom omöjligt att arbeta med mig själv och komma framåt. Jag vet inte om det är för att jag är rädd eller inte varit ”redo” jag inte har lyckats slutföra någon av mina kontakter inom psykiatrin. Så fort det känns lite bättre avslutar jag det alltid, så dumt. Jag har aldrig känt att någon förstår mig och min problematik, även om det helt säkert inte är något unikt.
Är förvirrad själv, det kanske märks :)

Tack för ditt svar!
Ja du, jag undrar också hur det går ihop! har en extremt stark fysisk motor, på gott och ont. Jag är nog faktiskt ganska extrem i allt jag gör, ibland även ganska gränslös tyvärr. Oroar mig dock massor för hur alkoholen påverkar kroppen och vet att det hämmar muskeltillväxten dessutom. Allt slit för ingenting... Skulle säkert ha ännu bättre fysik om jag slutade med alkohol.
Känt tryck över bröstet sedan förra sommaren, kollade upp det och alla mina världen som visade sig vara mer än bra, och speciellt hjärtat är i toppform. Det är ju väldigt bra, men har tyvärr inte hjälpt mot oron över att jag skadat mitt hjärta med alkoholen. Tänker på det varje dag, och ju mer jag tänker på det desto ondare har jag. Så fattar ju att det är psykologiskt - men eftersom man aldrig kan vara 100% säker så gnager oron och tvivlet ändå...
Det är dock framför allt detta med att min dotter speciellt har börjat märka av detta som gör att jag måste få till en förändring! Jag är så rädd, så rädd att förstöra hennes liv!!
Självupptagen och opålitlig mamma, den allra värsta sortens människa är jag!! Hur blev det så? Skäms så fruktansvärt. Usch!!!

En vecka alkoholfri, bra jobbat. Det låter som att du verkligen vill ge dig själv de bästa förutsättningar för att fortsätta i den riktning du nu satt ut. Utifrån din rubrik gissar jag att du funderat ett tag på alkoholens plats i ditt liv och är nyfiken på ett liv helt utan. Utan att veta vad som lett fram till ditt beslut vill jag gärna säga att dit val att söka dig till ett sådant här forum talar för en målmedvetenhet, nyfikenhet och beredskap att ta emot stöd. Vackert.

Jag ser att du redan fått ett tips om vad som fungerat för en annan användare och jag gissar att du kommer få mer hjälpsamma input om vad som varit hjälpsamt för andra. Kanske har du redan hittat någon tråd som just du tycker är intressant eller tänker kan bli hjälpsam.

Vi är glada att ha dig här

Varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Vad framtiden vill!? kramar

Den insikten kan ju jag med komma till, just nu är jag där! Men man vet aldrig vad framtiden vill. Det som är grejen för mig, inga förbud, inga krav. Däremot är redan det definitiva beslutet taget att aldrig visa mig okontrollerat berusad inför familjen igen!

Tycker du har gjort det bästa konstaterandet redan. Alkoholen är garanterat ett av de största hinden för att du skall må bättre, även om jag inte vet precis hur mycket problem du haft tidigare psykiskt.
Skulle våga påstå att utan att vända ditt alkoholmissbruk kommer du aldrig heller att få några positiva förändringar av din ångest, statistiskt raka motsatsen. Jag har själv periodvis problem med ångest fortfarande trots att jag dricker minimalt men nu kan jag jobba med den på ett helt annat sätt och det blir tydligt vilka situationer som triggar den. Med alkohol blir allt bara en gröt av ångest utan början och slut.
Intressant (är kanske fel ord) att du är en så fysiskt aktiv person och dricker mycket, i mitt fall har träningen blivit räddningen som vände mitt missbruk.
Att du känner dig som en "bluff" är också väldigt vanligt. Det är jättesvårt men försök att inte lägga mer skuld på dig själv utan börja se objektivt på vart du skall börja attackera problemen. Har också dåliga upplevelser av psykiatrin, den är så extremt ojämn i vilken hjälp och bemötande du får beroende på vart du bor och vem du träffar.. fortsätt stå på dig och sök hjälp. Och fortsätt skriv här så får du vänner som hjälper dig på vägen.

Kram

Är det någon som har erfarenhet av Riddargatan 1?
Jag var i kontakt med beroendecentrum vid Mariatorget för ca 9 år sedan, då min exman ”tvingade” mig att gå dit. Det resulterade endast i en neuropsykiatrisk utredning som inte visade på något då jag hade för höga poäng på alla tester (?), de tyckte heller inte att alkoholen var mitt stora problem utan min ångest. Så är det ju säkert i grund och botten, men nu känns det som att det har blivit en ond cirkel! Jag har skyllt mitt behov att dricka på mitt dåliga mående, mina tidigare svåra ätstörningar, min ångest, tvångsproblematik och extremt gränslösa + otrygga uppväxt. Nu börjar jag undra om det inte är så att alkoholen är i vägen för att jag ska kunna må bättre psykiskt, det verkar väl rimligt? Eller?
Funderar på att kontakta Riddargatan 1 men vet inte om jag vågar.