Senaste kommentarerna i forumet

Just det där att man vet vad som händer i kropp och knopp är så bra att veta för att man skall kunna sluta dricka.
Det är verkligen inte alkoholen som man saknar, utan det är en obalans i hela systemet på grund av den. Känsligheten för naturligt dopamin är nerskruvad, det rättar till sig. Serotoninet är lågt.
Men det fixar sig och man mår så bra sedan! Tror alla tänker: wow! Varför har jag inte slutat tidigare? Behöver inte giftet.
Kram?????

Är att andas, andas och andas igen. Ingenting är konstant så man får ta sig igenom det på bästa sätt.

Kram ?

Somnade kl 23 cirka och vaknade kl 5 av att min hjärna var igång och jobbade. Inte bra. Inte bra alls.

Just nu lägger jag sommarschema för 50 medarbetare. Den ska ersätta den, som ska ersätta den, som inte kan göra det och så vidare. Många arbetspass ska sitta som en smäck.

Har inför mig själv satt morgondagen som deadline för några avdelningar. Sen återstår några till att göra nästa vecka. Jobba, jobba, jobba.

Andas. Andas. Andas.

Kram ?

Byt ut det ordet mot kämpe i stället! För det är det du är. Du kämpar, du luras inte. Vi finns här!

Kram!

Otroligt glad över att du April känner att ”faktametoden” kan funka för dig också.

Håller med om att tankar om ens bristande karaktär och viljestyrka är otroligt knäckande. Att bara få veta att det är fel tänkt är upplyftande som sjutton.

Fortsätt skriv och berätta om hur det går. Vi finns här i både med- och motgång.

Kram ?

Ååhh vad härligt att höra! Tycker du är så stark och blir inspirerad av din beslutssamhet! Stort grattis i förskott??och styrkekramar till dig?!

Hej igen och tack?!
Jag tror (och hoppas) att faktaspåret är det rätta för mig också! Att lyssna på Craig Beck när han förklarar det där du pratar om med det medvetna och omedvetna lät vettigt och begripligt. Väldigt befriande också att få höra att man inte är en ”dålig” eller ”svag” person för att man inte kan sluta dricka. Det diket har jag kravlat runt i ganska länge nu.
Tack igen för alla tips! Nu har jag att göra ett tag?.
Kramar till dig?

Hur konstigt det än låter så gör alkoholen att du får sämre förutsättningar att klara av jobbiga saker.

Det är alkoholen som skapar ångesten, men vi tror att den dämpar ångesten.

Det är kroppens fysiska sug efter alkoholen som gör att den genom ångesten skriker ”ge mig mer, nu”.

Och när den får alkohol blir den lugn, tills behovet uppstår igen. Och så snurrar den negativa spiralen vidare.

Enda sättet är att bryta helt och stå ut, timme för timme och dag för dag. Låta kroppen och hjärnan läka och så sakta ”återkomma” i ett bättre skick. Många ovanor ska brytas, nya bättre vanor skapas.

Du vet allt det här. Ville bara påminna dig.

Sök på Craig Beck på youtube, han är svinduktig på att påminna också. Kollar ofta på honom. Repetera, repetera, repetera.

Kram ?

Förstår du inte mår så bra?
Att du mår som du gör tillhör tillfrisknandet! Så värt att kämpa för. För dig och för dina barn ju. Du gör det så bra. Fantastiskt!
Om du får väldigt jobbiga tankar ta kontakt med sjukvården. Finns hjälp att få.
Kolla min favorit på Youtube om postakut abstinens, kanske det du har?

Stor kram, håll ut det blir så mycket bättre än du tror❤?????

Du har inte haft barnen på jättelänge - och sen har du dem en hel vecka. Inte konstigt att du är trött. Du borde göra som man gör på förskolan, långsam inskolning.

Ring barnens pappa och berätta att det har gått kanon, men nu är du helt slut och behöver vila. Även roliga saker tar mycket energi. Och till slut tar energin slut. Var tacksam och glad för att barnens pappa finns som en resurs när dina krafter tryter.

Det är inget misslyckande, tvärtom. Du har orkat i en massa dagar, men nu tog orken slut. Trappa upp stegvis är bättre för alla parter. Tror jag.

Typiskt beroendepersonlighet - allt eller inget. Det tänket behöver du jobba på också. Tror jag.

Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Vaknade helt utvilad utan oro i kroppen bredvid min älskade sambo och mina hundar. Solen skiner och idag ska jag se till att det blir en bra dag ??

Tack fina du! Det är så bra att läsa både sin egen och andras trådar. Se hur tankegången är och bli stärkt av det?

Tror min tråd är rätt lätt att läsa, inte så mycket utstickare på andra ämnen. Bara några... som nu på slutet med viktminskning?

Tog år för mig att bli beslutsam och försöka bli nykter för gott. Du kommer också dit. Alkoholen är ingen lösning på något utan ger ett ödelagt liv, som du skriver.

Tack till dig❤?

Idag börjar min andra vecka som nykter och jag märker redan av många fördelar av att helt avstå alkohol. Jag sover bättre, har mindre ångest och självförtroendet har fått sig en boost. ??

Idag började dagen 04.00 när lillgrabben bestämde att det var morgon. Svårt att övertala en ettåring att det är natt när solen lyser... men istället för att släpa mig upp ur sängen efter att ha sovit dåligt så kände jag mig ganska pigg, så vi gick upp och åt frukost ☕?

Under veckan som gått har jag läst en hel del i trådarna i forumet och det känns peppande att läsa hur alla kämpar för ett nyktert och hälsosammare liv. Jag hittar även en trygghet i att det finns ni som faktiskt lyckats och det värmer att läsa om hur mycket bättre ni har det utan alkohol. Tack för att ni finns här.

Önskar er alla en underbar torsdag! ☀️?

Dag 24.
Det har varit ett tufft dygn. Extrem trötthet, yrsel och värk i muskler. Ingen aptit. Orkar knappt med mig själv. Än mindre barnen.

Tankar på livets ändande flimrar förbi. Livet är så skört och är ingen självklarhet...

Vad gör jag nu? Vad ska jag prioritera när inte orken finns?
När man ska ta till vara på livet?

En tidig morgon dag 24

Kram Saskij ?

Tack att kikar in! ❤

Ärligt talat så går det inte bra. Inte med något alls just nu. Snart två månaders helvete och fortfarande inget ljus i tunneln. Alkoholen ger en stunds avlastning och ser till att spä på ångesten ytterligare så nästa intag säkras... Ett förfärligt bedrägligt gift.

Har en tanke om att den första juni ska bli dagen jag kliver av den här vidriga karusellen. Tror jag behöver förbereda mig mentalt på att hantera livet utan bedövning. Det kommer bli något av det svåraste jag gjort men det måste gå för familjens skull. Märker av hur jag orkar allt mindre, är tröttare, vresigare och sunkigare. Skillnaden blir att jag kommer få mer ork till annat och förhoppningsvis återfå sömnen. Resten... det kommer vara lika jävligt som nu och jag är så rädd för att hantera all ångest och oro utan verklighetsflykt. Försöker tänka att nu har jag faktiskt flytt i ett antal veckor, det är dags att återgå till vardagen och verkligheten igen. Har en dröm om att klara hela sommaren nykter, det kan faktiskt gå.

Hej Kaveldun! Jag läste ditt inlägg hos Se klart där du beskrev så bra om det här med att ta hjälp av andra och våga säga att man blev lite ledsen. Att inte tro att man klarar allt bäst själv. Du har ju lösningen på hur du vill ha det! Det gäller bara att komma dit, och det är jag övertygad att du kommer att göra. Ju längre tid du är nykter så kommer det komma naturligt. Sakta men säkert. Man vågar mer, bryr sig inte lika mycket om att andra ska blir sura och tänker mer på att man själv ska må bra/trivas. Att vara sjukskriven om man behöver är en sådan sak. Och om det blir för tufft på jobbet, då ber man om hjälp. Blir det orimligt tufft, då kräver man att det ska anställas mer folk. Detta är egentligen självklart, men väldigt många tänker inte så och mår därefter. Man kan/ska inte klara allt själv.
Men detta vet du ju redan nu,och är på god väg att leva efter.?
I mitt tycke är du en väldigt klok person.?

Kram

Känns lite som att många av oss här har haft liknande upplevelser av otillräcklighet och svårt att be om hjälp.
Jag är ensambarn uppvuxen i en känslomässigt dysfunktionell familj där negativa känslor var tabu och prestation var det som räknades. Man skulle liksom alltid vara tacksam och se saker från andra människors perspektiv och fick aldrig medhåll i jobbiga situationer.
I längden ger det låg självkänsla. Man vågar inte känna svaghet och sårbarhet, för det finns liksom ingen tröst eller medkänsla att få (tror man alltså). Kanske det är en gemensam nämnare för oss alkoholister, dålig självkänsla och svårt att visa sårbarhet och be om hjälp?

Och känslan av utanförskap och rädsla att inte passa in och få vara med i gemenskapen. Den känslan har iaf jag burit på hela livet, även om det med tiden blivit bättre.

Nu är jag både mormor och farmor. Nu vet jag också vad det innebär i form av vänskap, närhet och betydelse. Det år, lika lite som de egna barnen, något att ta för givet. Ödmjuk. Och just idag ligger sorgen packad längst ner i ryggan, lite tryggt som ett liggunderlag. ?

Ville bara säga att jag är imponerad av dina beslut, och målmedvetenhet. Och jag tycker det är väldigt fint att följa din resa.
Kollektiv låter mysigt men förstår också att det kan vara nog så påfrestande. Stark verkar du vara både i detta, och andra beslut! ?

Ja, och mitt i detta känner jag just tillit till att så länge jag inte tar något första glas och tror jag kan dricka som en ”normal människa” så finns alla möjligheter kvar. Men den lilla nya människan. Och med allt annat. ?

Råkade lägga samma kommentar dubbelt..

Härligt med god mat efter fastan. Håller med om att goda, rena smaker slår chips och godis. Citron, salt och färsk koriander får allt att smaka himmelskt tycker jag. Synd att det inte går att hålla ordning i kollektivet, finns det inte rum i något annat kollektiv att hyra? Och då kan du ju vara kräsen och kolla vad de har för städrutiner innan du bestämmer dig. På sikt låter det som att du behöver flytta för att kunna trivas.
Ha det fint så länge!

Många av mina vänner fyller sina flöden med bilder på sina barnbarn och jag längtar massor ❤️

Men var sak har sin tid och äldsta dottern är klok som en bok, så jag får glatt vänta ytterligare fem-sex år tror jag ?

Det har varit en sorg i insikten att yngsta dottern aldrig kommer att få barn. Att det inte blir några kusiner.

För mig kom förstås insikten tidigt, men några år senare fick jag hjälpa äldsta dottern att komma till den insikten också. Vi pratar fortfarande om det då och då, senast i måndags faktiskt. Då sörjer vi ihop.

Tack och lov har yngsta inga sådana tankar själv. Hon är mest suktande efter kärlek från en kille, och det hoppas jag att hon ska få uppleva utan att ett barn blir resultatet.

Mycket sorg finns i allas våra liv, och det är okej. Man får lära sig att leva med det. Gråta ibland om trycket blir för stort och sen packa ner sorgen i ryggan igen och knata vidare. Thats life.

Kram ?

Ett litet barnbarn❤️
Så otroligt fantastiskt. Jag hoppas få uppleva det någon gång.
I jämförelse med det är ju det mesta struntsaker ( inte minst att käka lite pasta och mackor). Men nykterheten är inte en struntsak.
Du får ta emot det lilla barnet - närvarande.
Stort grattis till dig!

Jag har beställt en burk nu. Det verkar ju bra mot allt möjligt!