Senaste kommentarerna i forumet

Hej igen!

Det kan vara bra att diskutera med din man hur du känner och tycker kring hushållssysslorna. Det är tråkigt att höra att han har sjuka föräldrar. Är dina barn i tonårsåldern? Har de möjlighet att hjälpa till hemma?

Blir jag av dina inlägg Joyo. Och du inspirerar mig de där ”trötta” dagarna då jag tvekar på mitt beslut.
Det är vetkligen så och sant att man kan dra varandra, på det här viset!
Jag vaknade piggare idag, äntligen. Ser ljust på dagen, och helgen, men en dag i taget får gälla fortsättningsvis!
Ha en fin fredag, kram till dig!

Andrahalvlek

Vad använder du för expertis förutom alkoholhjälpen?
Går du på AA eller annan verksamhet?

Gresslon..
Det är du och jag som hade våra fyra dagar när vi började skriva i detta sammanhang!
som min syn är på hur vi ska göra detta möjligt, så måste varje enskild individ hitta en grundkänsla i beslutet att ge upp alkoholen. Jag kan aldrig påverka hur jag mår vid olika besked- väldigt svårt att säga!
Jag försöker hitta en person att ringa eller något som stör ut den negativa känslan...

Hur som helst finns jag här och flera..

Grattis till din löneförhöjning! Den är du alldeles säkert mycket väl värd!! Hur firade du? Snus och te? Nyfiken :D

En loverboy i Italien verkar ju bra att ha. Bara man kan träffas någon gång då och då. Tror jag börjar förstå mig på Match nu. Det är ett par stycken som "gillar" gång på gång. Ser trevliga ut båda två men nog inget för mig av andra randiga och rutiga skäl. Men till frågan. Varför hålla på att gilla och aldrig skriva något?

Nu åter till mitt te.

Kram!

Känner så väl igen dina tankegångar. Det är som att man blir en robot. Fötterna bara kutar till systemet och tar hjärnan o alltihop med sig dit och så stjälper man i sig. Hjärnan är kidnappad av alkoholen och man bestämmer inte själv.
Blev så less så jag slutade. Ville ha livet åter. Kan säga jag mår bättre nu?
Vet vad du tampas med. Kram?

Till er båda för peppet! Och förstår det där med att verkligen bestämma sig. Såå irriterande bara hur man kan bli så motarbetad av sin egen hjärna! Jag blev utbränd för ca 15 år sen och fick superbra hjälp via kbt bl.a. Sen har jag fått hållt på med en del mental träning i idrottssammanhang. Är överlag jätteintresserad av hur hjärnan funkar. Ja, ni vet, lite hobbyspsykolog :-). Skulle påstå att jag har stor självinsikt, vet hur jag funkar och vad som triggar och vet precis vad jag behöver göra för att komma till rätta med det. Men icke. Så fort det blir jobbigt tar det stopp och jag väljer den enkla vägen. I det här fallet, alkoholen. Är i övrigt väldigt beslutsam och handlingskraftig. Det är väl därför jag blir så arg och besviken när jag inte klarar detta. Sorry, lång utläggning. Men som jag sett många säga här så är det självterapi att få skriva av sig.
Kram till er båda starkisar!

Jag har en topp 3-lista över svåra fyllesynder i min skalle. Om jag känner sug sätter jag den på repeat några gånger ? Då går det över!

Blev någonting bättre för att du drack? Nä, självklart inte. Inget blir bättre för att man dricker. Tvärtom.

Inget blir bättre för att man inte dricker heller - jo, hälsan och självkänslan blir mycket bättre, men mycket annat som suger i livet fortsätter suga även när man är nykter.

Läser en bra bok som heter ”Tänka klart” av Annie Grace. Den handlar mycket om det medvetna och det omedvetna.

Medvetet kan man bestämma sig för att sluta dricka, men omedvetet kan man fortsätta känna begär efter alkohol. Så det är det omedvetna man måste jobba med, och det lär man sig i boken.

Så länge man inte har bestämt sig för att sluta med hela hjärnan, både det medvetna och det omedvetna, så blir det en kamp.

En kamp som man riskerar att förlora vid minsta motgång, men också i medgång. Vi alkisar kan ju dricka på varje känsla - besvikelse, trötthet, stress, glädje, eufori, ilska.

Upp på hästen igen!

Vaknade upp på bra humör med vårsol och allt. Suget fanns där hela dagen. Fick reda på att min kandidat som har fått sommarjobb på min arbetsplats kommer få endast 1000 kronor mindre i lön än mig som jobbat i flera år. Kände mig så värdelös. Därpå ville inte min kärlek träffa mig pga corona. Solen sken och jag gav upp. Vet inte hur jag ska göra när begäret efter alkohol kommer. Tips?

Hej April och välkommen hit!
Bra att du har starta en egen tråd, och insett att ditt drickande är ohållbart.
Börja med att ta en ordentlig funderare. Vill jag verkligen sluta dricka? Om svaret är nej av olika anledningar så är det tyvärr extremt svårt att sluta. Om svaret är ja, jag vill verkligen sluta så är nästa steg ett beslut. Sätt en deadline. Tex på måndag blir min första nyktra dag, punkt slut! Sedan är det bra att förbereda sig mentalt på att de första dagarna blir tuffa, sömnen blir kass, man blir rastlös mm. Men det går att klara det. Du kommer inte dö?

Ta dag för dag och ganska snart kommer allting bli bättre och bättre.

Dom här råden bygger på mina erfarenheter, jag är ingen expert, men det funkade på mig. Jag har varit nykter i två och en halv månad nu, och ångrar inte en sekund mitt beslut att be alkoholdjävulven att dra åt helvete.

Kram

Känns helt fantastiskt när dagarna går, den ena läggs på dem andra. Känner som du, är såå tacksam och glad! Och får känna livet som det är...
Grattis till dina dagar, kram!?

Du klarar det och får ett bättre liv. Heja dig!?

Du är så värd både tusenlappar i löneförhöjning och respekt på jobbet!

Skönt att du inte ens tänkte tanken att det vore värt att fira löneförhöjningen med något drickbart ?

och jag har just landat en löneförhöjning med många tusenlappar jämfört med tidigare :) jätteglad och stolt över mig själv men det är precis som att nu, när jag är nykter så vet jag precis vad som behövs göras i krislägen.

Andra lyssnar och förlitar sig på mig och mitt omdöme och det känns bra. Jag har så mkt erfarenhet att det räcker för att kunna hantera Corona-situationen åtminstone på mitt jobb (som inte handlar om liv och död). Däremot undrar jag hur alla i vården har det just nu....vilket tufft jobb de gör!! Jag försöker undvika att bli smittad och skriver lite till min loverboy i Italien som är i ofrivillig karantän och hoppas att jag ska kunna resa ner i juni...ska verklige försöka <3
Kram
svagis

Boktips: ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg. ENORM igenkänning. Finns som ljudbok på Storytel.

Just ”gör det senare” och ”det är nog inte så farligt” har vi alla alkoholister, aktiva såväl som tillfrisknande, tänkt MÅNGA gånger ?

Men vägen till beslut tar olika lång tid för olika individer, och det måste få ta sin tid.

När man väl tar beslutet att bli nykter är det viktigt att hela hjärnan vill ta det beslutet. Om ena halvan av hjärnan vill att man ska bli nykter och den andra halvan vill dricka blir det onödigt tufft.

Tack för svar! Men det blev inte så. Hittade nya ursäkter för att skjuta på det. Det obegripliga är att jag både ramlar dit för att jag mår dåligt och vill bli av med ångesten men också när jag mår bra och då tycker jag att det är ok att allt är under kontroll.

Tack! då har jag lite kvälls uppgifter!

Ikväll har jag varit på taize gudstjänst i en, för mig, ny kyrka. För er som inte provat så fokuserar man på ljuständning, tystnad och de vackra sångerna som sjungs om och om igen som bön. Fint. ??️?

Jag kände likadant som du. Ingen mer än ni på forumet vet om att jag är nykter. Jag tvekar att berätta - då måste jag ju samtidigt berätta att jag är alkoholist ?

Jag är inte där än helt enkelt, och det är nog vanligt att det tar tid innan man vill/vågar vara öppen med det.

Huvudsaken är att vi blir nyktra!

Dag 1 för dig idag?

Hittade detta forum för några dagar sen när jag aktivt började leta efter sätt att få hjälp anonymt. Blev glad och imponerad av den positiva tonen och engagemanget! Skrev något i en tråd, Fick svar direkt och uppmanades att starta min egen tråd. So here goes. Har insett sedan en tid tillbaka att det är ohållbart med alkoholen. Har tagit sats så många gånger att sluta men alltid hittat en ursäkt för att vänta en dag till osv. Inser att jag behöver hjälp men av en massa anledningar vill jag inte söka hjälp öppet. Tänker att mina problem inte är unika och att det finns hjälp att få, även om man inte vill gå till vårdcentralen.

Japp, så är det. Du bestämmer! Det är ditt liv, ditt val och ditt beslut.

Skriv och läs mycket här på forumet så ska vi stötta och peppa allt vi kan ?

Skriv och läs mycket här på forumet så ska vi peppa och stötta så mycket vi kan!

Själv är jag nykter dag 40 och det känns som ett av de bästa beslut jag har tagit i mitt liv. Jag vill inte dricka alkohol, det är mitt val och mitt beslut ?

Att skriva här på forumet funkar lite som självterapi - man tvingas liksom sätta ord på vad man tycker, tänker och känner. Och då ramlar en och annan aha-upplevelse över en då och då ?

Och kan man sen få lite input från andra så känns det ännu bättre tycker jag ?

Tålamod är en prövning för mig. Jag kan knappt stava till det ? Jag är spontan, handlingskraftig, lösningsorienterad, en doer.

Får jag inte utlopp för det mår jag dåligt. Men jag är inte det jag presterar. Jag dömer inte andra efter det. Min inställning är att alla bidrar efter förmåga, och att det är okej att ha mindre produktiva perioder i livet.

Så jag behöver verkligen träna på mitt tålamod, låta en del saker mogna fram, inte ha så bråttom. Sova på saken, många nätter. Och då är det skönt att sömnen blivit bättre ?