Senaste kommentarerna i forumet

Mycket intressant att få läsa om era tankar! Förstår så väl den där känslan av vaaaardaaaag hela tiden. Har dock lärt mig gilla lugnet.
Frontalloben kan man väl utveckla främst med träning, gärna springa några gånger i veckan. (”Hjärnstark” - Anders Hansen)
??‍♀️?

Det handlar ju bara om att man själv ska förstå varför man känner och gör som man gör.

Och förhoppningsvis hitta ett sätt att inte låta känslohjärnan få fritt utlopp vad det gäller just alkohol.

I övrigt kan känslohjärnan få frispejsa hur mycket den vill ?

Vara nykter alltså. Sysselsätt dig med annat, promenad, cykla, jogga, gymma, virka, sticka, lösa korsord, läsa böcker, städa i klädkammaren.

Kämpa på!

Det är som klassikern ”tänk INTE på den rosa elefanten”. Vad tänker man på då?

Mycket bättre på att fokusera på optikerbesök och promenad när du kommer hem. Perfekt sätt att rensa skallen.

Själv ska jag boka in ett pass squash på lunchrasten, och sen tänker jag redan nu lite på vad jag behöver ta tag i på jobbet. Bara lite. Vill inte att jobbskallen sätter igång för mycket.

En dag i taget, och viktigast först - vara nykter!

Kram ❤️

Tack Vinäger och tack alla ni andra:)

Ja, idag äntligen så kom dag nummer två som alkoholfri!! Så glad jag är och så himla skönt!! Har inte haft sug på alkohol idag...har gjort mysiga saker som jag har orkat göra idag...lugna påfyllande saker. Ätit gulaschsoppa m gott bröd med min man på det mysiga caféet. Var på massage/hälsocouchning efter det och nu ikväll har vi sett filmen "Min pappa Marianne".
Imorgon en ny dag...ska inte tänka att jag ska inte dricka alkohol för då blir det fokus på alkoholen utan jag ska försöka tänka på att jag ska till optikern och jag ska gå ut och gå när jag kommer hem. Hoppas att de positiva tankarna ska vinna!

Kram:)

Tack Charlie!
Den långsiktiga planen är egentligen väldigt enkel, jag vill kunna dricka normalt! Men jag känner inte riktigt att jag är där så tänker fortsättningsvis ej dricka nått, tex en öl efter jobbet, vin till middag etc. Men på semester eller nått speciellt sammanhang så må det vara hänt att det blir 1glas eller 2. Men det räcker lixom där :)

Har idag funderat mycket på varför jag dricker, varför jag inte kan låta bli osv.

Tror egentligen att jag är uttråkad och rastlös i grunden, tiden går fortare med alkohol utan tvekan.

Dag 3 snart över för min del och jg känner inga större problem med att låta bli alkoholen som finns i kyl och barskåp. Känner mig däremot väldigt törstig och dricker mycket vatten. Kroppen är väl van vid att bli konstant ”vattnad” vid den här tidpunkten.

Imorgon väntar en annan utmaning, del är systemet öppet så jag kan lätt ersätta den alkohol jag har hemma (jag bor ensam (med barnen vv) men har ofta sällskap som skulle reagera om alla alkohol bara försvann) dels är jag ledig utan några större planer. Vi får se, jag ska iallafall vara nykter imorgon också, hur jag ska lyckas med det vet jag inte än.

Det stämmer nog! Känner mig vaken utan att vara pigg just nu, men är inte orolig att jag inte kommer kunna somna när det väl är dags.

Handlar om psykisk ohälsa och droger, och samsjukligheten är stor:
https://youtu.be/QV2keOY6XDU

Alkohol och droger kan leda till psykisk ohälsa, och vice versa.

Inte byta ut min personlighet.
Jag har inget dramatiskt emot min hjärna som tagit mig genom livet, på helt ok sätt.
Jag önskar tvärtom få behålla min personlighet och förstås utvecklas i livet.
Men jag vill absolut inte bli en annan.
Andra halvlek ska absolut kolla dina förslag och klipp och menar absolut inte att låta otrevlig. Bara lite trött idag ☺️ men nykter.

Tre nyktra veckor, tre nyktra helger, 22 nyktra dagar. Tre sätt att beskriva min bedrift ? Tjoho!

Inte en enda gång under dessa tre veckor har jag upplevt det som en kamp. Det som var svårt att hantera var ångest och sömnstörningar första veckan, men jag tog mig igenom det.

Jag vet ju att det mänskliga psyket är så konstruerat att man glömmer allt jobbigt och plågsamt rätt så snabbt. Det är nog orsaken till att man släpper garden efter ett tag, och då riskerar att ta ett återfall.

Jag vet precis hur det brukar låta, ofta redan på onsdagar efter endast två helnyktra arbetsdagar.

Mitt undermedvetna börjar plötsligt viska, när jag är som tröttast och mest sliten:

”Men du, ärligt talat. Nu när du jobbat så duktigt, och alla andra är idioter och fattar ingenting, utan sätter dig i skiten, så är du faktiskt värd lite vin. Faktiskt. Tycker du inte det själv? Bli lite lugn och skön och nöjd med dig själv. Du är värd det!”

Jag tvekar en millisekund - och pannloben är lite trött efter en hel dags problemlösande - så känslohjärnan tar raskt chansen:

”Ja, jag är faktiskt värd lite vin. Ja, det är jag. Ingen annan ska bestämma om jag ska dricka vin eller inte. Jag bestämmer över mitt eget liv. Jag får minsann dricka hur mycket vin jag vill, när jag vill.”

Nästa gång mitt undermedvetna, som jag brukar kalla alkoholdjävulen, börjar viska så ska jag istället svara:

”Nej, glöm det! Det går bra några glas, kanske några dagar, men sen spårar det ur igen. Det vet jag. Och det vet du. Tänk på när du din vettvilling gjorde det här ...”

Och sen ska jag rabbla min topp 3-lista över fyllesynder på repeat tills mitt undermedvetna ger upp. Och sen ska jag upprepa det varje gång mitt undermedvetna får luft igen, men det kommer att ta allt längre tid mellan gångerna.

Helgen har varit lugn. Cyklat 12 km både lördag och söndag. Läst fyra kapitel i boken ”Tänka klart”, tittat på mello, promenerat med min mamma, handlat mat och lagat lasagne. Gjort en ny sats iste, och en sats ingefära-citronshot.

Helgen känns mycket längre när man slipper vara bakfull hälften av tiden ?

Såg ett avsnitt på youtube igår om hjärnans olika delar och dess påverkan på oss i kombination med alkohol.

Pannloben är sunt förnuft, konsekvenstänk, planera och strukturera. Har växt klart först i 20-årsåldern. (Hos de allra flesta i alla fall.)

Amygdala är känslohjärnan, sitter liksom mitt i alltihop. Den tar över när vi har druckit några glas, och då kan pannloben gå hem och lägga sig.

Slutligen reptilhjärnan, som tar vid när fyllan blir destruktiv, då börjar man bråka och slåss typ. Påverkar också motoriken negativt, och talet.

Och vissa av oss styrs mycket av känslohjärnan även när vi är nyktra. Vi söker kickar i allt - äventyrssport, spela poker, hitta på kul saker hela tiden. Otroligt rastlösa liksom.

Och har man den tendensen måste man träna pannloben att ta mer plats. Exakt hur man gör det framgick inte av just den filmen jag såg igår. Men jag förstod att det faktiskt går att träna upp pannloben!

Det finns filmer på youtube som handlar om återfallsprevention, och jag tror att de övningarna tränar pannloben, dvs vårt sunda förnuft.

Jag tror att det är lite samma tema i boken ”Tänka klart”, men där pratas det om att det medvetna ska ta kontroll över det omedvetna. Känns lite same-same tycker jag.

Jag är väldigt pannlobsstyrd, förutom när jag dricker ? Så då låter jag bli det! Och du också!

Kram ❤️

Högt och lågt, ytligt och djupt - det är jag det ? Till 98 procent är jag en positiv glad skit, så därför blir jag lika förvånad varje gång jag kommer in i en depression. Vem bytte ut mig själv liksom?

Min senaste läkare gav mig diagnosen ”kronisk depression”, eftersom den kommer i skov. Det gillade jag inte ?

Att sluta dricka alkohol tror jag kommer att påverka min psykiska hälsa oerhört positivt. Sen tar jag dessutom alla chanser att medvetet påverka mig själv i rätt riktning. Med motion, kost, sömn, mindfulness, och med mitt mindset.

Ni här på forumet betyder oerhört mycket för mig. Med er är jag hundra procent ärlig. Med er får jag möjlighet att stöta och blöta mina tankar och idéer.

Och det finns alltid någon som svarar, som ser mig ❤️ Och detsamma försöker jag därför göra för andra, för det betyder så oerhört mycket.

Tillsammans är vi inte ensamma om det här svåra längre.

Kram ❤️

Ibland känns det inte alldeles toppen eller ens kul att gå o träna - men man gör det som en envis gris för man vill hålla fast vid planen man har med träningen o att den ska lyckas o hållas. Ändrar o förändrar lite bland dagarna för att få ut mest känsla av att vara nöjd med mig själv. Brukar ofta låta helgen vara träningsfri men inte idag! Har kört både ett konditions o stretch pass efter. Känner fortfarande en tomhet men ändå nöjd med mig själv..de dagarna när man har mer motivation o känslan finns där o med i passet är ren o skär lycka. Säger som du man vill ha något man gör bra att hålla fast vid! Vi fortsätter jag gick med in i tredje månaden utan flopp med träningen!! Fasiken vad vi gör det bra! Riktiga starka pannben! Fortsätt som du gör!! Du (vi) gör det förbaskat bra!! Heja heja!! ?️‍♂️?️‍♂️??

Tack för allt du delar med dig!
Svårt och lätt, recept och kloka ord och svåra minnen. Du betyder mycket och jag är imponerad av din kamp och dina framsteg. Hoppas att vi får/kan stötta tillbaka ?

Tack för allt du delar med dig!
Svårt och lätt, recept och kloka ord och svåra minnen. Du betyder mycket och jag är imponerad av din kamp och dina framsteg. Hoppas att vi får/kan stötta tillbaka ?

Med att tänka på att jag är trött på att vara duktig, trött på mig själv.
Men ser inte, och önskar inte, och vill inte heller något alternativ.
Dvs jag vill inte dricka.
Men är irriterad på att så mkt i sfären ”roligt” ligger utanför mitt nuvarande nyktra liv.
Mitt nuvarande nyktra liv: bra, skönt, vilsamt, effektivt, tankfullt, klokt, någon gång sprudlande (glad, av tex musik), balanserat och tillfredsställande.
Syster duktig har checkat in på den här resorten som stundtals känns som ständig vardag,
En bra vardag, vad annars kan det bli med så strama tyglar.
Jg vill inte klaga, men jag vill klaga. Lite grann.
Dock; eftersom mitt drickande är av eskalerande slag, så vet jag därmed inte när the botten is nådd, ej heller var mina gränser för framflyttande/normalisering går.
Och just det osäkerhetsmomentet.
Det är för stort och allvarligt. För läskigt och okontrollerbart.
Därför är jag nykter idag. Och ser fram emot kvällen ikväll.
Och imorgon ska jag forska vidare i mitt sinne, kring vad jag kan göra för att hitta vägar för mitt behov av både roligt och gränslöst,
Jag älskar gränslöst, tyvärr.

Hej,
Och grattis till dina fina resultat med träning och a-fritt liv. Jag tror vi (många) delar en viss känsla av tomhet, och den kanske bara får lov att finnas där. Att leva med. Det är fint att läsa ditt inlägg och jag skickar goda tankar!

Hej Virvla. Kul med ett hej och att du minns mig :-) Ja min självinsikt är det nog inget fel på. Kanske både en gåva och ett handikapp. Det är lätt att fastna inne i sig själv och tro att man kan lösa allt genom att bara gräva djupare i sig själv. Ofta så är det tyvärr någon form av handling som krävs.
Ska nog inte börja gå in på mina tankar kring den frågan; vad som är viktigt för mig i livet. Det har jag aldrig hittat. Den jag var förr, som drack till vardags, ville ha ett spännande, äventyrligt liv med mycket människor och socialt.
Nu trivs jag mest själv, tränar, läser, pysslar om hemmet. Men tomheten, den finns där ständigt som en saknad av något större.
Kram!

på dej??/ mt

Går in i årets tredje månad med glädjen att ha lyckats hålla min träningsplan i 2 månader och startat den 3:e. Det betyder väldigt mycket för mig eftersom min träningshistoria bara är en lång rad av misslyckanden och uppgivande. Även om 2 månader fortfarande är en väldigt kort tid så känns det annorlunda denna gången. Jag kan ha hittat min väg och jag har kanske för första gången klarat något! -Jag har precis tagit mig igenom en dipp, en låg period utan att köra av vägen och ge upp! Jag har känt mig svag, motivationslös och nere under ett par veckor. Trött och sötsugen, inte alls samma motståndskraft mot snabba belöningar och frestelser. Släppt efter lite för att stilla ängslan och "skavet". Blivit ett gäng kvällar med smågodisskålen i knät. Dålig energi på träningarna och bakslag i resultaten.
Men jag har hållit i mina rutiner och nu vände det! I onsdags hade jag ett kanon träningspass igen och idag gick det också jätte bra. Helgen har varit aktiv och händelsefull, började känna lite varningssignaler igår förmiddag då dagen var oplanerad och lite ångest och grubblande började varva upp. Men jag lyckades bryta mönstret och gå ut i trädgården.

Så länge träningen fungerar, så fungerar livet. That's my (hi)story!

Önskar alla en fortsatt fin söndag!

Mitt mål är ändå att kunna dricka måttligt. Problemet är att jag nog inte vet vad måttligt är.

Igår hade vi gäster. Jag drack bubbel och vin till maten. Lite berusad men inte full.

Nu är jag nykter i två veckor. Tills jag ska på spa med tjejerna.

Ja vaknavacker, heja oss. Ditt namn är passande, man känner sig underbar när man vaknar utan att va bakis ?

Började faktiskt läsa din tråd precis nu, och jag ska läsa mer ?

Jag tror att barn från dysfunktionella familjer med missbruk som vuxna blir en väldigt hårdhudad sort, och får extra svårt att visa sig sårbara och be om hjälp eller blotta sin oförmåga.

Jag har varit utmattningsdeprimerad två gånger (2007, 2018) och jag har under mina friska perioder pratat öppet om min psykiska ohälsa. På så sätt har jag under mina friska perioder fört de sjukas talan, och bidragit till att bryta stigmat.

Jag hoppas och tror att när jag har blivit stabilare i min nykterhet så kommer jag att prata öppet om det också. Som tillfrisknad kan jag föra de sjukas talan, och bidra till att bryta stigmat.

Men just nu behandlar jag min nykterhet som en nyfödd bebis - prio ett, fullt fokus, blir överlycklig för alla framsteg, ger näring i form av bra kost, motion och sömn.

Och jag behöver befinna mig i min bebisbubbla ett bra tag till tror jag. Det är endast ni på forumet som får titta in och hälsa på ?

Tre veckor utan alkohol. Jag tror på dig. Och ditt "mantra" är ju så sant. Att dricka alkohol gör det bara värre, vad det än handlar om.

Kram