Senaste kommentarerna i forumet

Låser med behållning dina inlägg. Kloka och inspirerande. Tack.

Kram

Hur ser din långsiktiga plan ut? Dricka normalt eller ta det dag för dag? Nyfikna frågor från mig kanske. Du behöver självklart inte svara om du inte vill. Toppen med denna första månad ju!
Charlie

Alltså, kan skriva under på det mesta du beskriver. Har alldeles för många inlägg i min tråd för att be någon att läsa den, men någonstans mitt i den beskriver jag just det du gör.

Vi flyttade jämt och ständigt, jag hann aldrig rota mig. Mamma skickade avskedsbrev inför ett självmordsförsök. Pappa grät dygnet runt och orkade inget under min tonårsperiod.

Själv hoppade jag av skolan flera gånger, bodde på BUP efter ett självmordsförsök, söp dygnet runt med "fel" kompisar.

Blev tidigt gravid och var tvungen att ta tag i mitt liv vilket jag gjorde med bravur, trots extra press på mig som strulig tonårsföräldrar. Men jäklar vad jag fixade det.

Har ju också ett välordnat liv i dag.

Försvarade mina föräldrar i alla år med att de gjorde så gott de kunde. Min största hjälp var när jag träffade en psykolog som sa de förlösande orden:

Ja de gjorde så gott de kunde, men det räckte inte.

Så var det. Eså skönt att få en bekräftelse på det jag kände, men ändå var lite förbjudet.

Förlåt om jag kapade din tråd här, men igenkänningen var för stor för att inte återge en del från mitt eget liv.

Som sagt, orkar du leta lite i min tråd, hittar du någonstans i mitten några inlägg med rubriken Uppväxt (eller liknande).

Kram till dig

Tack ❤️
Tack för värdefulla tips och att du tar dig tiden.

Jag kanske helt enkelt ska säga som det är, att jag inte dricker längre eller just nu och ta bilen.

Gissar på att mina vänner skulle förstå. Alla vet ju. ?
Även om de kanske inte förstår att jag har problem.

Hela grejen är ju rätt skämmig men bättre att ha insett att man har ett problemen och faktiskt försöka göra något åt de och få stöttning.

Läste dina första inlägg, de berör. Heja dig!

Nu har första månaden gott, det har gått bra överlag! Förra lördag blev det ett återfall, eller vill inte kalla det återfall men vi var på semester och det blev lite dricka, absolut inte jättemkt o knappt bakfull, men känns nu i efterhand lite onödigt då minst en vit månad var planen!! Nytt försök under marsmånad! känns iaf bra att det inte spårade ur förra helgen, utan att det stannade på en lagom nivå. Men som sagt ny månad och nya dagar!!

Det är den allra bästa strategin, att ta en dag i taget. Och förbereda sig inför varje riskfylld situation innan man utsätter sig för den. Men sommaren behöver du inte tänka på än!

Jag går sällan på fest eller krogen numer, men om jag skulle göra det just nu så skulle jag välja att köra bil. Eller säga att jag ska upp tidigt nästa morgon och därför avstår alkohol. Skulle det kännas väldigt riskfyllt att gå på någon fest så hade jag ljugit och sagt att jag är sjuk.

Inledningsvis är nykterheten väldigt skör och behöver behandlas som en liten bebis. Prio ett, fullt fokus, uppmuntra allt positivt, och ge näring i form av bra kost, motion och sömn.

Skriva listor funkade bra för mig. Minuslista med att dricka, och pluslista med att vara nykter. Det senare får man ta lite senare, då man verkligen upplevt fördelar. De kom snabbt för mig, bättre sömn bland annat.

Jag har också skapat en topp 3-lista över hemskaste fyllesynderna i mitt huvud. Om suget kommer tänker jag sätta igång den listan på repeat i skallen tills suget ger med sig.

Boken ”Tänka klart” kan jag rekommendera också. Har precis börjat läsa den. Den handlar om hur vi faktiskt kan påverka vårt undermedvetna, som är det som triggar oss till återfall.

När det gått en tid börjar ditt undermedvetna, som jag kallar alkoholdjävulen, att börja försöka förhandla med dig. Rösten inombords viskar ”Så farligt var det nog inte, ett glas kan du nog dricka” osv. Då är topp 3-listan bra att ta till också!

Och läs och skriv mycket här på forumet - här är du bland vänner!

Grattis till två nyktra veckor! För mig blir det tre nyktra veckor idag ?

Heja oss!

Varit på dagens högmässa. Bakat sockerkaksmuffins. Fördriver tiden med SVTPlay. Firar två veckor idag. Hoppas jag gör det för sista gången. ?

Bra där!
Hur gör du, vilken är din strategi, undviker du fest och bjudningar?

Jag oroar mig redan inför sommaren.
Måste klippa nu.

För mig är skrivandet självterapi. Om det jag skriver kan inspirera eller beröra någon annan blir jag så innerligt glad ❤️

Psykisk ohälsa fanns det mycket av i min familj också. Min pappa var konstant deprimerad, hade svår panikångest och vi ringde ambulansen många gånger eftersom han trodde att han hade fått hjärtinfarkt.

Plus en medberoende mamma som hade tunnelseende - gick till jobbet och höll masken, inga nära relationer alls, och hon struntade dessutom i mitt mående. Hon drack dessutom själv rätt mycket som tröst i eländet.

Själv var jag deprimerad hela tonårsperioden - sket bort skolan, både högstadiet och gymnasiet. Betygsvarning varje år. Mina föräldrar uttryckte sin besvikelse, men gjorde aldrig något konkret åt saken.

Först när jag själv fick barn förstod jag hur båda mina föräldrar varit totalt misslyckade som föräldrar. Men de gjorde så gott de kunde, de mäktade inte med mer. Min pappas alkoholism tog allt syre i familjen.

Att jag idag är framgångsrik och hyfsat välbetald i mitt yrke är enbart min egen förtjänst. Hårt jobb, hög social kompetens, och stort mod att prova nya saker. Trots dåliga betyg är jag nog hyfsat intelligent också.

Det finns bara en enda person jag kan lita på fullt ut - mig själv. Just därför får jag inte svika mig själv nu. Jag måste få slut på drickandet, för jag vill inte sluta som min pappa ❤️

Så sorglig och naken beskrivning av din uppväxt. Du skriver fantastiskt bra. Många här vittnar om sin/sina förälders/föräldrars missbruk. Jag har också en speciell uppväxt, däremot handlade det mer om psykisk sjukdom och oförmåga. Har skrivit om det och kommer att höra det igen i min egen tråd.

Tack för att du finns här. Du gör skillnad. ?

Så tänker man alltid dagen efter. Nästan alltid i alla fall. Ännu värre är om man tar en återställare, vilket jag gjorde mot slutet.

Men om du verkligen har bestämt dig för att sluta dricka alkohol så tänker du det imorgon, nästa helg och nästnästa helg också!

Skriv här varje dag så ska vi stötta dig allt vi kan.

Jag har idag varit nykter tre veckor, tjoho! Heja mig! Och heja dig!

Visst är det befriande att vara ärlig på forumet åtminstone, Pilla. Är man inte ärlig här ljuger man till och med för sig själv, och då kommer man inte framåt.

Jag berättar för vem jag vill, när jag vill. Jag har ansvar för mitt eget liv, och jag gör det här i huvudsak för min egen skull. Allt som ger energi har jag fokus på, allt annat får vänta.

Att dela på en flaska med sambon en fredag och lördag, funkar då det är en tydlig gräns. Är jag på fest däremot finns inget stop och det slutar alltid med att jag spårar ur. Jag oroar mig i förväg och tänker att ta bilen är en bra lösning för att ”slippa dricka” men sen kommer suget och plötsligt jag har glömt all ångest och pinsamheter så är jag där igen, fullast på festen.
Jag måste göra ett val och sluta helt, jag blir sjuk av att dricka jag kan inte säga nej.

Vad fint att läsa om din pappa.
Jag tänkte igår att det är skönt att inte behöva berätta om detta för min fina pappa som inte heller lever längre och att jag känner skam över inte hans dotter (jag)heller kan hantera alkohol.Det är inte så lätt som jag trodde i unga år.Jag har fått förståelse på den här resan och detta gör mig ödmjuk.
Jag har inte heller berättat för någon.
Därför är det så skönt att läsa här hos dig ?och även öppet prata om detta.Kram Pilla

Vi förstår allihop precis vad du menar. Vi har alla varit där ? Läs och skriv på forumet, låt dig inspireras och sätt ord på dina tankar och känslor inför alkohol. Här finns inga måsten eller tabun, bara omtanke och välvilja ?

Sovit 10 timmar, svårt att fatta att jag är så trött, fortfarande.
Hållit mig till mitt röda a-fria vin i helgen, en knapp halv flaska har gått åt, tänker att det är normal-beteende/drickande.., iofs känner jag nästan ingen som dricker så lite.
Dagar liksom tuffar på, denna helg slås jag mest av att jag ”hunnit med” ungefär det jag har föresatt mig. Att jag förhvis inte har en lång svans av ”borde ha hunnit”-grejer med mig in i veckan. Jag tänker att jag självplågat mig själv med denna otillräcklighet, så länge.
Så en viktig insikt är att det går att leva livet så att en också är hyfsat nöjd med sig själv.
Det är nytt. Så många år av att hela tiden- inte vara nöjd!

Nu kör vi så det ryker eller hur? Så härligt att vi är ett gäng tillsammans med målsättningar runt alkoholen. Heja oss!?????

Haha nej, är ingen nybörjare. Men krigar på så gott jag kan, är ganska nöjd med senaste året. Om jag slår ihop antal dagar jag druckit, så är det nog på en ”normal” nivå. Men vill ändå ner på noll, för när jag väl trillar dit. Då blir det direkt 2-4 dagar, morgon till kväll med ofantliga mängder alkohol. Sen mår jag skit, när jag bryter fyllan.

God morgon och tack för alla kommentarer i tråden, jätteintressant ämne med drömmar.

Se klart: Får ju gratulera tillbaka, du är ju snart "i mål". Spännande att se hur du resonerar efter dessa månader.

Torn: Verkligen intressant med drömmönstret. Verkar vara ett samband med var i nykterhetsprocessen du befunnit dig. Om du inte läst Tänka klart så skulle jag rekommendera dig att göra det. Beskrivningen av hur det undermedvetna påverkar oss är oslagbart. Att drömma att man dricker utan att bli berusad känns rent spontant som att det undermedvetna redan accepterat att alkohol inte ger nån njutning i det långa loppet..?

VaknaVacker: Grattis till 9:e helgen!!! Samma här om jag räknar lördagar.. Jag hade inte heller drömt om alkohol tills den här bomben slog ner. Har en hel del annat i livet som jag inte har riktigt kontroll över och kanske hänger drömmen ihop med det?

Andrahalvlek: Håller absolut med om det undermedvetnas roll i våra drömmar. Har funderat en hel del på att vara sann mot sig själv och inser att jag på sätt och vis lämnat dörren på glänt, genom att inte berätta för någon (förutom er här på forumet) om mina planer om ett nyktert liv. Har sagt att jag ska vara nykter till sommaren och ta ett nytt beslut då. Kommer inte heller säga att jag är nykterist eller att jag aldrig mer ska dricka alkohol. Ser inte poängen för egen del att lova så stora saker. Har däremot full förståelse att det är en metod som fungerar för andra. Förbud är förenat med katastrof för mig så det är bara att glömma. Och ordet aldrig ger mig en sorts emotionell svindel eller vad man ska kalla det, så det vill jag verkligen undvika.

Tidigare har jag satt ett år som nykter tidsgräns och det havererade rätt fort då en massa saker inträffade. Kändes inte så bra inför de jag berättat för och nu smyger jag fram gränsen istället. Först sa jag att jag skulle hålla mig ifrån a ett tag, sedan ett par månader, nu fram till sommaren. Hoppas väl på att bygga upp ett förtroende inför mig själv med. Att det blir enklare med tiden och svårare att bryta en lång nykterhet med ett plötsligt infall..

Men för att återgå till att vara sann mot sig själv, så är jag väl medveten om mitt problematiska förhållande till alkohol och även att jag aldrig kommer kunna, eller vilja, dricka begränsat. Tror den sista biten för att riktigt stänga dörren är tid. Nykter tid, som blir ett kvitto på att jag gjort rätt val och faktiskt klarar av detta. Längtar efter en tid där min nykterhet är självklar även för andra i min omgivning. Utan att stämplas som nykter alkis eller annat. Bara att jag är en sån som inte dricker, för hälsan skull, för att jag mår bättre av att inte hälla i mig gift men (och här kommer kruxet) att jag kan ta mig en drink om jag känner för det. Men att jag så klart inte kommer att göra det. Jag vill äga friheten till min livsstil och inte känna att en del personer går och väntar på att jag ska misslyckas. Vill inte ha blickarna på en middag som kollar om jag ser dödligt sugen ut på ett glas vin. "Vad jobbigt hon måste ha det som inte får dricka eftersom hon har ett förbud.." Inga förbud, inga misslyckanden, bara en sjujäkla karaktär som tackar nej. Frågan är bara när min inre personliga dörr stängs helt. Kanske efter ett halvår, eller ett år? Har ingen aning men som när jag slutade röka skedde det över tid och plötsligt var det bara självklart, tiden hade gjort sitt, hoppas samma sak händer nu. Nya nervbanor som inte väljer alkohol.

Herregud vad långt det blev men det var nog viktigt att bena ur detta för mig själv. Känns riktigt bra och renande.

Andrahalvlek! - Exakt så - ”socialt experiment”.. det är faktiskt lättare att vara nykter om man ser på allt med nyfikenhet! ?
Jag känner mig ganska säker i att jag inte kommer att dricka, dessutom kör jag för att säkerställa det. Så jag har inte behövt tänka på grupptrycket. Men hur hanterar jag den? Den kommer att komma, till våren, närliggande uteserveringar med promenadavstånd. Jag har tänkt att börja berätta att jag inte dricker. Sen. Av nån märklig anledning har jag inte vågat ”jinxa” nykterheten genom att säga att jag inte dricker, eller byta forum till ”det vidare livet”. Så hur säker är jag på min nykterhet? Jag vet att den är skör och måste vårdas.
Hur tänker ni andra? Blir man nånsin säker? Jag är säker i nuet. Jag vill vara nykter och älskar mitt nyktra liv. Men hur kan jag ta steget till nykterist? När är man det?

Vaknavacker - ”Tänka klart” har hjälpt mig mycket!
Gällande terapi.... kemin är lite svajig i början men i mitt fall utvecklades ett förtroende för terapeuten. Hon är så olik mig men jag litar på henne, hon är klok och har alltid belägg för vad hon säger och gör. Jag har sett resultat. Ibland får man ha tålamod. Jag jobbar också med rådgivning till människor ? och har fått jobba fram ett förhållningssätt, att backa, stilla mig, lyssna in, inte ha brått att få säga mitt. Jag har lärt mig massor av den här människan som jag initialt kände avstånd till. Ge terapi en chans! Som ett experiment!☺️
???‍♀️?

Läste tillbaka lite i din tråd Allterbra och ser att du verkligen inte är någon nybörjare på att kämpa för nykterhet! Bra jobbat med tre veckor oavsett!
Kram!

Jo jag vet, men har typ varit nykter 80-90% av tiden senaste året. Senaste fyllan va tre dagar, så jag borde inte va så jäkla trött längre.. visst drack som en galen alkis dom där tre dagarna. Men men får iaf va glad jag inte är bakis ?

Tack Charlie70 jag har sovit gott inatt! Men, jag vaknar som oftast väldigt trött...å m huvudvärk. Jag tänker att jag spänner käkar och jag snarkar. Det blir värre när jag har druckit alkohol. Jag har även min övervikt. Behöver ta kontakt m tandläkare och bör nog även göra en sömnregistrering men har inte riktigt orkat ta itu m det. Men känslan i kroppen att inte ha druckit en droppe alkohol och dessutom inte haft så mycket sug har varit det allra bästa??

Kram..ska skriva lite i din tråd?

Sömn och nykterhet. Din kropp läker!
Kram!