Senaste kommentarerna i forumet

Fokusera på det positiva är jätteviktigt, och det är dessutom en mycket framgångsrik strategi. Kallas positiv förstärkning i psykologtermer ?

Jag tänker i termer av positiv förstärkning både gentemot mina kollegor och mina barn, och givetvis ska jag behandla mig själv likadant.

Därför vill jag skriva positiva inlägg, ”det här har jag gjort bra idag”, för att fortsätta göra bra saker även nästa dag ?

Sen blir fallet kanske hårt om jag faller. Men det får jag hantera då. Även motgångar tror jag att man bäst hanterar om man försöker ha ett positivt fokus.

Jag är i Skåne idag på jobbresa. Det blåser som fan, kan knappt hålla bilen kvar på vägen. Men det produceras nog mycket elström i vindkraftverken idag - och det är ju positivt ?

Det är som klassikern ”Är glaset halvtomt eller halvfullt?” Hos mig är glaset alltid halvfullt. Och numer innehåller glaset inte vin ?

Ja, det kan ta tid att komma till steg 1, ännu längre till steg 2 och 3. Och det får ta den tid det tar.

Jag brukar tänka att processen är ungefär så här:

1) Inse och acceptera att man har problem med att dricka alkohol.
2) Bestämma sig för och verkligen vilja sluta dricka alkohol.
3) Inse och acceptera att man inte tål alkohol, och att man aldrig ens kan ”festdricka”.

Jag sörjer allt det fina och mysiga med att dricka alkohol. Att jag aldrig kan uppleva det igen. Men då är det viktigt att påminna sig om hur det alltid slutar förr eller senare. Lista sina övertramp och läsa den listan varje gång man blir sugen typ.

Jag har en lista i huvudet, en topp-3 med riktigt rejäla fyllesynder ?

Och sen tror jag att man måste börja samla på nyktra erfarenheter helt enkelt. Gå på fest nykter, dricka en alkoholfri öl på uteservering osv.

Kram ❤️

Jag undrar om det finns fler än jag här på forumet som lider av depression?

För inspirerande och klok läsning, känner igen mycket och även detta med snus och cigg.
Min strategi är att verkligen försöka plocka fram fördelarna med nykterheten och byteshandla med mig själv.
Jag byter mysiga (till en början iaf) vinet på fredagen mot sköna pigga morgonen på lördagen.
Som att det var två likvärdiga köp och jag får välja. Det hjälper mig lite att hålla tankarna från romantiken.
Det blir ett illande svid inuti att tänka aldrig mer. Men en dag i taget är ju riktigt överkomligt.
Jag har också haft problem m min sömn i många år. Stundtals ser jag det som en starkt bidragande orsak till alkoholens övertag.
Just nu får jag hjälp att sova med låg-låg dos av imovane och det tar iaf udden av det problemet.
Inte optimalt, men bättre än medicinen rödvin.
Kram och ha en fin dag!

Varma gratulationer på din stora dag!??
Zero i 45 dagar i det fria!
Jag hejar här?

...Andrahalvlek för en intressant tråd med hög igenkänningsfaktor på många ställen. Säger som FinaLisa, mycket imponerad av din energi o dina strategier. Du skriver modigt och insiktsfullt!

Jag har inte påbörjat någon egen tråd ännu. Försöker "sålla" lite bland alla befintliga så det inte ska bli på tok för mycket. Här finns ju oerhört mycket att läsa och lära av.

Befinner mig själv i en förändringarnas tid gällande min snart 30 år långa relation med alkohol. Separationen är komplicerad och kommer att ta tid. Finns en hel del att analysera o försöka förstå. "Det tar lika lång tid att gå in i skogen som att komma ut ur den" hörde jag en klok människa säga.

En dag i taget kör jag med och försöker finna det positiva som nyktra dagar innebär. Att vakna efter en nykter kväll med alla sinnen i behåll ser jag hittills som den bästa känslan. Har fortfarande svårt att inte "alkoholromantisera" och att helt stänga alla bakdörrar men kämpa på och skam den som ger sig.

Önskar dig en fin dag, kram?

Ja, träning är medicin för både kropp och själ! Miljoner gånger bättre än alkohol. Mer endorfiner behöver vi för att klara av det här.

Heja oss! Kram ❤️

Heja oss! Du inser också allvaret, att det genetiska arvet är starkt.

Min uppväxt med alkoholiserad pappa var en mardröm. Så illa har det absolut inte blivit för mig, men jag märker att min tolerans för vin har ökat markant och att antalet tillfällen med rejäla minnesluckor och övertramp har ökat.

Därför sätter jag stopp nu. Ger min kropp och hjärna en chans att återhämta sig.

Kram ❤️

Såå roligt att läsa om din föreläsning som säkert gick tusen gånger bättre nu som nykter?
Och jag tror din reflektion om sug efter helgen säkert kan vara riktig. Märker själv att suget kan triggas av närkontakt med a även om det inte är direkt positiv närkontakt. Ha en bra onsdag!?

Förstår du är nöjd! Så viktiga saker ju.
Kram?

Du är så peppande i ditt ”ta tag i dig själv” skriveri! Man vill bli den mest hälsosamma i världen tillsammans med dig när man läser din senaste text. Toppen!

Jag mår så mycket bättre efter min träning igår. Så skönt.

Grattis till vår dag 4! ?❤️

Nu har jag läst din tråd och jag känner igen mig. Så väl. ❤️ Tror du gör rätt i att skippa alkoholen totalt. Har man det nära inpå så har man oftast den genen.
Min mamma är alkoholist. Och jag tänkte att sådär ska jag aldrig bli! Men ett, tu tre så var jag nästan där. Men jag har stoppat i tid. Jag kan inte lova aldrig mer. Men jag kan lova att inte trilla dit igen. För jag vill aldrig bli som min mamma. Nu har jag inga egna barn men bonusbarn. Dom tänker jag på. Just nu hatar jag min mamma. Fast älskar henne också. Men när man försökt att hjälpa henne i 20 år så börjar tålamodet tryta.
Jag hejar på dig, livet kan bara bli bättre. Ska kika in hos dig då och då. Vi kan ju hjälpa varandra ❤️

Efter två dygns strejk.
Inget känns direkt toppen men här och nu får duga.
Ridit ut två riktigt dåliga dagar men håller min nolla. Iaf idag.

Funderar en del på detta med beroenden och att min sjukdom har en tendens att dyka upp på andra ställen. Har sedan jag var barn (sju?) haft ett ätstört beteende som nog gått i arv från min mamma. Socker i form av godis har inte varit min huvuddrog, mer överätning av kolhydrater, främst bröd. Överätning leder till övervikt som i sin tur leder till perioder av självsvält. Av eller på, antingen eller. I vuxen ålder haft ett väldigt kontrollerat ätande som fått vikten att hålla sig någorlunda. Som en alkis på vita knogar. Jag har inte heller vågat mig på regelrätt bantning eftersom det triggar ätstörningen. För säkert tio år sedan hittade jag lchf som då blev en närmast religös upplevelse. Jag kunde äta det som varit som mest förbjudet så länge jag höll mig ifrån kolhydraterna. Dessutom infann sig ett visst lugn. Blodsockret blev jämnare antar jag. Detta gick under någon period, men sedan tappade det sin tjusning. Jag fick svårare att hålla mig strikt till kolhydratfritt. Lchf i kombination med kolhydrater blir inte bra om man ska hålla vikten. De senaste åren har jag gjort några försök men inte lyckats hålla i. Dessutom har jag en genetisk sjukdom som talar emot att äta en fettrik kost. Så lchf känns inte längre som en lösning på matproblemet.

Jag tror att både mat och alkohol egentligen är samma problem för mig. Alkoholen på ett sätt enklare om jag slutar helt. Men maten? Kan ju inte gärna sluta äta helt. Det enda sättet som funkar för mig är att inte bli hungrig eller sugen och då vet jag att lchf kan funka, men det är ju inget bra alternativ.

Just nu vill jag inte experimentera med maten alls. Det är viktigare att jag håller nykterheten. Men tankarna kring mat och vikt är jobbiga och gör mig nedstämd. Vet att jag behöver gå ner för hälsans skull, men kan inte ”banta”. Och lchf ska jag ju inte heller hålla på med pga. genetisk sjukdom. Så lite moment 22. Många trassliga tankar denna morgon, nog svårt att hänga med. Men skriver mest för mig själv för att få nån reda i hjärnan.?

Idag ännu en dag nykter, maten får lösa sig sen. Det viktigaste först. ?

...stark som en björn. Faktiskt. Så himla glad! Någonstans inuti mig så undrar jag varifrån det kommer.
Är nog sprunget ur alla samlade misslyckanden, allt dåligt mående och all skam.
Men inte mer! Kan dricka om jag vill. Men jag vill inte. Näpp. Jag vill verkligen inte fortsätta förgifta mig själv.

Du har så rätt Andrahalvlek, tack för din kommentar? Tror som du, det är viktigt vi tar hand om oss själva och motionerar osv.
Fy bubblan låter som du haft det tufft! Känner igen det du skriver. Har alltid tänkt så, satt upp en fasad och det har funkat och inte trillat ned i det svartaste hålet. Tror alkoholen i sig gjort att jag dolt hur jag mått. Tänkt jag fått skylla mig själv. Men utan offerkofta.
Andra planer nu... att må bra och samla endorfiner på riktigt! Nu kör vi!
Kram???

Tack så jättemycket! Nu satsar jag på 2 år. ? det tar lång tid innan hjärnan hänger med..men jag ska komma dit ?

Vad glad jag blir att mina ord inspirerar dig FinaLisa ❤️

Kram ❤️

Verkar ju varit rena rama vitamininjektionen för dig med föreläsningen! Och det här med att känna glädje alltså. Det är ju inte alltid en självklarhet om man säger så. Härligt att läsa!
Kram!

*

Jag är så sjukt imponerad av din energi och strategier! ??
Dina ord forsar iväg som ett vattenfall och landar så fint i mig.
Jag är övertygad om att du kommer fixa detta!?
Grattis till dag 3!!???
Kram ?

Grattis till 14 dagar???
Det är så skönt att ha såpass många dagar i ryggen men vill ändå varna för ?!
För min del var de kritiska punkterna innan det gått tre veckor men så behöver det såklart inte vara för dig.
Så kämpa på så kommer det bli lättare och lättare.
Har själv snart 4 månader på raken och det är sådan underbar känsla varje morgon att slippa vakna bakis!

Lycka till ?
Kram ?

Bra tips! Ska testa detta. Strategier vore bra att förkovra sig i när förhandlingarna smyger sig på! Läskigt det här med alkoholdjävulen.

Allt gott till dig! ??

Du verkar vara på helt rätt väg ?

Inget sug efter alkohol idag heller. Måndagar och tisdagar är väl typ de enda dagarna i veckan som jag aldrig brukar dricka, så det är en blygsam prestation egentligen ?

För att fortsätta hantera ångesten på bästa sätt har det idag blivit bussmeditation, mindfulness, lunchträning och psykologbesök.

Bussmeditation innebär att jag på bussen struntar i att surfa på mobilen, som typ alla andra gör. Istället lutar jag huvudet bakåt, blundar, djupandas långsamt, och känner liksom efter i kroppen var bussen befinner sig. En rondell, en kurva osv.

Totalt 30 min i en nedsläckt, oftast tyst, dubbeldäckare. Oftast slocknar jag inom 5 min. Dock inte just nu pga generell uppvarvning och ångest. Men ångesten är betydligt lättare idag, mycket tack vare några timmars sömn i natt.

Inte heller när jag tränade mindfulness i vilorummet idag så slocknade jag. Men idag låg jag kvar hela tiden utan att ångesten försökte riva upp mig från bädden åtminstone. Och det ”sömnryckte” i benen några gånger så jag var på väg ner i ”mellanlandet”.

Jag har också lunchtränat med en kollega - svettigt, jobbigt, roligt. Det är så skönt när även skrattmusklerna får jobba ?

Slutligen har jag träffat min underbara psykolog idag. Vi träffades första gången i samband med min första utmattningsdepression år 2007. Jag fick kontakt med henne via Företagshälsan, som hon har avtal med.

Första gången i mars 2007 sa jag: ”Väck mig inte om jag somnar, för jag har inte sovit på fem veckor.” Och det var sant. Jävligt bäng i bollen är man då kan jag säga. Man kan inte ta ett enda beslut, knappt besluta sig för att gå på toaletten även om man är nära att kissa på sig.

Sen har vi fortsatt träffas. Under mina friska perioder träffas vi fyra gånger om året, då fakturerat som ”coachning” till min arbetsgivare.

När jag blev sjuk igen i feb 2018 så blev det behandling igen, och det har pågått tills nu typ med glesare intervaller. Men nu har vi sen januari intensifierat antalet möten igen, på grund av mitt dåliga mående efter allt kaos på jobbet.

Det finns ingenting som hon inte vet om mig. Ingenting. Hon bekräftar mig svinbra när jag ”gör rätt” och säger ifrån på skarpen när hon tycker att jag ”gör fel”.

Hon sätter ord på sådant jag knappt är medveten om, till exempel undvikandebeteende. Och då ser jag mönstret, kan skruva lite, göra lite annorlunda för att få bättre effekt. Införa nya mailrutiner, mobilrutiner, träna in olika strategier för att bemöta olika sorters människor osv.

Idag pratade vi om hur jag ska förhålla mig till mina chefer, som enligt mig gör allt i sista minuten och det påverkar mitt arbete oerhört negativt. Jag vill ha koll och framförhållning ?

Vi pratade också om hur jag kan sätta tydligare gränser mot kollegor som vill att jag ska lösa deras problem ”lite snabbt”, och hur jag snabbt kan ta död på vissas ältande gnäll och skitsnack.

Vi pratade också om mina sömnrutiner. Att jag verkligen inte borde sova halva förmiddagen på helgerna, ens om det är möjligt. Inte heller ta tupplurar (som är SÅ skönt!). Jag fattar. Jag ska bara processa det lite mer innan jag agerar på det.

Just nu kan jag inte sova längre än till max kl 7 på helgerna, mot kl 10-11 annars. Men jag ligger kvar ändå, med en helt sjuk ångest som följd!

På lördag ska jag ställa klockan på 8 och ta en lång cykelrunda innan frukost. Motion, frisk luft, och dagsljus är vad jag behöver bäst just nu.

Min dotter kommer att tro att jag har blivit galen ?

Nä, hon ska till sin pappa på fredag så hon slipper bli vittne till stolleprovet!

PS. Trot eller ej, men jag har fått massor gjort på jobbet också! Mellan alla pauser ?

*