Senaste kommentarerna i forumet

att du hittat hit! Jag är ju också ny här på forumet men känner verkligen att det fyller en viktig funktion just nu. Jag har läst massor med trådar och det är nästan läskigt hur mycket man känner igen från sitt eget liv, det slår mig hela tiden... Jag förstår att du på ett sätt är tacksam att blivit avslöjad, det gör ju att allt ställs på sin spets på ett helt annat sätt än när man fortfarande lyckas smyga och dölja... Hoppas att han blir lite mindre likgiltig med tiden och att han inte "skammar" dig, om du förstår vad jag menar.. Det är så viktigt att ha förståelse och inte bara besvikelse (även om den är befogad) från den man är närmast.

Min kille är stöttande på så sätt att han också håller sig ifrån alkohol helt och hållet nu, han handlar inte hem något och har hällt ut det vi hade och det är jag tacksam för. Han vill ha ett längre uppehåll men är inte beredd att sluta dricka helt, vilket jag förstår då han inte har samma problematik som jag har. Jag är dock orolig för hur det ska gå när han börjar ta sig ett glas då och då igen.. Får ångest av bara tanken på att sitta med honom på en uteservering och dricka Cola när han tar en kall öl.. Men, men det får bli ett senare problem att tackla tänker jag. Just nu är jag i alla fall innerligt tacksam att han avstår helt för min skull.

Men de djupaste demonerna delar jag inte med honom, han vet inte hela sanningen om hur illa det är ställt. Han vet/ har sett mycket men har definitivt inte hela bilden klar för sig. Och jag klarar inte riktigt att blotta mig helt för honom i det här, inte för någon faktiskt. Därför är det här forumet och ni som delar den här bittra erfarenheten av vad alkoholberoende gör med en helt ovärdeliga just nu! <3

Så bra ❤️❤️❤️❤️

Chattar med en psykolog på appen Ahum (tips) som är så himla fin i sitt sätt att skriva. Hon sa åt mig att analysera fredagen utefter "sorkk". Googlade och gjorde mitt bästa. Skitjobbigt att sammanfatta allting och verkligen konfrontera exakt vad som hände (det jag kommer ihåg). Skiträdd för vad hon kommer tänka. Men känns bra att få feedback ifrån någon utifrån som inte har en känslomässig kopplig till alltihop. Som kanske kan se ett sammanband kring vart det gick snett och hur jag kan undvika såna situationer i framtiden.

Klokt och modigt av dig! Utefter det jag har läst verkar vi ganska lika du och jag, och jag tror att det är viktigt att planera i förväg. Inte vara impulsiv och leva i nuet, utan att göra sig en plan och utan några omständigheter hålla sig vid den. ❣

glada upptäckt blev det när jag kom in till min vårdcentral idag och såg reklam för Alkohollinjen :-)

Jag är oskyldig men jag tror mig veta vem som fixat dit dem <3 Faktiskt första gången jag ser dem ute i verkligheten ! Stort!!

Visst är det spännande att efter en tids ångest så tycks det falla i glömska, allt det där sjuka man gjort. Förra veckan gjorde jag det värsta hittills på fyllan och nu en vecka senare är dagarna relativt smärtfria och en vinkväll känns inte helt tokigt. Då är det viktigt att komma ner på jorden igen och påminna sig om vad man utsatt sig själv och andra för vid så många tillfällen. Lättare sagt än gjort, såklart, men livsviktigt!

Udda ställen kan man lugnt säga – garderoben, pet flaskor påfyllt med vin ifrån en box, under sängen men jag gick aldrig så långt att ta med mig alkohol utomhus, dock hade detta säkert inträffat längre fram om jag inte valt att dra i handbromsen.

Det hemska var ju att det var min sambo som konfronterade mig och insåg själv hur sjukligt mitt beteende hade blivit. Välja alkohol eller den man älskar då blir valet väldigt tydligt, trots att detta har hänt för så var denna gång väldigt alvarlig i hans to och jag är glad att han kom på mig.

Tror också på att ha ett längre uppehåll som enda vägen. Får du ett gott stöd av din pojkvän?

Min sambo är ganska likgiltig just nu och jag kan förstå hans besvikelse. Därav kände jag att det var skönt att dela detta med andra för att hitta stöd och tips på hur andra har klarat denna resa ?

Styrkekramar /

Verkligen tack!
Det är ett härligt ställe detta forum! Så enkelt, ärligt och respektfullt. Önskar lite mer av sånt i det verkliga livet.

det här med att ha gömmor på de mest udda ställen.... När jag "nykterhetsstädade" den 1 januari fick jag slänga ett antal gömda flaskor och burkar, urdruckna iofs men gömda för att de inte skulle hittas i soporna.. Jag hällde tom över vitt vin i Loka-crush flaskor och lade i väskor och dylikt.... Så sjukt beteende och en tydlig indikator på att man har allvarliga problem. Grattis till dig som insett att du måste göra ett val- innan det är försent! Och jag tror som de andra att du behöver avstå alkohol helt och hållet under en tid framöver. Det måste i alla fall jag, tar jag ett glas nu så trillar jag dit igen... Hundra på det så det är inget alternativ för mig.
Styrkekramar till dig! <3

Torino! <3 Ja det första veckan är svår, men härda ut!! Det blir så mycket bättre, jag är "bara" på dag 9 men det är redan lättare i både kropp och huvud och det är en väldigt skön känsla!
Kram tillbaka! <3

mig så mycket i vad du skriver.. Men jag inser att jag sopat alldeles för mycket under mattan... Liksom sagt till mig själv "äh det var väl inte så farligt ändå...." efter att typ blivit dyngrak på en i övrigt städad parmiddag med människor jag aldrig träffat förut, börjat stöta på värdinnans pojkvän (trots att jag var där med en date och trots att han var väldigt upptagen) och sedan spytt ner deras badrum *trumvirvel*... Ja du hör ju själv, heeeelt fruktansvärt.... och ändå har jag lagt en dimridå över det hela och intalat mig att värre saker hade kunnat hända. I dag skäms jag som en hund när jag ser tillbaka på mitt beteende men mitt under mina värsta perioder var det "inte så farligt ändå"...... När det gäller dig och nu så tror jag också att du är lite väl hård mot dig själv trots allt, du har ju gjort en GRYM resa det senaste året! Wow! Du inspirerar mig, så tacksam att du delar med dig!
Stor kram!

Jag kan inte göra detta med 50% engagemang. Eller ens 90%. Det är 100% som gäller och det VET jag ju! Fan det har gått så bra för mig. Jag har varit nykter så mycket, nästan hela sommaren. Och när jag föll så lyckades jag resa mig igen. Och igen. Många sköna nyktra dagar. Men nu efter jul är jag fast igen. Men nu djävlar! Jag kan inte äta antabus längre, åt minidos ett tag och det gick bra men efter flera veckor blev det biverkningar av svårare slag. Tuff klåda, migrän, depression och trötthet. Slutade och började om men det kom direkt. Så jag måste klara mig utan. Det suger! Jag kan inte ta mig iväg på möten eller liknande pga. funktionsnedsättningar. Maken har lyckats sluta dricka (med god hjälp av Antabus) men han köper snällt vin åt mig varje gång jag ber om det. Han är peppande och schysst mot mig men det är ju kanske inte så bra. Men om jag ber honom/vi kommer överens om att han inte köper vin till mig om än jag tigger och ber... vi lär väl bli osams? Och det ska väl inte ligga på hans ansvar att tvinga mig att inte dricka. Eller? Kan det funka? Jag vill ju samtidigt inte att han ska behöva handla åt mig när jag faller. OM jag faller. Kom igen nu Stor-Babs, det är dags nu! Men hörni snälla kan ni ge mig råd om detta?

Välkommen och all styrka till dig.
Känner igen väldigt mycket av det som du skriver och är själv på dag 1 - misstänker att jag kommer uppleva samma sak som du har gått igenom. Men jag tror att den avgörande faktorn är vilja och du vill :)

Kram

Sov dåligt i natt med mycket konstiga drömmar.... Men vaknade ändå hyfsat pigg och... glad! :) Väldigt ovan känsla måste jag säga. Jag är van att vakna sur med en stor portion ångestgröt till frukost.... Jag känner mig stark i det här beslutet och jag inser att när jag förut försökt mig på att sluta/skära ner på alkoholen så har jag inte varit så här beslutsam och motiverad. jag har gjort det för att jag insett att jag måste men har jag velat innerst inne? Jag tror inte det.. Nu VILL jag!

I går när jag åkte hem från jobbet (har ganska lång väg att köra så jag hinner tänka mycket) så kom en hel del ångest över mig. En massa suddiga minnesbilder som dök upp på näthinnan, sjukt jobbigt. Fan så jag har ställt till det för mig och min omgivning. Så mycket sjuka, pinsamma saker jag gjort som jag på något vis till stor del har förträngt... Är det så för er andra också? Att nu kommer "det sura efter" så att säga, det är inte så att jag inte haft ångest tidigare för saker som jag har sagt/gjort påverkad men nu ser jag det på något sätt utifrån och så mycket klarare. Och det är hårt!.... Men det är också bra tänker jag, i går välkomnade jag känslorna istället
för att trycka undan dem. Jag vill leva i sanning nu, inte i förnekelse. Jag vill vara sann mot mig själv, jag tänker att det är enda sättet. Det är slut på självbedrägerier, förnekelse och att sopa under mattan. Så här jävligt har det varit- bara att göra om och göra rätt från och med nu.

Dag 9 ändå.... Är stolt och glad, jag ska lyckas den här gången!

Tack för du svarar och ser. Det betyder mycket. Ja jag har oxå hört och läst det så nu kör vi nog på det? kram och hoppas din dag blir bra den med?

Tack för dina tips och vart fick du tag på dina tabletter? Hr hört att dessa skall fungera bra för många :-)

snälla ni! <3 Det var fina ord som värmde! :)
Underbar känsla att logga in på datorn på jobbet och mötas av era hälsningar, ha en fin dag! <3

JoYo för att du delar med av din resa! Jag har läst nästan allt du skrivit här på forumet och känner igen mig så mycket! Jag har precis som du gjort otaliga försök att minska ner och hitta balansen... Utan framgång. Men nu kör vi! Dag 9 för oss båda i dag, så lycklig för det!
Kram Lingonris

Tack för dina kloka ord :) Haft problem själv med sömn under lång tid men som du säger, tror att man kan lära kroppen att slappna av :)

Tack och har mest kört lätta tabletter men de hjälper inte så bra :)

Tack och gör redan det dagligen dock mest på dagtid - tänker aktivering av olika slag den första tiden som hamnar tankarna på annat :-)

Blev ju lite fyndig rubrik?
Såg månen igår. Hört den påverkar många!
Heja oss! Nu kör vi tillsammans?
Jepp det är bara att programmera om hjärnan. Alkoholen sitter liksom i hela ens beteende. Det där pysslet o tänket. Klart en vana man byggt upp i många år inte bara försvinner eller hur? Hm. Vi tar en lång och skön helg sedan!
Skön dag till er båda?

Just detta att kalla mig själv alkoholist har jag funderat på och känt att det är ett dilemma om jag ska gå till AA. Men du hjälpte mig, jag behöver inte kalla mig det utanför mötena om det inte känns ok. Tack?

Hoppas du har en fin dag!

Att göra det enkelt (!) på möten och ’avdramatisera’ i andra sammanhang. Jag tror jag förstår dig precis! Vad fint att läsa att du är på banan! Ha en fin dag! / mt

Jag är imponerad av dig svagis! Vilken fantastisk kämpe du är. Du är kreativ och beslutsam och slutför trots att du har haft alkoholismen med dig under ganska många år. Heja dig! Jag är ju hack i häl på dig, två dagar efter. KRAM!