Senaste kommentarerna i forumet

Det där med att barnbarnen inte ska behöva se morfar full.
Lustigt hur man resonerar, jag tänkte på precis samma sätt.
Jag tyckte inte heller att mina problem var så allvarliga eftersom jag skötte mig i övrigt, det är inte förs nu på slutet jag märkt hur jag mer och mer skiter i saker och inte gör allt jag borde.
Det är skrämmande hur alkoholen får en att strunta i alla konsekvenser

Skammen börjar lämna kroppen, otroligt skönt, men ännu har jag inte tagit mig så långt så jag kan gå på ett Aa-möte.
Jag har funderat väldigt mycket på träffarna, ibland skulle jag så gärna vilja ha mod till att besöka ett och ibland tänker jag att det inte är något för mig.
Den enda jag har erkänt min alkoholism för är min sambo än så länge. På jobbet har jag bara sagt att jag inte ska dricka på ett tag för att jag vill må bättre i kroppen.
Exakt så tänker jag också svagis, känns på något sätt bättre att säga att man är nykterist än nykter alkoholist ?

Skriv till mig varje dag om du vill. Tack för ditt jättefina meddelande. Jag ska försöka svara mer utförligt. Jag vet inte var detta slutar men jag vet var det inte kan sluta. Kram till dig Li-Lo

Känner igen mig. Bara såå gött? Underbart du är så lycklig!! Heja dig på alla sätt... nu fortsätter vi och behåller glädjen och friheten???

Svagis - Jag vill verkligen hitta på mer roliga saker tillsammans med min sambo. Ska föreslå "Friday night dinner" och se om det faller i god jord. Du har så rätt i att jag oroar mig för att ta på mig saker som jag inte kan fullfölja, behöver hitta ett sammanhang där jag kan delta men inte kliva in och ta ansvar. Gick en buggkurs i höstas och det var verkligen roligt, varje söndag. Har sällan skrattat så mycket, för det går inte så bra alla gånger. De som tränar X-fit ska ha en AW, tänker att det ska bli kul och en övning på att bara umgås och inte fokusera på dryck, det får de andra stå för.

Charlie - Det är verkligen skönt när en hittar hem i jobbet, det är en stor del av sin dag och att trivas där och att ha roligt är underbart bra. Har jobbat hemma i en månad nu och jag känner verkligen att det inte är bra i längden. Har några uppdrag på gång och ser verkligen fram emot att hitta nya kollegor. Dag är helt underbart bra serie, såg den när jag var nyskild ( 5år sen ) och bättre terapi fanns inte. Ska tag i någon förening, typ dansen som jag nämnde ovan.

Tack för inspiration, tror jag ska sluta tänka så mycket och bara göra :)

dag 37 - Haft en skön helg och jobbat undan massor, städat, handlag, tvätta bilen, tränat, jobbat, jobbat lite till, kolla klart mr.Robot (HBOnordic), tränat, lagat mat, städat undan disk, tagit hand sambo som har haft migrän hela helgen. Är underbart trött på kvällarna, som sig bör och börjar känna mig utvilad på morgonen även fast jag går upp kl 6-7 och lägger mig 23. Försöker ha samma rytmen på helger som vardagar. Unnar mig ostbågar, god mat och njuter av att jag känner mig starkare för varje dag som går. Har sjukt ont av träningen och äter ipren och låter som en gubbe när jag rör mig (Jag är dessutom gubbe med tanke på att jag snart är 50år). Konstigt nog så tänker jag på A och känner sug då och av A på helt andra tider och tillfällen än förr. Fortfarande tydligt kopplat till stress, smärta och obehag av dess olika slag. Men med tanke på allt jag listade innan och förståelsen av att detta är möjligt för att just inte dricker A längre så har jag inte särskilt svårt att vifta bort tankarna om A och dess sug. Jag läser på om A och dess sidor och förstår mer och mer att A är en bluff på alla sätt. Har till och med börjat förlika mig med att dess goda smak kan jag vara utan, det finns så mycket annat som är gott i livet.

Kram på er.

Inte jag ännu, men jag kanske också ska läsa den ;-)

Verkligen TACK, jag vet inte hur jag ens ska försöka förklara vad fint o uppskattat varenda ord du skrivit är. Men vet jag kommer läsa om det väldigt många gånger, jag vet att du har så rätt så även om det är svårare vissa dagar, jag vet jag kommer ta till mig o göra vad jag kan med vad jag har, när jag orkar o finner energi. Tusen TACK! ??? Kram..

Innan hade vi alla missat artikeln, men nu har vi alla läst den så det kan bli ????

Ja, det var lite märkligt för Fröets länk hade helt förbigått mig också. Men bra att Alkoholhjälpen håller lite koll på forumet!

Jag har läst "Bot på naturlig väg" utav David Servan-Schreiber. Mot stress, ångest och depression rekommenderar han bl a hjärtkoherens, EMDR, gryningsljus, omega-3, meditation och träning. ?

Nu ikväll har jag varit och provat mindful yoga på ett, för mig, nytt ställe. Alltid lär man sig något! ?‍♀️

för jag såg nog inte det inlägget i så fall - eller så har jag redan glömt det :-D Nej nu gick jag tillbaka och jag hade inte sett Fröets inlägg med länk till artikel. Aha - då förstår jag bättre varför du skrev som du gjorde :) Nä jag har tagit kontakt med en sjukgymnast och får dagliga övningar mot artrosen så det blir nog bättre så småningom. Det kunde jag ju svarat Fröet :)
Tack för dina förtydliganden kring alkohol och krämpor iaf :) det kan inte nog understrykas att A är inte bra för alkoholisters hälsa. Punkt.
Kram
svagis

Jaha, upp på hästen igen, eller upp i sadeln heter det kanske. Återfall onsdag och torsdag förra veckan. Snabbt beslut på grund av dåliga nyheter som gav mig typ panikångest.
Tvang mig själv att sluta i fredags så att jag skulle va pigg och glad idag. Vilket jag oxå är!
Men jäklar i fredags och lördags va det inte roligt att va mig.. bakfylla från helvete och mega ångest på det.
Jaja nog gnäll, är Iaf nykter igen och fått några nya dagar på nykterhetskontot ??

Ser nu att det blev lite märkligt då inlägget jag refererar till är från i lördags, 25 januari. Tack för att du uppmärksammade mig på det. Hoppas jag inte rör till det nu.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hej Tjalle!
Vad kul att få en hälsning från Frankrike :) Och ännu roligare att du håller dig till maten och kaffet den här gången <3 Grattis! Du reser nog med öppnare ögon på det här sättet och kommer att komma ihåg alla upplevelser mycket bättre <3
Ha det så gott med frugan!
Kram
svagis

Först och främst TACK!
Jag har inte sett att någon rekommenderat någon artikel i denna tråd...? Däremot finns ordet artikel i tråden eftersom jag själv håller på att skriva artiklar :) Vi tror inte att det är bra med alkohol på något sätt, i någon form eller för någon krämpa i den här tråden :)
Så ditt inlägg slår in öppna dörrar s.a.s. men bättre en gång för mycket!
Det var helt ok att du hoppade in men lite missförstånd tror jag :)
svagis

Tänker att vi själva har ett val med tanke på hur vi ser på det som har hänt. Är vi vi ett offer för omständigheterna eller kan se att vi har erfarenheter, jobbiga och bra, som gör att vi är starkare än innan?

- Du har kunskap som har lett till att du idag äter rätt medicin istället för att ta droger (antar att du inte menar A här utan andra droger)
- Du har en brokig uppväxt med en omgivning som inte har gett dig de bästa förutsättningarna, ändå har du rest, upplevt massor av bra saker i ditt liv, vilket du med skinn på näsan kan se fram emot att fortsätta att göra.
- Du vet vad sorg är och saknad av närstående som inte längre finns i ditt liv, de kommer alltid finnas med dig och de erfarenheter som de har givit dig. Även om de inte finns så finns de hos dig i allt det som du har lärt dig av dem.
- Du har integritet att säga nej till familjeband som längre inte ger något. Vilka har styrkan att kunna göra det? Det finns inte någon som helst skyldighet eller kontrakt som säger att bara för att det är din mamma eller syster så ska du fortsätta att umgås. Det är ditt val och all respekt för detta!
- Att bli lämnad av sin kärlek för att han ansåg att du inte gjorde tillräckligt . När blev det hans ansvar om vad du ska göra och inte göra? Det är ditt ansvar allena och det är du som bestämmer över ditt eget mående. Hans förlust om han inte vill vara med dig.
- Att inte har några kontakter över huvudlaget utöver en falska vin. Jag tror inte ett dugg på att du på allvar tror att det är den bästa vägen som du ser framför dig. Att vara 31 år och ha den erfarenheten du har är världens tillgång även fast den har varit smärtsam, du skulle kunna föreläsa, jobba med anhörigstöd, skriva en bok, hjälpa andra. Nu säger jag inte att det är just det du ska göra, men jag menar på att du har massor av kunskap och livserfarenheter som är något som du kan stå på och gå vidare ifrån, undra hur många situationer som du har stått inför som de flesta människor skulle vare helt handfallna inför.

Tycker inte att det är sorgligt någonstans att du är nöjd, det finns så mycket mer och ser fram emot dagar där du kan bli än mer nöjd.

Day by day.

Varför ska du skämmas för att du tar tag i ett destruktivt förhållande till alkoholen. Jag skämdes själv i början när jag insåg att jag hade ett riskbruk. Jag ville absolut inte inse att jag hade problem med alkoholen. Jag drack ju bara bira och rödtjut. Jag gillade aldrig whisky och starkare grejor. Trodde typ "alla" drack mer eller mindre som jag själv gjorde. Jag har ju alltid skött mitt jobb och mina åtaganden till familjen. Nu är jag 56 år och vet sedan ett par år bakåt i tiden att jag har problem med alkoholen. Jag mår ABSOLUT bäst när jag är nykter. Läser du min tråd ser du att jag testat att dricka kontrollerat med lite olika resultat. Du ska vara stolt över dig själv som kommit så här långt på din resa. Jag har vuxna barn och barnbarn. Har sagt till mig själv att barnbarnen aldrig ska få se morfar full som en kastrull. En dag i taget ? kämpa på!
/Mrx

Jag hoppas att det är okej att jag skriver till dig. Du har varit med oss några år, delat med dig av dina erfarenheter och stöttat andra.

När jag läser dina första inlägg från 2015 så blir det tydligt att du förändrat dina alkoholvanor markant. Nu står du inför en annan stor förändring låter det som. Du vill inte längre "kriga" om vad som är rätt eller fel eller vem som är skyldig eller inte. Dina barn lever i en konfliktfylld miljö och för dig blir det en trigger att dricka. Du är mån om dina barn och nämner dem ofta här, jag undrar om de har något annat stöd än dig och deras mamma? Kanske behövs det inte samtidigt är det ofta svårt för barn att själva be om stöd då de är lojala sina föräldrar. Barn säger ofta att "allt" är okej om någon frågar. Lika ofta kan de tro att de är orsaken till bråk, att det är deras fel. Barn behöver så att säga aktivt stöd från sina föräldrar för att kunna ta emot det samt få höra ofta av sina föräldrar att det inte har någon skuld i att mamma och pappa inte kommer överens eller dricker. Tecken på att de inte mår bra, kan vara mer konflikter mellan syskon, magont, huvudvärk, inte vilja ta hem vänner, inte själva gå hemifrån för att "passa" på sina föräldrar, stökigt i skolan osv.

Vad tänker du om det jag skriver? Vad tror du kan vara ett bra stöd för dina barn nu oavsett vilka val du gör nu?

Avslutar med att säga att du är en kämpe, det är många gånger du skrivit att du vill fly in i ruset men avstått!

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Är det fyra veckor sedan jag drack sist känns så bra. Mår så bra. Idag vaknade jag och var sådär genuint lycklig. Ett stort plus är att jag idag gick in i en affär. Ni vet med sådana bommar som jag fasat för med min förväntansångest och panikångest och jag klarade det utan problem. Sån galet härlig känsla. Ska åka förbi en till affär bara för att jag kan. Var tvungen att skriva detta så det står på prent att jag klarade det. Kram?

Börjar med att säga grattis till alla dagar av alkoholfrihet!

Blev nyfiken på artikeln och har dessutom ett visst ansvar för vad som publiceras här. Det gläder mig att ni försöker finna samband och förklaring till hur era kroppar reagerar nu när ni väljer bort alkohol. Då alkohol är en såväl vatten-som fettlöslig molekyl påverkar den alla celler och organ. Lite olika för olika personer såklart.

Jag vill slänga in en brasklapp här. Artikeln är gammal. Precis som artikeln beskriver så är studien inte säker på vad som var vad, den lilla minskning man kunde mäta av inflammatoriska parametrar kan även vara en sänkt förmåga hos levern att producera protein. Mediciner som behandlar reumatiska sjukdomar har dessutom ofta en leverpåverkan vilket inte bör kombineras med alkohol.

Något en del inte känner till är att det i senare metastudier visat sig att de studier som tidigare använt en kontrollgrupp som inte dricker alls har missat att urvalet blivit skevt då de som inte drack alls, druckit mycket och slutat eller var sjuka på andra sätt vilket omöjliggjorde alkohol. Kontrollgruppen var således "sjuk" och jämfördes med friska personer som drack i olika utsträckning. Tidigare resultat blev då att ett halv glas vin om dagen för den äldre populationen kunde skydda något mot en ett fåtal specifika hjärtproblematik (all konsumtion över det och i andra åldrar hade inga positiva effekter) samtidigt hade även den mycket måttliga konsumtionen negativa effekter på andra typ av problem, för hjärtat och övrig kropp.

Vetenskapen kan idag inte rekommendera alkohol i någon utsträckning eller för någon specifik grupp av hälsoskäl.

Det verkligen glädjande är att forskning om alkohol får allt mer anslag!

Hoppas att det var okej att jag hoppade in här.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Den insikten att jag inte klarade vit månad gjorde att jag nu avstår helt.Har gjort programmet här med stöd av rådgivare.Kan det va nåt för dig?
Har erfarenhet av besattheten i att dricka vin som jag inte kunde rå över i stress så nu försöker jag ta hand om min stress.
Har inga rätta råd men jag provar så här och nu har det gått 31 dagar idag?

Grattis till dig ❤️?

Trots att jag vet vad hon är och vad hon håller på med är det så svårt. Igen nu på morgonen, kommer ner till frukosten strax efter övriga i familjen och de är mitt i en diskussion om x-boxen. Min fru med kontrollbehovet måste styra exakt när barnen får använda den och hur länge, hon hade kommit på att det endast finns tid för ett av barnen att använda den i 10 minuter ikväll. De började ju genast bråka om vem som skulle få dessa 10 minuter, då hoppade jag in med det självklara svaret - ingen. Ena dottern tappar det helt och börjar bråka för hon vill spela på den ikväll, sen kommer hon med en vit lögn mot mig som hon vet får min fru att reagera - vilket hon förstås gör - för i hennes värld är det mer troligt att jag ljuger och inte min dotter som är ute efter att spela på x-boxen. Det hela spårar ur förstås och allt är mitt fel. Till slut kommer det ju fram förstås att dottern inte talat sanning, men det bryr sig inte min fru om, det är redan för sent. Hon drar in bråket från igår, det hon startade helt oprovocerat, sen hade jag tydligen inte sagt god morgon innan jag försökte medla i x-box bråket. Nej jag har faktist fått nog nu, försökte verkligen mitt bästa i 3 dagar men det ledde egentligen bara till mer smärta och mer drickande. Hon stod och skyllde på barnen att vi kommer skiljas, det är deras fel och mitt förstås. Hon har inte gjort något fel över huvud taget. Hon hotade med att hon ska gå till en advokat för att dra igång skiljsmässan, jag hoppas verkligen hon gör det - dock tror jag inte hon gör det utan kommer vänta ut mig och sen skylla allt på mig. Jag ska iallafall förbereda mig, stannar jag här i ett år till tror jag inte jag kommer leva längre.

Idag känns det som jag klättrat över ett jobbigt berg och ut på andra sidan med en fin utsikt.
Jag måste vara rädd om mitt nyktra ”tankesystem” märker jag.
Det är som sagt inte bara en tanke utan sammankopplade sådana som ett nät över hela mitt liv.
När jag stör mig själv, i lördags var ett utmärkt exempel, med tankar på vin, mys (av det slaget) smak och mat och att få höja känslorna ett snäpp bara genom några små klunkar. Då, då händer det att hela hjärnan liksom får en dubbelgångare. Kan inte förklara bättre.
Men alla tankar om välmående blir infiltrerade av det tänket.
Min andra insikt: det blir jobbigt när jag gör exakt de saker som är förknippade med vin. Jag behöver bryta lite fredag/lördagsrutiner, bara lite.
Förra helgen föll det sig så att jag hade andra aktiviteter för mig, det skapade då inget sug. Vin kan inte läsa kalender och vet inte vad det är för veckodag. Men vin kan läsa vanor, det vi/jag gör.
Stor middag igår som hanterades utan problem men med två glas a-fritt bubbel.
Är osäker på om det är bra, men står inte riktigt ut med Coca-Cola i fina glas.
Nu blir det skönt med vardag!
Kram på er.

Hej på er kära forumvänner. Jag skulle ha skrivit här för länge sedan men som någon av er kanske kommer ihåg är jag på resande fot. Så fort jag har slagit mig ner för att göra ett inlägg har det kommit något emellan men nu känner jag att det är dags. Är ensam för en stund framöver. Just nu är jag i Frankrike. Ska vidare till Italien och Österrike och kommer åter hem om ca 2 veckor.

Det är ett helt annat liv på den här resan än alla mina andra. I vanliga fall brukar det börja redan på planet och sedan fortsätta i alkoholens tecken. Jag är väldigt förtjust i både god mat och dryck men sanningen och säga har det alltid fokuserats mer på drycken än maten. Vid alla restaurangbesök har jag ivrigt letat efter vinlistan och dryckesmenyn. Det brukar börja med några glas "hemma". En rejäl drink, en flaska vin och avec och sedan eftersläckning. Av detta dricker min fru normalt ett glas vin.

Den här resan har varit helt annorlunda. Jag har inte haft anledning att "stressa" för att få det första glaset. Jag har vinnlagt mig om att fundera, tänka efter och bara ta någon timme i taget. Istället för att fundera när jag kan besöka den trevliga puben för att få min första öl har jag tillbringat förmiddagen med stilla promenader, besökt något café och botaniserat i kaffemenyerna istället. Jag är en kaffedrickare av rang men endast när jag är nykter. När jag dricker alkohol smakar kaffet riktigt illa och jag har inget behov av en enda kopp. Öl har jag kunnat dricka till vad som helst men just kombinationen öl och kaffe är vedervärdig.

Även om jag är en riktig hemmakatt trivs jag med att kuska runt i Europa då och då. Det är kallt i hela Europa, även för årstiden, Men med rätt kläder finns det ändå mycket att se och uppleva. Speciellt för mig som bor på rena bondvischan kan det vara uppfriskande med nya intryck.

Jag känner mig relativt stabil i min nykterhet och mår lite, lite bättre för var dag. Samtidigt är jag extremt rädd. Jag har ju haft nyktra perioder förr. Efter riktiga "A-vändor" har dessa uppehåll kunnat bestå i ca 1-4 månaders uppehåll men sällan eller aldrig längre. Därför känner jag mig osäker. Tänk om jag en dag vaknar upp och tänker att "nu skiter jag i det här...."

Det är just därför jag måste jobba extremt hårt med mig själv. Inte släppa taget. Inte stänga av hjärnan. Måste hela tiden arbeta med att inse vilka konsekvenser det skulle få om jag började igen.

Just idag är jag ändå hoppfull och jag tänker på er alla duktiga som kämpar "där ute".
Allt gott/Tjalle