Senaste kommentarerna i forumet

Som tipsade om Promilletanten inte du "svagis"! Läste nästan hela promilletanten Inatt. Tyckte den stärkte mig i mitt beslut att det är nolltolerans som gäller nu och inte "bara" att minska alkoholintaget - det har jag redan provat så många ggr....

Håller med dig till fullo. Framför allt så är vi människor. Isf är mer korrekt. Jag heter XXX och jag har en beroendesjukdom. Sjukvården idag använder inte ordet alkoholist/ism. Min läkare blev till och med illa berörd när jag sa alkoholist om mig själv.

Fast man kan ju säga ....
Jag är diabetiker
Jag är bulimiker/anorektiker

Just "ism" och "ist" har jag försökt förstå vad det står för...

autism
buddhism
egoism
extremism
globalism
humanism
idealism

osv...

Svårt det där.

Ilväll ska jag skriva ytterligare en nolla=0 i min s k A-bok. Ger mig en liten kick att se alltfler 0:or på rad (hoppas jag...) Dvs ingen alkohol idag heller men en pizza!! Jaja man är inte mer än människa!
Ha en fin kväll
Kram

Känns som du behöver båda idag ??
Klokt o förnuftigt att välja bort vinet idag! Precis som du säger alla tunga jobbiga saker blir tusen resor värre efteråt - de försvinner liksom inte även om man luras att tro så för stunden!!
Hoppas middagen för sonen blir lyckad o att du får sova riktigt gott sen i natt!!
Kram kram

Egentligen har du rätt Femina. Rent grammatiskt har man ett alkoholberoende och man kan också "vara" alkoholberoende.
Om det känns rätt för dig att säga det istället för "jag är alkoholist" tycker jag du ska göra det.
Förr i tiden sa man ju morfinist om någon som var beroende av opiater men det hör man nästan aldrig nu.

Samma för rökare, låter lite konstigt med nikotinist...det ordet används väl mer som förstärkning av problemet med att sluta röka...?
En annan liknelse kan vara för människor med schizofreni.
Namnet används ofta slarvigt och felaktigt av både media och gemene man. Man "är" inte schizofren utan man har schizofreni.
Ja, det var några funderingar.
Ha en fin fredag ?
Kram ?

Jag tycker Alkispodden är bra :)

Lovar dig det! Du fixar det!

Kram PimPim?

Lovar dig det! Du fixar det!

Kram PimPim?

Samma här... helt sömnlös tills jag fick melatonin av dottern. Höll på att krevera och så fort jag somnade drömde jag att jag drack.
När jag väl somnade sov jag till 11:00. Huvudet är som en stor betongklump, värken mellan skuldrorna är inte att leka med och jag svettas hela tiden.
Har sett till att hålla mig sysselsatt idag för att få bort min sorg och ångest...

Kram PimPim?

Har ni några förslag på böcker, hemsidor, etc där man kan läsa om Alkohol och dess nackdelar? ?

Mrx, du har så rätt och kommande tid visar det sig om jag kommit så långt själv att jag kan leva efter det jag sitter här och snackar om. Jag måste vara beredd att anpassa min nya vardag för att leva efter de här principerna.
Att hålla min riktning men inte fokusera på farten kommer vara viktigt. Även att koppla av och i största mån unna sig njutningar utan alkohol också.
Julen är en tuff tid att balansera alkoholen och välja vilka tillfällen som är rätt och fel. Jag vill fortfarande leva ett normalt liv inkluderat alkohol i stunder med goda vänner. Det har jag gjort under julen och det har gått ganska bra men med den ryggsäcken man har är samvetet alltid med stirrar med dömande ögon. Min djävul uppenbarade sig obehagligt först gången på länge på nyårsdagen efter en lång, rolig och blöt afton. "Varför inte unna sig bara ett par öl för att plana ut den här obehagliga dagen-efter känslan lite?" Ett tag kändes det nära men jag stannade upp och synade obehaget och vände det till att ställa klockan för att åka till gymmet morgonen efter.

Min terapeut jag träffat 2 gånger genom jobbet har gett mig några ord jag hoppas alltid bära med mig. "Alla känslor planar med tiden ut men de vi gör allt för att undvika kommer ständigt tillbaka. Detta gäller både positiva och negativa känslor. Det är fullt naturligt att efter stunder av stark glädje och lycka känna olust och tomhet, det är så vårt sinne fungerar. Sinnet är som en pendel, ju starkare det svänger åt ena hållet desto fortare vänder det åt andra hållet" På samma sätt vänder tillslut en dålig dag om man bara låter sig känna det.
Kanske känns lite deppigt att så fort man låter sig känna lycka så kan man vänta sig ett eko av lite olycka, men det är så vi fungerar och vetskapen att det fungerar likadant åt motsatt håll gör att man kan acceptera negativa känslor. Man förstår också att de saker som ger väldigt snabb och väldigt starka lyckokänslor, t.ex alkohol och droger är att leka med elden.
Det är det fina slutet på alla böcker som lurat oss till en uppochnedvänd världsbild, ingen kan leva lycklig i alla sina dagar. Den som strävar efter det och gör allt för att fly från allt obehag kommer få ett liv av just det. Det är summa summarum.

Jag kommer! Ser fram mot det! ?

Tack FinaLisa ?- idag är min kämpardag... och så har det varit sen jag blev mamma... önskar dig en fin dag till dig oxå! Här skiner solen ☀️

Åh Jasmine! Vad glad jag blir att höra från dig och att du vill kämpa ihop med mig ??? kram?

Super TessMa - ju fler vi är som kan stötta varandra desto bättre! Kram ?

Återigen - visst är man knäpp som valfritt påbörjar sin nyktra resa när det är den värsta tiden på året för mig, idag har jag min sörjardag. Samtidigt som jag fick en son, förlorade jag även en och för att det inte ska krocka med dagen då de plockades ut från min mage, alltså sonens födelsedag, så har jag min sörjardag för tvillingbrodern idag istället.
Utöver detta ligger en nära släkting och tar sina sista andetag, troligtvis idag. #fuckcancer? Och samtidigt har jag fått reda på att en jämnårig kamrat till barnen valde att avsluta sitt liv vid nyår pga psykisk ohälsa. Tänker så mycket på hennes föräldrar och familj... fy fan vilken jobbig hemsk situation de är i nu. Min gamla bästa vän avslutade sitt liv när vi var i 20-årsåldern och det var en tuff period det också... fy vad jag inte tycker om döden!
Jag kämpar med detta klar i huvudet för med A i kroppen blir jag känsligare och med konfliktsökande och det har jag inte lust med heller. När jag väl bestämt mig för att vara nykter, ja då är jag nykter.

Nu har jag valt livet - ett nyktert sådant för om jag fortsätter förgifta mig själv med vin så är det som döda sig själv sakta men säkert, och det är en sak som är säker! ??

Natten som var kunde jag inte sova alls. Till slut gav min dotter en av hennes melatonintabletter till mig. Somnade rätt fort på den och sov oavbrutet till klockan 11:00. Men Jisses vad tung i skallen jag varit idag, värre än värsta baksmällan. Hoppas att jag kommer sova gott i natt bara.

Sonen ska ha lite vänner över här ikväll och nu ska jag snart påbörja deras mar de ska käka.
Ha nu en fin fredagskväll!

Kram PimPim?

Känner mig mer insiktsfull denna gång dvs att jag är fullt medveten om att jag har ett alkoholberoende och att jag inte vill fortsätta med det. Så jag är nog ganska motiverad, men tror jag kommer ha väldigt svårt att stå emot när omgivningen frestar med sammanhang och människor som har med ”fest” att göra. Jag är för stolt och skamsen för att ta kontakt med en riktig människa och berätta om min situation, så någon form av anonymt stöd skulle nog vara min grej. Tycker också det är lättare att skriva om det här än att prata (därav lappen till min man). Anmälde mig också i morse som anonym deltagare till två olika forskningsprojekt inom alkoholism :)

Programmet hos er ska jag med andra ord kolla in. Tack för att du skrev till mig!

Vilket stort beslut du tagit och vad konkret och tydligt med en lapp till din man där du meddelar din avsikt. Det är tydligt att du är beslutsam i detta!

"Hur gör man för att sluta?" är rubriken på ditt första inlägg. En viktig fråga. Du har redan kommit långt genom att skriva här.

Vissa har stor nytta av vårt nätbaserade program (alkoholhjalpen.se/programmet), medan andra söker sig till en beroendemottagning, sin vårdcentral eller AA. Kommunen kan också erbjuda stöd.

Alkohollinjen är en nationell stödtelefon med telefonnummer 08-84 44 48. Dit är alla som vill ändra sina alkoholvanor och anhöriga ringa och få stöd och råd.

Vad tror du skulle vara hjälpsamt för just dig?

Varma hälsningar,
Amanda
Alkoholhjälpen

Day by day, vilka kloka ord. Det är verkligen ett smart förhållningssätt, att ta en dag i taget. Du provat några olika vägar till nya alkoholvanor och nu är du tillbaka på banan, med nya erfarenheter i ryggsäcken. Du fortsätter att kämpa mot målet. Vad skulle du behöva just nu?

Fortsätt gärna att berätta hur du har det och hur det går. Vi är många som vill lyssna.

Varma hälsningar,
Amanda
Alkoholhjälpen

Jag trodde inte jag skulle få sån här ångest. Och total sömnlöshet.
Hoppas det här är sista dagen men ångest.
Sen ska jag också ta en dag i taget hela januari!
Men behöver nog hänga här. Och inse att det är allvar.
Kram

Glöm inte bort att anmäla er till träffen på alkoholhjälpen ?

Vad tråkigt att höra! Starkt och målmedvetet att du valde att avstå från alkoholen trots det negativa beskedet och att du höll dig till planen om fyra glas på nyårsafton! Önskar dig en god fortsättning på det nya året.

Varma hälsningar,
Amanda
Alkoholhjälpen

men nu är det dag 14 och jag börjar faktiskt må bättre. För mig är det fysiska värst. Jag har varken haft mycket ångest eller sug efter A. Men jag är ödmjuk....på tisdag börjar jobbet igen och jag får ta en dag i taget, inte låta stress ta tag i mig osv.
Kram

och inte heller rekommenderat någon läsning. Ska börja arbeta med Stora boken från AA framöver men såg även att Olle Carlsson gjort en uppdatering av 12-stegsmetoden...den ska jag nog köpa också.

Jo det går absolut åt rätt håll för mig. Dag 14 idag :)
Vet du vad jag gör? Jo jag läser om fysiska konsekvenser av alkoholism på den här sidan www.internetmedicin.se och där är texten skriven för läkare och annan vårdpersonal så det blir verkligen kliniskt...och skrämmande...förstår en hel massa av mina krämpor och hur de är relaterade till min alkoholism...högt blodtryck, reflux, gikt och buksmärtor....blä...så nu är jag upplyst och motiverad så det räcker.
Kram

Så kom den. Domen från Föreningens styrelse. Jag blir avstängd från samtliga föreningsaktiviteter i 12 månader pga mitt beteende under två fester i höst. Helvete! Igår bröt jag ihop men fick ångesten i schack med tabletter (på recept) istället för alkohol. Sedan tycker jag väl egentligen inte att det är bättre men det påverkar i alla fall ingen annan.

En sjukdom är något man har...inte något man är. Men jag säger att jag ÄR alkoholist och eftersom jag precis nyss börjat acceptera det så tänker jag inte ändra mig nu...men visst är det som du säger, man HAR alkoholism.
Kram

Läste ditt senaste inlägg med stor inlevelse. Det är precis så där jag vill leva mitt liv. Tyvärr är det inte lika enkelt i vardagen. För min del finns eller fanns det sällan tid för reflektion och eftertanke. Jag jobbar på att komma dit. Ibland lyckas jag och den känslan är obeskrivlig. Hur går det med drickat för dig? Jag tappade kontrollen på nyårsafton i glada vänners lag. Blev inget kaos men jag fick ångest när jag insåg hur mycket skit jag hällt i mig. Nu tänker jag köra hel vitt på obestämd tid.
/Mrx

Hej!
Jag har en sak jag gärna skulle vilja höra era synpunkter på.

På AA möten presenterar sig nästan alla med "Jag heter X och jag är alkoholist". Inget konstigt med det. Men jag har tänkt på det här "jag ÄR alkoholist", som något man är. Nån slags identifikation på hela sitt jag. Ordet i sig har ett stigma över sig. En negativ betydelse.

Läkarna sätter nog inte alkoholism som diagnos numera, tror jag. Man talar väl om alkoholism som en sjukdom, ett kemiskt beroende. En sjukdom är något man HAR, inte något man är.

T ex: Jag har cancer, jag har CADASIL, jag har halsfluss, jag har ont i ryggen osv. Ni fattar. Man säger ju inte "jag är cancerist, jag är Cadasilist osv. Jag tycker att det låter annorlunda. Eller vad tycker ni? Är jag ute och cyklar här eller? Hakar jag upp mig på fel sak?

Jag presenterade mig i går och i förrgår med" Hej, jag heter Femina och jag har ett alkoholberoende". Fast jag vet inte om det var så lyckat. Då sticker man ut hakan ungefär som om jag tycker jag är bättre än de andra. Att vara alkoholist är ju att vara beroende utav A. Det är samma sak. Men om A är en sjukdom så känns det fel att identifiera sig med den. Vi är ju så mycket mer. Jag vill väldigt gärna höra vad ni tänker om detta? Annars fortsätter jag presentera mig som alkoholist som alla andra för att undvika missförstånd och agg från de andra på mötet.
Ha en fin dag?