Senaste kommentarerna i forumet

Blir fundersam..finns det en bok om hur man lär sig dricka lagom?? Känns inte helt ok eller? Det är ju sådana tankar man brottas med.

Vad har hjälpt er att sluta dricka? Jag har så mycket skam och ångest så jag klarar inte av att söka mig till vården el prata med min man. Alla tips emottages tacksamt!

Jag har druckit nästan dagligen i över tre år. Klarar av att sköta jobb och hem. Eller, jag klarar av att göra det jag ska men det blir sällan bra.
Vill bryta mönstret. Vill leva. Utan alkohol. Utan sug efter att få försvinna i ett behagligt rus. Utan bråk med familjen. Vara en närvarande och kärleksfull mamma. En sambo som delar sitt liv med någon. Upptäcka nya saker. Skratta. Gråta. Komma ihåg. Tänka nya tankar. Utan alkohol.
Nykter.

Igår hade jag bestämt mig för att inte dricka. Slutade med att jag blev så full att jag har minnesluckor idag. Min man är arg på mig och ångesten är som ett stort, svettigt och ömmande sår i både kropp och själ idag. Vet inte vad jag ska göra av mig själv just nu... Förstår att vägen framåt är att sluta dricka men jag verkar ju inte klara av det på enbart vilja.

Du ska vara nykter för din egen skull, för att DU är värd att vara nykter och älska dig själv. Din familj, dina vänner är din yttre cirkel, du är själva kärnan.

Vad kan du göra för att bygga upp ditt eget inre fina själsliga liv, så du känner dig hel i dig själv? Jag vet inte vad som är bäst för dig men när jag hade det som svårast fick jag 10 KBT samtal hos psykiatrin. Det hjälpte mig väldigt mycket att reda ut allt trassel och se min egen roll och vad som inte var mitt ansvar. Även beroendemottagningens utbildning för medberoende och återfallsprementionen har betytt mycket för mig. Vill med detta säga ta hjälp nu. Riskera inte återfall. Livet är skit ibland men att straffa sig själv och ta på sig offekoftan, hjälper dig inte. Nu blev jag lite sträng men menar bara väl. Leta reda på din inre styrka/ilska och sök hjälp för din skull, för att du är värd det. Värd att älska dig själv. Det är ok att vara ledsen, gråt och kom igen.

Var rädd om dig kära Femina

Ledsen. Mitt sårbara inre skriker. Ingen vill ha mig. Allra minst min egen man. Imorgon tar jag min 3-månaders medalj. Funderar på att dricka hela semestern. Varför inte? ?

Vad du frågar oss är om du kommer att klara av att leva med det om du nu intalar dig att det aldrig händer igen? Det kan bara du svara på. Du känner dig bäst. Kommer det hända igen? Kan du leva med det? Känns det som en läxa, och har du lärt dig den i så fall? Vad tror du att din sambo helst vill? Är du villig att ta konsekvenserna av att vara ärlig om det, och samma om du inte säger något?

Det finns inget svar som passar alla, vissa vill veta, andra inte. En del tycker att 100% ärlighet är viktigast i ett förhållande och kan förlåta, andra vill helst gömma sig för information som kan skaka om deras liv och vill hellre ha en fin illusion än en otrevlig sanning. (Red pill/Blue pill) Det är en trevägskorsning där det sorgligt nog bara är att välja baserat på det du vet just nu. Att sluta dricka är hur som helst en fantastiskt bra grund för att slippa tappa kontroll och fatta genomtänkta beslut framöver. Hoppas det går bra för sig oavsett vad du väljer.

Välkommen hit.

Jag reagerade lite på det du skrev om din väns reaktion - ganska dålig reaktion av en räknad vän om jag får va fräck och säga så!
En vän ska stötta, ett beslut om nykterhet oavsett anledning är ju ett stort beslut och ett sunt och bra beslut oavsett om man bara vill testa för hälsotrenden eller för att man är sjuk.

Kanske fick det din vän att tänka över sina vanor och att det kom ut spontant i en sådan reaktion. Låt det vila och sjunk in hos personen så kan du kanske fråga denne senare om varför reaktionen blev sådär och faktiskt också kanske va ärlig med att du kände att du behövde försvara dig.

De få jag berättat för har alla reagerat på samma sätt - glada hejarop och enormt stöttande ord och faktiskt solidarisk nykterhet när vi umgås vilket känns enormt skönt!

Mod och styrka,
Dee

Eller egentligen kväll, har varit och ätit middag med några gamla jobbarkompisar ikväll.
Visste att dom skulle dricka så jag erbjöd mig direkt att jag kunde köra, blev sedan erbjuden en drink några gånger så till slut så jag att jag hade tänkt sluta dricka.
Ingen av dom sa faktiskt nånting om det...det är det jag älskar dom för, att dom tar en för den man är...blev också stolt över mig själv när jag vågade säga det rakt ut.
Hade iaf otroligt roligt ändå....som det känns just nu så var det mitt absolut bästa beslut att sluta dricka☺

..berättade för min närmaste vän ikväll och fick kommentarer som gjorde att jag kände mig tvungen att försvara och motivera mitt beslut, typ "så illa är det väl inte", "är du säker: och "oj vilket stort beslut" osv. Det gör ju att jag ifrågasätter mitt eget beslut..Någon som känner igen sig?? #6dagar

Svårt att säga vad som ör rätt eller fel. Det beror ju alltid på vad motivet är. Det verkliga motivet, inte det man önskar vore motivet. Jag skulle iaf se till att kunna presentera en vattentät plan för hur jag säkrar att dumheterna inte händer igen, i samband med en bekännelse. Som sagt, tala om hur jag avser att GÖRA förlåt, inte bara säga det. Och du har nog helt rätt i att om partnern får höra om dumheterna från någon annan så skadar det nog sju resor värre ? Då köper hen nog inte en förklaring a’ ”Jag ville inte såra dig med sanningen...” Jag avundas dig inte ditt dilemma, men önskar dig lycka till med funderingarna!

Skönt att vara på banan igen och se att kvintetten lunkar på ?
Det kommer svåra dagar ibland och det är bäst att inte dricka då men i vissa lägen händer det ändå.
Men det viktigaste är att inte ge upp och hamna i samma läge som man en gång var och som gjorde att man började skriva här på forumet.?

Kramar
???

Om du studerar din situation objektivt så ser du säkert massor med positiva saker. Men det känns säkerligen inte så. ”Skitproblemen” löser sig inte heller med hjälp av alkohol, men de känns mindre. En kort stund i alla fall. Sen känns de större ett längre tag. Och riktigt långsiktigt så för alkoholen med sig ännu värre egna problem.
Det är helt okej att det känns pissigt på dag 37. Det går över, sen kommer det tillbaka och sen blir det längre och längre mellan de kassa dagarna/perioderna. Men att göra sig fri kostar på. Det går inte att hymla om. Om det tagit 20 år att hamna i problemen så löser de sig inte heller på 5 minuter. Det är en långsiktig investering i dig själv. Gå tillbaka och minns varför du ville bli nykter till att börja med. Det går över. Och har du klarat över en månad så klarar du över tre och så vidare. Ge dig själv lite beröm och fokusera på det i stället. Det kommer alltid nya problem att bita i, men då är de gamla glömda. Du ser, idag känns ju dina alkoholproblem redan bortglömda :) och ersatta av andra problem.
Jag är uppe i 15 månader och mina problem kommer och går men alkoholproblemet känns betydligt mer hanterbart och definitivt inte som nån lösare av problem...

Edit: Såg att du brottades med psykisk ohälsa också. Jag är lite periodare på depression. Det blir så klart extra tufft då och det är säkert en orsak till att vi hamnat i ”träsket”. Jag försöker hitta annan medicin mot depressionen än alkohol. Men det är inte lika lätt. Hur som helst så känner jag mig betydligt stabilare i psyket nu än under tiden jag drack. Det var kanske inte hela lösningen att sluta dricka men det hjälpte till att skapa en stadigare bas. Men jag letar vidare efter annan lindring som inte samtidigt bryter ner ännu mer. Säg till om du hittar något bra.

Fortfarande nykter o antabus två gånger i veckan. Men är så jäkla trött på allt bara, kommer bara nya skit "problem" efter vandra o jag får ingen ro alls. Fy fan va jag bara vill spola ner antabusen o skita i detta, jag känner, ser tyvärr fortfarande inget positivt alls med att vara nykter, sorgligt men sant!

Var på ett föredrag för ett tag sedan, där man diskuterade eget ansvar för mående. De kommer in många klagomål på vården och att man inte fått hjälp. Men hennes föredrag gick ut på att man kan få hjälp, men att vi ansvarar för att göra förändringar i våra liv så vi kan leva i ro.
Piller tar ju inte bort stress på jobbet, fel partner osv utan kräver massor av arbete från än själv.
Kanske är det samma med beroende, vi vill fixa allt snabbt och sen rusa vidare.
Kram Strulan

Händer inte så mycket det rullar på. Dalar lite i mina planer nu eller vet inte hur jag tänker. Vi får se blir en lugn vecka ivarjefall eller ja lugn har den inte varit massa jobb o förkyld så varit tvungen att jobba hemma o inte alls vårdat förkylningen. Finns en risk att det slår tillbaka...
jag o grabbarna hade en toppenfin fredag bara umgås o var bara vi utan sambon (som inte är pappa till barnen)
Kändes bra att ha en kväll bara vi ”den gamla familjen med” eller att barnen ibland har tid bara med mig. Kommer somna nykter idag utan tvekan o alldeles säkert i morgon med ?
Skickar massa styrkekramar till den som behöver o en extra till min lilla kvintett ??

Det kommer gå toppenbra ska du se! Ja livet har upp o nergångar det ska gudarna veta. Men för varje gång man ”genomlider” dom o lär sig hantera dom utan att döva mår man bättre o bättre ?? hoppas hoppas du får må bra nu o få lite lugn o ro runt dig!! Kram kram ??

var jag på en föreläsning av Gerard Larsson när han nyligen hade presenterat sin missbruksutredning. Jag tyckte då att det var intressanta saker han kom med men redan då reagerade jag starkt på hans förslag om läkemedelsassisterad behandling :-(
Och det går ju tvärs emot hans egna ord där han varnar för att läkemedelsberoendet ökar.
Läkemedelsindustrin låg i startgroparna och började sälja sina hemska preparat praktiskt taget omgående och började förstöra ännu fler människor som i sin förtvivlan greppade efter varje halmstrå. Behandlingshemmet jag gjorde min behandling på, helt enligt 12-stegsmodellen, "tillverkar" idag läkemedelsberoende istället för nyktra alkoholister. Det är så tragiskt.

http://www.accentmagasin.se/missbruk/beroendelakaren-det-ar-en-bedrovli…

Om man har ändrat sitt sätt att leva till det bättre är det då okej att lära sig av det gammla livet, förstå sina snedsteg men begrava och försöka släppa det som hänt och istället fokusera på att inte låta det hända igen? Men vad händer om saker man gjort kommer fram senare från någon annan än en själv?, är det okej att säga till den man älskar att man inte trodde hon skulle bli hjälpt av att veta allt men att det viktiga är att det inte kommer hända igen, att sånt som hänt på fyllan aldrig kommer att hända nu när man lever nyktert. Tror ni att det är rätt att tänka så här?

Nu kör jag vidare och ser den vita vägen framför mig igen.
Det finns inget alternativ och det är enklast så.
Det svåra är att hålla mig lugn när det rasar runt omkring.
Måste hitta motkraft just i stunden då impulskontrollen försvinner.
Annars är det inte svårt att avstå det sociala drickandet för min del.

Men jag måste hitta en bra strategi för att klara nästa prövning för de kommer ju igen med jämna mellanrum. Livet består ju av problem som ska lösas.
Jag brukar klara av det mesta men ibland slår panikångesten till och då är det svårt att tänka klart.
Idag, dag 1 igen, ska bli en bra dag för mig ???
Önskar detsamma till er alla andra❣️

Kramar
???

Ja nu är man på dag 4, en stund kvar till helgen då dom starkaste sugen kommer....
Sovit riktigt bra inatt vilket känns bra o får hoppas det kan fortsätta så ?
Nu ett morgonpass till gymmet innan arbetsdagen startar, känns bra att kunna göra ett morgonpass o ingen bakis känsla dvs det blir av ?
Ha en underbar dag utan A alla ni där ute ?

...till 16 dagar. Visst är det underbart när man känner en frihet av att inte dricka! Kunna vara körbar med bil hela tiden, klar i huvudet. Alltid dagen efter man druckit känns det som en massa ludd i huvudet. Nä stort Grattis till dig!

...där vi mer eller mindre sitter i samma båt och gungar. En del har kommit längre och är stabila, så kommer det "nya" hit och det är alltid roligt att få välkomna någon som vill slå följe med oss. Håller ju med Knaskatten att det är ju lite lustigt att önska någon välkommen och grattis då man egentligen vill vara en helt sund och helnykter människa. Läs här inne och håll dig till samma tråd, då blir det lättare att blicka tillbaka och läsa om hur man lyckas.

Ta dig tid att läsa igenom och kika även på programmet, jag kör det nu, tar en stund att navigera sig fram men till slut så knäcker man koden :-)

Jag är också en av dom som har fattat beslutet, en som har fått inse att det kommer att bli en kamp.
Jag läser väldigt mycket angående nykterhet och alkoholens verkan, sen är jag inne mycket här på forumet...känns bra att läsa om likasinnade och man känner sig inte lika ensam.
Så jag säger också Grattis!!
Det kommer att bli tufft, men det är absolut värt varenda nykter dag☺

Tis fm
Gick längs med en bäck, en sån där trollsk, porlande bäck med helt klart vatten. Höga kanter längs med bäcken, stora träd som fallit över och stenar som sticker upp i det grunda vattnet. Bara vackert! Hittar ett ställe där stenarna bildar en gång över den 3-4 meter breda bäcken, det ser så fint ut på andra sidan så jag bestämmer mig för att ta och skutta över bäcken på stenarna. Hur mysigt som helst ?

Jag har suttit hemma i flera år, med en burk, flaska eller ett glas bredvid. Tyckt att livet inte har något att erbjuda, allt är bara tråkigt.
???

Tis kväll
Besked...
För några människor har världen precis rämnat. Livet är så skört. Sjukt och orättvist. Allt kan slängas omkull, livet, kärlek och livsplaner ?

Jag har suttit hemma i flera år, med en burk, flaska eller ett glas bredvid. Tyckt att livet inte har något att erbjuda, allt är bara tråkigt...

Va?! Vem har jag varit..? Tråkigt?! Vad spelar det för roll?! Jag har varit så fel ute.

Lycka och olycka, livet, kärlek, sorg och glädje... tristess.... allt måste upplevas och få sin plats. Inget ska förträngas, förstärkas eller förvrängas. Jag vill vara med. Hur jobbigt det än är ibland.

16 dagar nykter och fler väntar.