Senaste kommentarerna i forumet

Hjälper många mycket att skriva av sig här. All styrka till dig och hoppas verkligen du hittar din väg framåt.

Det handlar om tanken att dricka socialt och lagom:
"Jag läser också nu att det är vetenskapligt belagt det som vi nyktra alkisar har vetat länge att vi trixar med drickandet för att kunna dricka "socialt". Vem har inte i vår situation ändrat sort, styrka eller märke, inte druckit före eller efter ett visst klocklslag, "bara" druckit helger, shoppar "bara" en viss mängd, tagit en "vit vecka"................visst känns det igen ?!
När vi håller på så så har vi redan tappat kontrollen över vårt liv och har i realiteten blivit fast i beroendet. Vi lurar oss själva och förlänger vårt lidande när det egentligen bara finns en lösning."

Det är sånt här jag grunnar över just nu. Återkommer när jag har nåt vettigt att skriva!

Idag är det en fin dag och jag glädjer mig åt att vara nykter. Önskar er alla samma sak.

Så.. efter mycket läsande på forumet, samt mycket drama, medberoende, och annat därtill har jag de senaste dagarna bestämt mig för att slutligen skriva ner det jag tänker.
Jag är en alkoholist.

Körde en nedtrappning i vintras som faktiskt fungerade.
Till slut hamnade jag på "max en 33cl öl om dagen" vilket efter 2 dagar kändes så ofantligt meningslöst.
Därefter tog det stopp, ett bra tag.
Men efter en semesterresa där det var lugnt att ta en öl då och då eskalerade det igen.
Jag har inte haft många nyktra dagar efter den semestern.
Det känns som om jag sviker alla..
Till detta hör till också att dessa enstaka ölen normaliserats.
Så numera kan jag köpa hem några öl, ge en till sambon direkt när han kommer hem så han inte ska märka av att jag redan svept en hel del innan.

Eskaleringen har gått till den nivån att jag inte ens hunnit till bolaget dag 1 fören jag börjar planera bolagsresan dag 2.
Det har dock inte funnits många dagar där alkoholen påverkar relationer osv negativt, men det gör det ju ändå.

Idag är jag inne på sista dagen av min nedtrappning igen, en 33cl öl som kommer kännas så meningslös.
Tajmingen är perfekt.
Sambon hemma hela helgen, då kommer jag ha 3 nyktra dagar, och när bolaget öppnar igen så är jag på dag 4.
Dag 3 är alltid svårast, dag 4 går alltid som en dans.
Jag ser fram emot att känna mig stark på Måndag.
Ser fram emot att svepa i mig den där sista och känna hur meningslöst det är.
Små steg, en dag i taget, det försöker jag förklara för mig själv hela tiden.

Ska ta som vana nu att skriva här i forumet, få ur mig alla tankar och känslor som jag totalt isolerat från omvärlden. Jag måste få ur mig det.

Jag önskar er alla en jättefin Torsdag! Stay strong!

Vad glad jag blir att höra ifrån dig!!!
Och att du mår så mycket bättre?

Önskar dig en härlig sommar med den nya kärleken☀?????☀

Många kramar till dig!
???

Bra skrivet! Att leva i nuet och att blänga på Alkoholdjävulen och skärskåda den. Liksom " Are you talking to me?"
Suget kanske inte ens handlar om att dricka själva alkoholen, utan efter något man tror alkoholen ska kunna leverera, såsom lugn eller glädje eller självförtroende.

Jag önskar dig en fin dag.

För peppning. Det betyder mycket.

Dina dagar har gett dig så mycket som du har med dig nu! Du trillade ju inte ner 132 dagar!
Du är stark!

Det var nåt år sen sist jag lyckades vara nykter i 53 dagar! En solresa med en välkomstdrink var min första ”bara ett glas”. Det var inte ens värt det. Det blev måååååånga glas, mycket ångest, mycket problem.
Men NU är NU. Och NU är jag nykter. NU går jag i terapi mot alkoholmissbruket. Jag löser upp knutar och möter mina känslor och minnen med hjälp av en expert.
Suget kommer emellanåt. Jag tror att suget alltid kommer att komma. Som hos en fd rökare. Skulle man kunna förändra synen på suget? Byta ord? Så det inte förknippas med sug (nåt man är sugen på)? Hundskitlukten.
”Nu kom hundskitlukten.” Lättare att släppa ur tankarna än nåt man är just sugen på.
Spyan. Ångesten. Frånvarande-förälder-tanken. Tvångstanken. Olyckan. Misär. Bråket. Alla negativa ord som det där ”suget” leder till om man ger efter. Fängelse. Sjukhus. Skrumplever. Cancer. Svikna barn. Åå fyyyy... inte alls ett sug just nu. Avsky.

Fjantigt kanske. Men det funkar!

NU är jag sugen på ört-te! ?

Trodde i min enfald att mötet med läkaren idag skulle bli positivt. Har via provresultat visat att min alkoholkonsumtion minskat drastiskt. Har legat under "normalkonsumtion" sen januari/ februari.
Optimistisk kommer jag till mötet för att diskutera och lägga upp en plan för mina andra bekymmer, vilka är roten till mitt dåliga mående. Äntligen kan vi börja prata om och nysta i anledningen till att jag hamnat där jag är.
Läkaren vill enbart diskutera alkohol. 0.05 eller mindre är siffrorna som gäller(peth test) .
Därför vill hen ta kontakt med mina arbetsgivare så att de kan lägga upp en rehabiliteringsplan kring mina alkohol bekymmer.
Chockad får jag knappt fram ett ord. Försöker förklara att alkoholen mer varit ett symptom och tillägger att de gärna får ta fler tester regelbundet framöver.
Vill bara bli frisk och ta tag i grundproblemet påpekar jag.
Läkaren lyssnar inte. Säger bara att det är arbetsgivaren som får ordna med en rehabplan.
Vet varken ut eller in.
Har varit öppen med att jag självmedicinerat med alkohol under hösten, innan mitt bryt. Även förklarat anledningarna till detta. Bett om hjälp. Blottat mig totalt. Fyra kvällar har jag druckit vin från januari tills nu.
Hade hoppats på ett "bra jobbat"! Ser att du förändrat dina vanor radikalt.
Vill fokusera på att hitta hållbara lösningar gällande min utmattning. Vill bli frisk. På lång sikt.

Ledsen, förtvivlad och uppgiven.

Läser lite bland alla inlägg på forumet. Vilka kämpar ni är!
Inspirerar mig till att ta nya tag!
Tack ❤️

Man mår ju ganska snabbt så mycket bättre. :)

Tack för påhejningen! Jag tycker att du gör det jättebra och det gläder mig att du mår bättre nu. Själv kör jag på, dag efter dag, med mitt nyktra liv och det går förvånansvärt bra.

Varmaste vårhälsningen och tummen upp för dig!!

Nu är jag på banan igen. Börjar äntligen må bättre. Det tog nästan 5 dagar innan sömnen kom tillbaka efter mitt återfall. Nu skriver jag ned det för att aldrig någonsin glömma hur dåligt jag mådde. Till råga på allt fick jag för mig att jag fått skabb. Jag fick märkliga utslag och jag är bra på att noja. Nu har läkaren bedyrat att det absolut inte är skabb utan att utslagen mycket troligt är utlösta av stress. Mina chefer vet om mina problem och jag har fått ett bra bemötande. Nu känns det ganska bra och jag ska aldrig tillbaka dit jag var för en vecka sedan. Jag får inte glömma och börja romantisera alkoholintag denna gång. Jag kör på med täta AA-möten och så ska jag till en kurator via jobbet. Det känns absolut inte fel att få prata med någon. Kram till alla er som kämpar!

Det är nog vanligt. Jag gick upp 3 kg på två veckor när jag slutade att dricka. Åt skräpmat och godis konstant. Efter ett tag försvann suget och jag började äta normalt igen. Då gick jag ned 7 kg.

Hej allihopa
Det är dags för en ny uppdatering.
Livet flyter på som vanligt utan alkohol. Det stora skillnaden jag känner just nu är att jag blir mer sugen på annan skräpmat. Vad vet jag? Kanske måste kroppen ha något beroende? Är detta vanligt?
Är sockersugen varje kväll ?

Idag är det den 19:de dagen nycker ?

Ta hand om er
Med vänlig hälsning,

Gått bra idag, jag har vart på HLR-träningen, de va svinjobbigt men jag klarade det. Igår va jag så sugen på öl och jag behövde cigg, men jag köpte inga öl, köpte bara cigg, kattmat och frukostmat, inte i söndags heller köpte jag öl, de gav jag mig en klapp på axeln för imorse när jag vakna och skulle gå upp kl 7.

dricker för mycket

dricker för mycket

jag med

Jag har tyvärr insett att jag nog aldrig kommer kunna sluta dricka alkohol. Inte när jag mår som jag gör. Av ekonomiska själ så måste jag bo där jag bor, och jobba med det jobb som får mig att må så dåligt. Jag bor i Sverige, vilket tar musten ur mig. (jag är svensk). De ggr jag mår bra är när jag är ute och reser. Då kan jag vara utan alkohol. Här hemma så den enda gång jag mår ok är när jag druckit några öl. Jag blockerar mina destruktiva tankar. Ibland tar jag andra droger och mår då tom bra. Vet inte vad jag ska göra. Någon annan som känner som mig? Kram till er alla

Min partner var någolunda liknande, och jag är som du, dvs. helst löser och kommer över svårigheter inom mig själv. Tillslut skrev jag ner en "plan", där jag återgav hur jag hade tänkt att saker skulle fungera både i den närmsta tiden och längre fram. Då löste sig allt och vi har gått vidare som vanligt. Hon har berättat att det emailet lugnade henne oerhört mycket, och att hon då förstod att jag klarar detta.

Vad fint att du startat en egen tråd. Det låter som att du tagit ett beslut samtidigt om du känner osäkerhet inför hur du ska gå tillväga. Att göra saker man inte vill är ibland skrämmande och svårt att förstå. Klokt av dig att söka stöd här, kanske kan andras berättelser bli meningsfulla i din önskan att förstå dig själv.

Om du vill får du gärna berätta lite mer om just din situation, då ökar även chansen att du får fler svar. Kanske lite om vad det är som att du valt att söka dig hit nu eller berätta om varför nykterhet skulle vara bra för dig? Du väljer förstås själv hur du vill använda din tråd.

Välkommen igen och varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Jag älskar min partner jättemycket, men denna ständiga, positiva hjälp, tips på berättelser från människor som lyckats avstå alkohol, frågor om hur jag tänker hantera olika situationer, DET KVÄVER MIG! När det går bra, kan vi då inte bara låta det vara bra? Jag bävar för stunder ensam med honom för jag vet att vi ska "prata". Det känns som han bara pratar för att det får honom att känna att han GÖR något åt det, trots att jag har sagt att jag inte vill ha hjälp och inte vill prata om det. Jag vet att man ska ta hjälp av andra, men så har jag aldrig hanterat mina problem. Varför skulle jag börja nu. Faaan, vilket lyx-problem - jag har en partner som bryr sig om mig för mycket...

Vill bara säga att allt är bra med mig?. Jag saknar er alla här inne, men jag har inte riktigt haft varken tid eller ork.... Men, jag har sökt ett nytt jobb och jag har brutit min destruktiva relation. Och bäst av allt- jag har hittat en ny kärlek?. Allt är inte solsken, men det mesta...☀️

Kramar till er alla????

Och lite extra kärlek till mins gamla vänner FinaLisa och Vinäger?

Jag fullkomligt älskar mitt nya, nyktra liv. Jag kommer aldrig att återgå till slentrianmässigt vardagssupande igen. Nu på kvällen har jag suttit och arbetat hemma. Och jag uppskattade det. Det har inte hänt sedan jag var doktorand. Sedan såg jag och mina pojkar på ett teveprogram. Tillsammans. ?

Även om jag skulle misslyckas och falla tillbaka i gamla, vinfyllda hjulspår har jag ändå fått uppleva det positiva med att inte dricka - hjärnan funkar, jag är pigg, frun är glad, etc. Det livet, det riktiga livet, kan också vara beroendeframkallande. Jag är redan beroende.

Jag fullkomligt älskar mitt nya, nyktra liv. Jag kommer aldrig att återgå till slentrianmässigt vardagssupande igen. Nu på kvällen har jag suttit och arbetat hemma. Och jag uppskattade det. Det har inte hänt sedan jag var doktorand. Sedan såg jag och mina pojkar på ett teveprogram. Tillsammans. ?

Även om jag skulle misslyckas och falla tillbaka i gamla, vinfyllda hjulspår har jag ändå fått uppleva det positiva med att inte dricka - hjärnan funkar, jag är pigg, frun är glad, etc. Det livet, det riktiga livet, kan också vara beroendeframkallande. Jag är redan beroende.