skrev Denlillamänniskan i Inspirerad av er alla och en smula uthållighet kanske hjälper

Jag tror att alla måste gå sin väg. Huruvida du dricker två glas vin eller är spiknykter, kanske inte spelar nån större roll. Det viktiga är väl ändå att du funderar, drar ned på drickandet och delar med dig till oss andra som också går sin egen väg, på sitt sätt. Ödmjukhet, självreflektion och ömsesidighet är en stor hjälp för mig, när jag försöker få rätsida på min skeva relation till alkoholen. Jag hoppas att det kan hjälpa dig med. Tack för att du delar med dig.


skrev Denlillamänniskan i Det är dags att ta sig själv på allvar

Igår var en väldigt jobbig dag. Bra så till vida att jag har funderat en del och märkligt nog verkar ha förstått en del. Det är nu rätt tydligt, såsom många beskrivit att alkoholen varit lite som en krycka för en trött själ, som driver sig själv framåt utan någon egentlig mening. Och att drickandet i sig förhindrat att man kommer till förändring och eftertanke.
Sen vart det ju dåligt också.... Min make, som jag inte bor ihop med längre, men som jag ändå umgås med på ett trevligt sätt, tyckte att vi kunde gå ut och äta. Ja, ni fattar ju resten. Maken beställer mat och en öl och frågar sen vad jag vill ha. "Jag tar samma som du". Ja, det sade jag. Inte en bokstav om Loka eller ens berätta för honom att jag har en nykter period. Vips står det två kalla öl på bordet. Vi äter, har trevligt och jag dricker den där ölen som bara känns meningslös. Sen frågar han om jag vill ha nåt mer. Då har jag vett nog att svara - "det räcker såhär".

Vi avrundar kvällen. Hemma i kylen har jag en halv flaska rosé. Jag har den där för att se hur stort mitt sug egentligen är. Skulle jag dricka ur den så är mängden rätt liten, och dricker jag inte ur den så känns den som en bra påminnelse om att det gärna får ligga vin i kylen, precis som det kunde vara hos mig förr. Klart att vinet får ligga kvar. Och fast jag inte klarade att hålla mig nykter igår, så kände jag mig så tillfreds när jag låg i sängen några timmar senare. Det kommer gå bra det här, tänkte jag. Om jag bara har vett och mod att ta tag i det som får mig att börja dricka. Leva livet istället för att överleva livet.

Idag ska jag köpa en ny Laptop. Idag ska jag inte dricka och det kommer att bli en fin dag.


skrev Themistokles i Nu!

Bra mantra. Låter lite som den stoiske filosofen Marcus Aurelius (som jag just nu kämpar med).
Hur ställer du dig till ett återfall? Vore det katastrof? Skulle allt du åstadkommit vara bortkastat? Jag är kluven. Jag funderar på att dricka under sommaren (efter mina 3 månader). Samtidigt är jag rädd för konsekvenserna. Jag har aldrig varit full så jag tappar kontrollen, åtminstone inte sedan tonåren. Jag kommer att kunna dricka på grillkvällar som tidigare. Och sedan vara nykter i höst igen. Samtidigt känner jag både olust och oro över att dricka igen. Jag är helt enkelt jävligt kluven. Osäker. Rädd. Förvirrad. Vill jag dricka? Vill jag inte dricka? Är det viktigt att dricka?


skrev Themistokles i Försöker på nytt

Tack båda!
Ja, hade jag vetat hur bra jag skulle må hade jag slutat supa för länge sedan. ?

Ha en fin söndag!


skrev Hoppie i Nu!

Mantra! Det ör bra! Ett bra inlägg med mycket som jag kan ta till mig. Bryt tanke och tänk om! Tack för morgonens bästa tips.


skrev Hoppie i Inspirerad av er alla och en smula uthållighet kanske hjälper

Vaknar pigg, trots att jag drack två glas vin igår. Jag är väldigt nöjd med den här helgen! Istället för att dricka många glas vin så begränsade jag mig till två per kväll och det blev bra.
Men helt nöjd är jag ju inte. Jag läser om alla här som kämpar på med att leva helnyktra och ta mig tusan att jag ska jobba på det med. Inte bara under vardagarna utan också under helgen. Jag märkte ju nu i helgen vilka goda alkoholfria alternativ det finns och att jag faktiskt klarar mig utan ruset. Jag har ju bara mig själv och hunden att ta hänsyn till och det gör nog saker och ting lättare. Mina utflugna barn tycker inte att jag missbrukar alkohol, men har påtalat att jag har börjat ta för vana att dricka nåt glas varje dag och att det kanske inte är så bra. De gillar att jag har börjat ta tag i det och bli mer medveten. Och ja, jag är stolt och glad över det! Och tacksam över det här forumet som inspirerar mig så!Tack ni alla!


skrev Anonym15366 i Nu!

Rädsla. Igår var jag darrande sugen på alkohol. Jag behövde något. För att stilla stressen i mig. Jag letade i min mans gömmor och hittade en cigarrett. Smygrökte några bloss. Blev alldeles snurrig av röken men konstaterade att det var just det jag ville åt. En flykt. Jag är rädd nu. Jag fick vända suget flera gånger igår. Jag tänkte på allvar att jag tänker dricka alkohol nån gång framöver. Att jag VILL det. Men det vill jag ju inte! Jag vill vara nykter NU, alltid, NU.
Jävla lördag - denna dag som triggar så!
I matbutiken igår, stod jag vid drycken, såg tonic att blanda en gin med. Blev medveten om hur tankarna försökte identifiera mig med att gilla en gin&tonic. Jag bytte medvetet tanke och tänkte högt och tydligt för mig själv ”jag är en som gillar att vara sund, jag är en nykterist, jag gillar den där aloe vera drycken, kombuchan skulle passa mig”. Så sträckte jag handen mot hyllan och greppade en ”kombucha” (senaste supernyttiga trenden). ”Ja sån är jag”. Och blev sån.
Så viktigt att observera tankarna. VAD intalar jag mig själv? Kan jag välja hur jag beskriver mig, kan jag välja tankar om mig, programmera om mig.. det KAN jag! Mitt rätta jag är en sund och nykter människa. Jag är tacksam, glad och stark! Jag är nykter NU, alltid, NU!

När mina barn har bekymmer brukar jag bla illustrera livet som en stig. Längs stigen finns vackra växter, sol, moln, blommor... ibland ligger det en blaj med hundskit som stinker. Jag kan välja att stanna i stanken och titta, rynka på näsa och bli irriterad, stå kvar och konstatera att det stinker. Eller så kan jag vända blicken bortåt, mot blommorna, välja att gå dit, fokusera på allt det vackra.

Vid beslut och val brukar jag be dem illustrera en väg, där framme delas vägen i två. En skylt med två pilar som pekar åt olika håll. Den ena säger ”rätt” och den andra säger ”fel”. Vi har alla svaret inom oss. Vi vet vad som ska väljas men blir störda av tankar, ”tvångstankar” som ”tänk om..”, ”jag borde..”mm.

När hjärnan börjar med ”jag vill dricka”, ”ska jag bara ta ett glas..”,,,, observera att det bara är vanemässigt tvångstänkande. BRYT tanke. BYT tanke.
Programmera in de tankar du vill ha. Så de blir de nya ”tvångstankarna”. Långt ihärdigt arbete, dagligen, varje timme, NU.
???

Mantra!! ”Jag är en nykter och sund människa, jag gör sunda val”.


skrev Tess45 i Medicinering

Har lägre effekt på kvinnor. Endast 20% upplever att de blir hjälpta av Naltrexon enligt min läkare.


skrev Tess45 i Hjälper andra men kan inte hjälpa mig själv.

Hur mycket alkohol klämmer du i dig under en dag och hur lång tidsperiod?
Jag är själv ssk och trodde åndå att jag kunde sluta med alkohol tvärt. Jag hade druckit dagligen under ca sex veckor. När jag började krampa så åkte jag tacksamt till avgiftningen med ett akut högt tryck och takykardi.
Oavsett vad man läser på nätet så kan det vara farligt att sluta med alkohol tvärt på egen hand.

Jag självmedivinerade själv med alkohol som utvecklade sig till ett beroende där jag var tvungen att fylla på med alkohol för att inte bli sjuk.
Ingen medicin i världen kommer att rädda en om man inte fixar grundorsaken till drickandet.
Ta hjälp, du behöver inte ha det såhär. ?


skrev Tackohej i Försöker på nytt

Visst var det svårt att förstå hur bra man kan må utan a? Starkt jobbat!


skrev Tackohej i Redan tillbaka

Hoppas din botten är nådd nu så du stoppar fler konsekvenser. Lycka till med hjälpen.


skrev Strulan65 i Försöker på nytt

Härligt och visst är det underbart att vakna utan bakfylla och ångest. Bra kämpat och du är på rätt väg???kram Strulan


skrev Themistokles i Försöker på nytt

8 vita veckor. Mår bättre än på många år. Men kampen fortsätter. ?


skrev Anonym15366 i Hjälper andra men kan inte hjälpa mig själv.

Så bra att du berättar om din situation! Att du skriver här!
Här vill vi hjälpa dig! Jag skulle vilja råda dig att kontakta i alla fall vårdcentralen och vara ärlig med det här. Jag var själv livrädd för att ta hjälp men har gjort det och det var bästa beslutet!!
Snälla skriv igen! Var inte ensam med det här svåra! Vi är många med dig här!
Kram?


skrev Zebraflickan☀️ i Hjälper andra men kan inte hjälpa mig själv.

Jag är en student, studerar till undersköterska med inriktning psykiatri. Jag är även volontär för folk med psykisk ohälsa. Det är bra arbete, men jag har ett problem, jag kan inte hjälpa mig själv. Jag dricker och har mig. Jag lider av diverse psykiatriska diagnoser (som jag kan berätta om ifall nån ens bryr sig) och alkoholen blev ett stöd för mig, först när jag blev diagnoserad med insomnia, nu får jag rätt mediciner för det. Och sen drack jag för jag inte ville skada mig själv med rakblad, de hjälpte. Jag såg det som ett quickfix när jag var 16-23, när jag blev 23 börja jag DBT och fick asbra hjälp. Nu är jag 26 och kan inte sluta dricka. Det är svårt med för mina studier lider inte av det så jag anser det är ''okej'', ibland har jag supit på bra, och sen när jag slutat ligger jag i sängen och svettas, jag krampar, mina lemmar liksom rör sig utan att jag kan kontrollera dom. Det är läskigt, jag har fått problem med hjärtat, jag har upplevt svåra bröstsmärtor som strålat ut i armen, de har hållt på i över en kvart, tiden som gäller och sen ska man ringa 112, men jag ringer aldrig. Jag antar alkoholen kommer döda mig, men jag är för rädd för att be om hjälp. Fan, varför ska all skit drabba en. Vet inte varför jag blev medlem här, antar ihopp om att nån kanske förstår mig och hur det känns.


skrev DetGårBättre i Medicinering

Naltrexon fungerar på många efter att man hållit uppe med alkoholen ett tag. Den verkar som så att belöningcentrat inte triggas så mycket. Alltså dricker man klart mindre. Oftast så ger det inte den effekt man är van vid och man dricker noll istället. Men jag har inte provat detta själv.


skrev Themistokles i Medicinering

Naltrexon funkar för mig. Är nykter sedan 8 veckor. Har haft en del sug, men inte så som när jag tidigare haft uppehåll. Så naltrexon hjälper mig. Det minskar suget. Men det verkar vara individuellt.


skrev Lundgrens2 i Redan tillbaka

Trodde jag nått botten förut. Men nu åkte jag på rattfylla. Blir av med körkort osv. Så nu har jag sökt hjälp på både sjukvård och socialtjänsten. Nya tag på riktigt. Nu har jag inget att förlora på att sluta dricka. Och jag har allt att förlora på att fortsätta dricka.


skrev Anonym15366 i Nu!

Themistokles, jag blir glad och sorgsen över ditt svar. Sorgsen över din mammas alkoholism. Det är alltid nåt som saknas en när mamman har ”försvunnit” så.?? Men jag blir glad över att du fått chansen till en närvarande och fin relation till dina barn! Att du kan ge dem det! ?

Frissan: Så glad jag blir över att kunna ge en inblick ur barnens aspekt. Jag har varit det där barnet. Det svåraste är att min mamma blev alkoholiserad, mycket svårare än att jag själv blev det. Jag tror att mamman är avgörande, jag tror att jag hade varit starkare om min mamma varit det. Så som mamman värderar sig, så värderar sig barnet. Jag har alltid burit min mammas ångest. Önskat att hon var starkare. Jag försöker nu visa mina barn att jag tar hand om mig, att jag värdesätter mig, min hälsa, på så sätt tror jag att barnen blir starkare. De förknippar sig starkt med föräldern.
Faller inte långt ifrån trädet.
Jag har kämpat i hela mitt liv, varit destruktiv, gått i terapi, går än i terapi. NU, när jag blir 40, börjar min själ frigöra sig från offerrollen. Jag börjar se min egen makt i det här. Jag vill ge mina barn en starkare start, vill inte att de ska må dåligt halva livet, vill inte att de ska kämpa för självkänslan... den ska sitta hemifrån. ?


skrev mulletant i Han ska få en rejäl snyting....

och slänger iväg en hälsning. Massor av kärlek?❤️?✨?
/ mt


skrev Denlillamänniskan i Sista chansen för miljonte gången

Har läst din tråd och har sån medkänsla med dig. Att försöka och sen ramla. Gång på gång. Det känns trösterikt för mig som just påbörjat en längre nykter period att du är så envis med att bara resa sig igen och fortsätta arbeta med din måttlighet. Det är svårt att klara det när man har sin bästa dryckesvän därhemma. Jag vet det av egen erfarenhet. Jag försöker mig på strategin att ta en dag i sänder. Jag har tänkt mig tre nyktra veckor, men jag blickar inte längre än till just idag. Solen skiner på oss idag och det kommer att bli en fin dag.


skrev Mills i Sista chansen för miljonte gången

Är tillbaka, det har spårat ut igen. Dricker säkert 5 av 7 dagar. Känner hur jag börjar gå ner mig. Vårsolen förstärker suget och så slutar det med internetspel och bakfylla. Är så less på mitt destruktiva beteende så jag måste verkligen ta tag i detta. Min sambo är ”lika bra” som jag så vi triggar varandra. Ingen av oss kan motstå när suget slår in.
Hoppas på att lyckas dra ner denna gå gången. Det är svårt med alla helgdagar och inplanerade resor men det MÅSTE gå.


skrev Themistokles i Försöker på nytt

Jag mår bra av nykterhet. Älskar att vakna pigg och utan bakfylla. Började lördagen med en lyxig frukost med familjen. Körde sedan ett styrketräningspass. Nu blir det lite arbete och sedan drar jag och fiskar. Inget av detta hade jag gjort en lördag för tre månader sedan.