Senaste kommentarerna i forumet

Ja, just så kan det kännas. Inget roligt alls. Jag tycker att det blev lite fel med din sponsor. Alla måste få gå sin väg, för det är det enda som funkar. Även om vägen är krokig. Även om man vill vara en dag på stranden och få strunta i att fokusera på arbetet mot nykterheten. Nära och kära är dels ett stöd, men även de som berör en mest när det kommer till jobbigheter. Jag känner igen det där med att allt går som en dans, man är motiverad och känner sig duktig. Sen vips, så rasar man och hamnar under ytan.

Just pekpinnar kan vara förödande just då. Men tänk att det är DIN väg, inte din sponsors väg. Inte din mans väg. Jag tycker du ska stå på dig. Du har gjort en otroligt stark vändning i ditt liv. Du har stöttat andra på forumet och du har inte släppt greppet. Det är det som räknas.

Sjukt att lösa trådarna i detta forum. Tankar och känslor som man trodde sig vara mer eller mindre ensam om.

Mår skit. Vill bara gråta. Och dricka. Då undrar ni förstås varför?
Jag vaknade idag på strålande humör. Eftersom dagen ska bjuda på kanonväder och nästa vecka ska bli mulen, regnig och sval så beslutade jag mig för att idag hoppa över söndagsmötet i stan. Jag sms min sponsor det beslutet eftersom hon kommer vara där och förväntar sig att jag också kommer dit. Till svar fick jag att jag prioriterar en dag på stranden istället för min nykterhet... Så ser inte jag på saken. Jag är stolt över min totalomvändning i livet senaste månaden och jag vägrar klanka ner på mig själv och må dåligt för att jag idag valde stranden framför mötet. Sådana pekpinnar får mig verkligen ur balans och hela min dag känns totalförstörd istället för att jag glädjs åt hur fantastiskt jag har lyckats arbeta mig igenom en månads nykterhet. Jag har SÅ himla mycket skit och elände och ypperliga anledningar att bara dricka tills jag slocknar. Jag behöver inte den förmanande, pekpinneattityden från henne också, ovanpå allt annat. Sen, när mitt humör redan rasat i botten, så har jag ju min man som ständigt ger mig anledningar att ta till flaskan. Jag har gett upp om den här dagen. Guds straff genast, eller..? Jag skulle behöva prata med någon men det är ju sådant man har en sponsor till... Och hon har aldrig tid utan universalmedlet mot precis allt är bön... Helvete, vad jag mår dåligt nu. Ser ingen mening med nånting. Jo, barnen förstås. Fan, fan, fan... Jag som varit så "duktig" & "motiverad" och glad. Känns hopplöst och tröstlöst.?

Önskar dig en fin semester ☀️☀️☀️
Vet inte riktigt hur min kommer fortlöpa... lite berg och dalbana här och jag håller mig nykter i veckorna i varje fall men framöver stundar bröllop, festival och utlandsresa. Det kommer bli tungt detta, mycket jobbigt, men på ett eller annat sett vet min andre hälft om mitt mål och vad jag vill med mig själv nu och det kommer bli så mycket lättare med hans stöttning ?
Ta hand om dig underbara du ??

Kram PimPim ☀️☀️☀️

Bra kämpat!!
Jag har märkt att det där med sug och tanken att vilja dricka, går i vågor. Måendet går också i vågor, som dyningar mot stranden. Ena dagen tycker man att allt går kanonfint, sen plötsligt blir man nedslagen av en ångestmegavåg och hamnar under ytan.

Proffsen säger olika saker: En del menar att man behöver 3 månaders nykterhet för att liksom nollställa maskineriet. Andra menar att man inte ska ta en så lång paus, för då ska risken vara större att man "dricker ikapp" eftersom man känner sig säker på att man är "botad" och inte fattar att man snabbt är tillbaka. Tanken är att om man inte klarar att dricka lagom, så har man enkelt kommit för långt i sitt missbruk. Då hjälper inte tre månaders paus. Då är det bara att lägga ned.

Jag har därför valt nån sorts mellanväg. Först tre nyktra veckor där man försöker reflektera och tänka över sitt drickande. När blir man sugen? När var det lätt att avstå? o.s.v. Sedan bestämmer man sig för vad man tycker är ett "normalt och måttligt" drickande. Utvärderar konstant. Fyller i loggboken och för dessutom anteckningar över när det gått bra och vad som hände när det blev för mycket. För mig kommer den här perioden försiggå i tre månader. Sen blir det nya beslut.

Slutligen tror jag att alla måste gå sin väg. Viktigast är ärlighet mot sig själv och öka sin självkännedom. Hur pass beroende man är, måste man upptäcka själv. Även om andra höjer varningens finger.... Det måste vara ditt beslut, utifrån dig och dina erfarenheter- Även om andra kanske ser dig bättre än vad du själv gör.

19 dagar idag, fick kriga igår. Men idag är kroppen lugn, så det borde gå bra idag.
Särskilt med tanke på att jag ska va nykter idag, så hoppas jag det.
Vad säger proffsen, är det 30dagar det tar att ändra ett mönster/rutin?
Eller va det tre månader ?
Tycker jag har läst något om det i en eller annan tråd här inne.. må gott ?

Mitt första inlägg, trodde aldrig jag skulle skriva nåt om att jag dricker för mycket, men det gör jag och det håller på att spåra ur.
Har bara blivit mer och mer och oftare, så jag måste sluta, dels för mig själv men även för mina närstående, min flickvän och framförallt mina barn och ekonomin blir drabbad...
Var å hur börjar man? Problemet är inte att jag måste ha alkohol, alltså som ett sug.
problemet är att det bara känns tråkigt utan.

Usch, den värmen lär inte bli kul att gå av ett alkoholrace på. Lycka till. Tufft som fan dock... Jag har minskat varje dag sen i onsdags och i fredags var jag så nöjd, fem öl och 10cl vodka bara och somnade och sov relativt bra. Sen igår fick jag ingen ro alls och svårt somna, vips är man uppe på fyra öl och 30cl vodka.

Så du får kämpa hårt. Lätt hänt att tänka, jaja, lite ikväll också... själv slåss jag mot rastlösheten mest... går ut och tar en öl... kämpar med att vänta till minst 15...

Hej Zindi! Jag svarade dig för några veckor sedan i forumet ”Dricker jag för mycket?” Mitt svar är fortfarande -Lämna, ducka, låt katastrofen passera ditt liv. Ditt problem är inte att han dricker för mycket. Ditt problem är att du blir utsatt för utstuderad psykisk misshandel. Det är aldrig någonsin OK, inte under några som helst omständigheter.

inte läst nån sån vetenskaplig undersökning men det ligger nog i sakens natur att antidepp fortfarande anses som icke beroendeframkallande hos många läkare och läkemedelsindustrin har inget som helst intresse av att undersöka det. Men fler och fler läkare börjar nu fundera över detta "legala" knark och den överförskrivning som sker av olika läkare. Antalet anmälningar till IVO har ökat men jag tror att det mest är det som kallas "narkotiska" preparat och där är inte ex vis vanlig "antidepp" än. Tyvärr. Jag bytte höftled för några år sen och fick ett recept på 2 olika morfinsorter utan nån som helst uppföljning på hur jag använde dem. Mängden preparat hade mycket väl räckt till en lyxsemester utomlands om jag sålt dem på torget.

Jag har flera bekanta som inte vågat möta sina känslor, den perioden i tillfrisknandet som jag upplevde som min största framgång och, faktiskt njutning, utan de har istället börjat blockera sitt känsloliv med piller och de tar sig inte ur det. Behandlingshemmet där jag var har också börjat skriva ut recept på piller, både sömntabletter och känslodödande, vilket gjort att de numera konverterar alkoholister till tablettberoende.

Att på riktigt få uppleva sina känslor utan sinnesförändrande medel är en ynnest som få "vanliga" personer inte riktigt förstår. Jag hade ju under så lång tid, 20-25 år, blockerat hela mitt känsloliv med alkoholens hjälp och det visade sig ju att det är en helt underbar värld utanför mitt trasiga tänk som bara är till för att avnjutas !

Sköt om dig och låt bli pillren !

Jag hoppas att det är okej för er att jag skriver på erat forum♥️.
Jag har ett par frågor som anhörig, som jag känner att en missbrukare av alkohol bäst kan svara på.
Vi anhöriga ser det hela ifrån ett annat håll.
Min särbo är alkolist och är inne i en period nu i livet då alkoholen betyder mest av allt.
Han smsar mig och kallar mig fula saker, hittar verkligen saker som jag har komplex för. Och krankar ner på mig. Det gör ont att få dessa sms eftersom dom träffar en mitt i hjärtat.
Han är inte sådan nykter. Nykter kallar han mig aldrig för dessa fula saker.
Han tycker att jag är fet. Det började han kalla mig på fyllan efter att han fått veta att jag har haft ät störningar.
Saker som smsas om på fyllan, menar alkolisten dom sakerna om en? Det är något som jag har funderat på länge men inte fått något svar.
Om han bara hittar en massa negativa saker om mig på fyllan. Varför duger jag när han är nykter.

...på forumet igen, här och där och här och var och hittar dig ☀️ och dina ”tråd-vänner” och det känns skönt när en känner igen sig, sitt mönster, tankar, planer och strategier. Tack ?

Har du hunnit prova meditation ? än? Jag tycker mycket om The mindful movement. Finns på youtube. Gillar Sarah Raymonds röst, upplägget är samma som jag kör när jag leder meditationer och jag tycker även yogan är bra. Ett tips i all söndags-morgons-välmening ☀️?☀️

Nu ska jag lyssna på:

https://youtu.be/oHnmE1Dpk_o

Må du få en fin söndag ☀️

Tack för frågan! Jag upplever mycket positivt varje dag. Samtidigt sorg över min relation som tagit slut, frustration på jobbet, stress och rörig hjärna. Enorm trötthet vissa dagar. Jag bröt ihop inför kollegor innan jag gick på tre veckors semester, jag är väldigt tacksam över ledigheten nu. Jag ville så hemskt gärna ha alkohol den kvällen. Men lät bli.
Åker på all inclusive idag en vecka. Utmaning! Kommer ha stöd från en medresenär. Vill och hoppas på mer fysisk aktivitet än jag orkar på sistone. Balans mellan fysisk vila, rörelse, upplevelser, mat och kärlek från barn och närmaste.

Återigen visar det sig att när det stora mörka spöket släpps ut i ljuset så är det långt ifrån så förskräckligt som man trodde... Så skönt för dig att du äntligen blivit av med hemlighetsmakeriet. Särbon får en guldstjärna :)

... för min särbo... jag har gråtit och gråtit massor och han tog mig i sin famn och sa:
Jag älskar dig oavsett och vill du vara nykter så är vi nyktra tillsammans ❤️

En sån lättnad för mig! Han är guld värd och jag behöver inte smyga mer! En stor börda har lättat från mina axlar och jag känner mig friare än någonsin - samtidigt har jag en man vid min sida som vill hjälpa mig till hundra procent. Lyckligt lottad ?☀️ Min älskade finns här för mig, varför har jag varit så rädd i så många år för att berätta sanningen?

Nyper mig själv i armen ikväll ??✨ Ja det är sant... nu kanske det blir lättare för mig att hålla mig nykter... han kan säga stopp och jag lyssnar på honom! Samtidigt finns NI här och det är just NI som hjälpt mig hittills. Nu har jag ytterligare en som kan hjälpa mig ❤️

Vinäger - vi gör detta tillsammans och jag finns här alltid! Vi finns här för varandra - oavsett och villkorslöst! Kram fina du ❤️

Kram PimPim ☀️☀️☀️

Riktigt starkt av dig att stå emot när det var så nära så nära... Bra jobbat!

...helt! Tänkte detsamma igår, ikväll och kommer att träna samma imorgon! Herregud imorgon skulle jag ju egentligen bolma å dricka rött hela kvällen eftersom det är 1:a juli på måndag MEEEN det går inte! På måndag måste jag var pigg, alert och glad!

...helt! Tänkte detsamma igår, ikväll och kommer att träna samma imorgon! Herregud imorgon skulle jag ju egentligen bolma å dricka rött hela kvällen eftersom det är 1:a juli på måndag MEEEN det går inte! På måndag måste jag var pigg, alert och glad!

Idag har det varit tufft, va nära att jag misslyckades. Men kämpade och vägrade ge efter. Klarade dagen precis på håret, i morgon är det söndag och det blir lättare att klara av ?

Åh, vilken härlig dag! Har varit på stranden med båda barnen och premiärbadat för i år i Sverige.

Jo, min sponsor steg i mina ögon när hon hanterade min ärlighet på ett moget sätt. Hade hon inte gjort det så hade jag nog övervägt byta ut henne. Jag har inte ältat något idag men framöver kommer jag ändå stå på mig mer. Jag gör detta för min egen skull och jag har inte bråttom. Jag tänker inte prestera något för hennes skull. Det får vara lite ge och ta. Om hon vill styra och ställa för mycket så får väl hon backa lite eller avsäga sig sponsorskapet. Och likadant får jag överväga hur följsam och tacksam jag ska vara. Det lär vi märka framöver.
Dags för kvällste! ???

Styrka ???❤️❤️???//kram

Är hemskt att komma tillbaka till denna sida och hitta sin gamla tråd.
Naltrexon som jag skrev om senast som ett undermedel kan vi slänga i väggen. Fungerade i en vecka. Sen vande sig kroppen.
Nu närmar jag mig den absoluta botten igen. Blivit tvungen att jobba nästan dygnet runt och varje kväll jag kommer hem sänker jag mig för att rensa hjärnan.
På tisdag går jag på semester och jag hoppbas innerligt att jag då kan varva ner utan alkohol och lappa ihop mig igen.

Den positiva kraften i A är jävlig. Gör att man kan ösa på några veckor men sen kommer baksmällan. Kroppen ger upp.
Var på väg till Capio igen men kände att jag inte kunde lämna mina kollegor i sticket utan fortsatta att nöta på och varva ner på kvällarna med A.

Nu har uppgivenheten kommit och allt snurrar i huvudet. Det man tror är mirakelkuren för att kunna jobba mer är absolut inte det.

Nu har jag någon tuff vecka framför mig med 40 grader i spanien. En kropp fylld av alkohol som skall detoxas är inte gjord för den värmen.

Jag orkar absolut inte hamna i a-träsket igen...
Så jag avstår ett återfall i dag. Men jädrar i min lilla låda så nära det var..!
Tack Strulan.
KRAM

Vatten går ju inte, trocadero zero skall det vara ??????????

Ok det är skönt att va nykter, helt klart.
Men att grilla i stekande sol, utan en öl.. det är inte det samma, som att grilla med ett glas vatten i handen ????