Senaste kommentarerna i forumet

Låter ju förfärligt att åka iväg bakis och sluta röka, skulle nu skjutit på det snedsteget väldigt långt fram?// kram Strulan

Det är ju härligt med sommar och sol, men attans vad jag blir rödbrun det första - påminner starkt om kulören på mitt dagen-efter-ansikte. Har funderat flera gånger på att handla en flaska gott vin denna lördag, strunta i hela skiten och bara ge efter för begäret. Hoppa av det här forumet, kasta in handduken. Så slängde jag ett getöga på mig själv i spegeln - avskräckande effekt, haha!!
Ska spendera några dagar på en ö, åker i morgon - slutar med ciggen dagen därpå, 1 juli. Kan säga att det sitter en irriterande djävul på axeln som skriker i örat: Du är värd en sista rejäl fylla!!! Drick allt du orkar & kedjerök 2 paket cigaretter innan du sätter punkt för hela härligheten.
Ja, vad svarar en på sådant..?
Känner att jag är på väg ner i källaren igen, tappar allt fokus i värmen. Jag önskar att det går bättre för er andra och att ni njuter till fullo av livet istället för att längta efter en psykopat-vän som alkoholen är.

Har ju hunnit massor idag och det är bara lunch-tid nu. Kan lägga mig ner i soffan med gott samvete och slappa och läsa en bok. Inget tungt huvud, inget illamående, ingen ångest!!! ?
Efter slappar-stunden ska jag vara kreativ igen.
Kommer definitivt bli nyktert ikväll också.
Fridens på er alla tappra kämpar! ??

...var det inte någon exakt upprepning, om än absolut en upprepning. Goda middagar och mysiga stunder har aldrig inneburit en längtan efter vin för mig, de har ju redan sitt ljuvliga innehåll ?

För mig har vinet alltid varit något jag helst avnjutit i ensamhet...för att döva ensamhet...och det fungerar ju ”så där”, dövar ja, förändrar nej...

Att dricka som nyligen, i rent studiesyfte, smaka, svälja, titta på klockan, känna efter, verkligen lägga märke till varje nyansskillnader av att vara i kroppen min, var intressant. Utan förväntningar och minimal placeboeffekt upplevde jag färre positiva förändringar av alkoholen, än när jag hungrigt svalt för att få ”ångestlindring”. Ett visst behag, men mest en känsla av förvirring, förgiftning, att något blev skevt i sättet att uppleva, närvaroförlust, grumlad medvetenhet och ett godissug som typ inte är mitt ?

Häpp, en solig lördag, med tid att leva, så jag gör det, lite rikare, lite grubblande och med mod att vara jag ?

Åh vad bra att kunna göra någon osugen ? Romantiskt skimmer finns bara i fantasin, i tanken och vad är en tanke, förutom en ordkonstruktion med kraft att styra oss till än det ena än det andra... Må vi följa de ordkonstruktioner som enbart är bra för oss och släppa taget om de andra ?

Absolut, nu kör vi ??
Solen skiner, kropp och knopp mår toppen.
Kan inte bli mkt Bättre ??

Bra jobbat ???kram Strulan

18 hela dagar har man varit utan djävulens dryck!
Fick till och med sova åtta timmar i natt, nu jäklar kör vi ??
Solen skiner och jag ska va nykter i dag oxå, det är den enda planen jag har idag faktiskt.

Tack. Wow vilken pepp. Jobbar fortf med att våga tro på att ändra människor vill hjälpa.
Stor varm kram tillbaka.

☀️

Var tvungen att läsa vad jag skrev. Ordet ”monster” fick jag redigera. Jag blir ju inte ond eller elak, utan blir speedad och överdrivet flamsig.
Väljer att vara nykter idag också.
Ha de fint!

Förstår inte riktigt hur du tänkte där. Är ju en upprepning av något jag vill minnas du redan provat, med samma utfall?!
Kanske ligger det i peoblemets natur. Hade nog trott att drickande efter ett helt års återhållsamhet skulle vara i samband med en god middag eller något annat mysigt. Men tack för påminnelsen. Blir tydligt att jag gärna klarar mig utan det!
Ha en fin sommar!
//PP

att vakna upp en lördag utan vinsmak i munnen. Kom ihåg den här känslan säger jag nu till mig själv och gör den till en vana. Har precis kommit hem efter en promenad i den ljuvliga skogen. Behöver vara ensam extra mycket nu och tänker unna mig det.

Idag känner jag mig äntligen glad igen efter en tung vecka och jag är mycket tacksam över för det. Ska njuta av varje sekund.

Önskar alla kämpar en riktigt fin lördag☀️

Kram
//Liten tjej?

Vi härinne älskar att bli berusade men priset är alldeles för högt för oss. Vi är inga lagom-människor, på både gott och ont. Styrkan är att vi vågar se sanningen i vitögat och aktivt väljer nykterheten, det gör inte alla alkisar. En måste till slut lyfta sig själv i håret fastän det gör jäkligt ont. Jag lär antagligen snubbla, falla och ramla i diket flera gånger om längs den här vägen (också)... Men jag har i alla fall med mig både karta och kompass just nu och har avverkat en vit sträcka på 11 dagar. Det är rekordbra för mig om jag tittar i backspegeln över det senaste året.

Här med... Och visst hade det varit fint att få fira in semesterstarten med ett eller två glas rosa bubbel. Men jag vet hur fortsättningen blir. Unnandet tar inte slut där. Plötsligt har hela semestern försvunnit i vindimma och apatiska bakfylledagar. Så är det visst att vara funtad som många av oss här... ”Allt eller inget”. Jag försöker att inte tänka hur korkat det var att gå och skaffa sig alkoholproblem. Så som jag tänker så var det på något vis förutbestämt att det skulle bli så. Just för att man är funtad så som man är. Den som förälskar sig i fylleruset vid det första mötet kommer för alltid att söka sig till det. Tills man helt stänger färdvägen.

Var litet försiktig med ditt springande, herr Alltelleringet (med glimten i ögat). Jag sprang sönder både fotleder och knän när jag fick för mig att 16 km fyra gånger i veckan, med powerwalks däremellan, var lagom... Två år senare måste jag fortf vara försiktig för att inte överanstränga med bara vardagsrörelse och promenader i maklig takt. Det är skit att ha så mycket nervös överskottsenergi och inte kunna göra av med den...

jag har precis läst din tråd, vad stark du är❤️ Jag känner igen mig i mycket av din alkoholhistoria och önskar också i första hand på en förändring av mitt drickande även om jag tror det kan bli svårt. Jag har på senare tiden druckit vin 3-4 ggr i veckan och många ggr av de blivit onykter. Ett av mina regler och mål är också att inte dricka ensam för det är det jag nästan har trivts bäst med att göra det sista. Sitta där med mitt vinglas när allt är lugnt och tyst omkring mig.Har ett jobb där det är full fart och många vänner som gärna vill ha med mig på Både det ena och det andra. Nu när jag tänkt så mycket det senaste har jag kommit på att det mesta av det vi gör när vi ses har nån koppling till alkohol är våra promenader som inte har ankoppling till djävulen. Jag Tror att det är väldigt många i vårt land som dricker för mycket alkohol. Jag kommer (har redan börjat) tacka nej till mycket socialt den närmaste tiden. Ska ägna mig mycket åt promenader och cykling i skogen för det gör mig gott. Ska försöka vara snäll mot mig.

Jag tror på dig, kämpa på?

Kram
//Liten tjej

Tack för att du delar med dig. Jag har romantiserat vinet de senaste dagarna, i tanke om än inte i handling. Hänger ihop med semestern och ett skriande behov av att komma ner i varv, släppa taget om stressen... Nu blev jag direkt osugen när jag läste din tråd. 2,5 dl skulle bara göra mig frustrerad. Och i resten av flaskan väntar bara besvikelse. En semester fylld av vin i ensamhet, förvisso lugn i själen, men också apatisk till livet... Nej tack. Kram

Och kossor gillar gräs... Jag känner igen mig i din text. Jag älskar att bli berusad. Från mitt första möte med folkölens rus i 15-års-åldern har jag älskat ruset. Tillfället då bomullskönslan lägger sig i huvudet, allt runtom blir litet suddigt i kanterna och ostadigt... Det vill jag återkomma till igen, och igen, och igen. Det kan nog inte bli på något annat sätt än så här för oss som är lagda åt det hållet, att vi till sist måste ”göra slut” med den delen av livet, eller bli slukade med hull och hår.

Här är det också första semesterdagen idag. Strax innan kl 8 flög jag upp ur sängen, idel lutheranskt samvete, håret på ända och litet lagom crazed blick. Gubben öppnade ett motvilligt öga och motsatte sig denna abrupta start a’la virvelvind. ”Fixa kaffe. Jag har MASSOR att göra!” Tjoade jag. ”Det har du inte alls.” Sa han. Ena stunden stod jag där och studsade. Nästa stund var jag infångad och ceremonilöst dumpad i sängen igen. Och här är jag ännu kvar. Det är visst så att vi ska starta långsamt idag, med frukost på sängen. Vilken lysande idé :) Känner igen den där inte oron du beskriver... Jag brukar dricka på den, eller bli hyperaktiv. Nu har jag ju bestämt att jag inte dricker, så...

Hoppas att ni får uppleva en begravning som både ger ett fint och fridsamt avslut på det vi känner till, men även hopp om den fortsättning ingen av oss vet något om. Kram

Och som vanligt när det gäller dig kommer känslan av att du behöver lugn och mindre jobbiga omständigheter runt dig.

Än så länge får du försöka känna dig nöjd med att du dricker mycket mindre. Som jag brukar säga (herregud, vad jag upprepar de orden...) Klarar vi inte att uppnå det bästa resultatet, får vi vara glada över det näst bästa.

Hoppas du får ett fint avslut på begravningen. ? Och att du sedan kan omvandla en del av sorgen till förhoppningsvis fina minnen.

Ta det lugnt, njut och ta hand om dig själv på bästa sätt. Hur det är, vet bara du. ?

Kram

som vanligt lite dubbelt det där. Önskar förstås att det gått bra ändå, men hade känslan av att det inte gjort det, då du försvann ett tag. Tyvärr har man hängt här tillräckligt länge för att (oftast) känna igen vissa mönster, inte minst genom mina egna.

Orkade inte ta emot dig med mer än ett hjärta första dagen. ? Mådde som du vet riktigt dåligt just då, men blev verkligen glad av din hälsning.

Ska snart i väg på äventyr, men vill iaf skicka lite hopp och omsorg. Nu tar vi nya tag.

Massor med kramar

Du går igenom en tuff tid, men du är inte ensam på den resan. Du har en hel trupp krigare här på forumet som vill stötta dig. Bra att du gick på möte!
Nykterheten är nyckeln till din lycka i längden, det vet du. Och som du kämpar - guldstjärna där! Många av oss hade säkert redan supit ner oss fullständigt under samma omständigheter, men du har kraften trots att du tror att du helt saknar ork. Du är stark och beundransvärd som står emot a-djävulen.
Jag skickar en varm, stor kram till dig!

Så hade då året gått, det nyktra, löftet genomfört + 4 dgr till. Att köra på året ut var en tanke, som aldrig fick fullt fäste, så hela jag var som en tickande bomb.

Torsdag. Bolaget. Besöket. Känslan. En flaska rödtjut. Hällde upp 2,5 dl, drack långsamt. 2,5 dl till, lika långsamt. Kände efter hur det kändes, på alla plan. Både skönt och obehagligt. Somnade, vaknade med huvudvärk. Jobbade. Insåg att kvar hemma fanns ”bara” 2,5 dl och det var fredag. Igår, bolaget, igen. Hällde upp 2,5 dl. Drack långsamt. 2,5 dl till. Somnade innan jag hunnit dricka upp. Vaknade tidigt idag, ingen huvudvärk. Läst miss lyckads tråd. Gått upp och hällt ur det som var kvar i glaset och tömt flaskan, 5 dl i vasken. Har två tomma vinflaskor att sopsortera. Sådant jag inte vill sopsortera mera. Det är inte värt det. Har aldrig druckit stora mängder, bara för ofta och med mycket ångest.

Miss Lyckad, förändring för ens egen skull, ja, sådan förändring gör skillnad. Vet inte hur allt blir, men vin i ensamhet och en kommande semester med huvudvärk, ångest och ensamhet, den väljer jag bort!

Känn dig med rätta stolt och glad att du inte dricker den här semestern utan satsar på barnen och dig själv. Blir rörd när jag läser att din 5-åring sa "Pappa, vilken rolig kväll det blev." Du visar kärlek i praktiken och är älskad. Din käre morfar log säkert i sin himmel när han betraktade din familj på stranden. Låt honom förbli ditt ankare, han finns ju inom dig. Det är vackert så. Sorgen och saknaden efter alkohol är något annat. Den lismande, falska fienden måste vi kämpa mot med näbbar och klor. Hoppas att du fixar att förbli en nykter och närvarande pappa. Jag hejar på dig! Kram!

Ska bli skönt att komma bort lite men först har vi en begravning att gå igenom.
Alltid lika svårt men viktigt att få ta ett sista farväl.

För övrigt så lunkar livet på. Ganska lugnt runt omkring mig men ändå en inre oro som gör att jag väljer att dricka lite ibland.
Har inte haft den där riktiga viljan eller motivationen som jag hade i höstas...
Men som sagt, jag ska hitta den igen för den känslan av lugn som jag hade då vill jag verkligen känna igen.
Känner så igen denna kamp från när jag slutade röka efter dryga 40 år.
Har inte haft en tanke på att ta ett enda bloss sedan dess. Det är 3,5 år sedan.
Hmm... Vet inte om det är jämförbart men ändå...???

Trevlig helg ?
Kramar
???