Senaste kommentarerna i forumet

Tack för ditt tips! Det är tyvärr för kallt för att träna ute just nu. Under sommaren tänker jag vara ute och träna när det är bra väder. Jag var med i en lokal löparklubb tidigare men tjejen som arrangerade det blev gravid och eventen har därför upphört. Jag testade på ”tough viking” träning men jag var tyvärr inte tillräckligt vältränad för att klara av det. Under sommaren ska jag utöva en bollsport under en månad vilket ska bli kul. Jag ska även leta efter en bra träningsgrupp som passar min nivå.

..

Har du ingen egen tråd? Tänkte spana in din historia, men du kanske bare är inne och ger råd och hjälper andra?
Tack för råden hur som helst

Hm, idag är en sån där dag utan några svar. Igår gjorde sambon trots att det var både kväll och vardag faktiskt ett nytt försök till en intim invit efter att jag varit ganska nere under veckan och lite kort mellan oss. Egentligen sämsta möjliga tillfälle då jag för en gång inte var så sugen och verkligen behövde vila efter först ett riktigt tungt benpass i gymmet och senare på kvällen även styrelsemöte på förskolan. Men tacksam och desperat som man är varje chans så säger man inte nej.
Tyvärr blev hela stunden summerad väldig misslyckad även om vi lyckades slutföra det. Det är tydligt att hon vill göra det för min skull och försöka lappa ihop stämningen. Precis som försöket i helgen känner jag igenom så tydligt att hon inte riktigt var där själv i lusten. Hon har väldigt tydliga drag när hon är "på" på riktigt eller inte t.ex hur hon reagerar vid t.ex vissa beröringar. Hon vill att det ska bli gjort men hennes kropp är inte med. Eftersom jag är begåvad/obegåvad med att vara högkänslig så snappar jag in dessa signaler direkt och kan inte även om jag vill ignorera dem. Min lust försvinner och vi hamnade flera gånger dödläge där jag fick säga som det var, jag känner att hon inte är där och jag kan inte gör det som en enmanna show som något som bara skall bli gjort, då har det ingen betydelse.
Bara några timmar innan detta så kände jag mig riktigt ledsen på jobbet och funderade massor på framtiden. Spelade scenen i huvudet när jag lägger fram att det inte håller längre men att jag inte vet hur vi ska gå vidare.
Jag känner skuld över hur jag är och hur hon försöker hålla ihop det trots att olusten skiner igenom. Jag vet ju att hon älskar mig på sitt sätt men att hennes lust inte finns fastän hon vill. Jag har insett att "det" har ingen betydelse om det inte är "the real deal" från bådas håll. Samtidigt som jag inte kan hålla tillbaka mina negativa känslor när det inte händer så kommer en lika stor uppgivenhet när det väl händer och ändå inte är äkta.

10min skulle aldrig funka, det skulle bli minst 2-3t om jag skulle somna nu ?
Jag har ju redan gått promenad i morse, men tror jag ska gå och handla lite mat.
Det fungerar säkert oxå mot trötthet.
Jag bor i Stockholm, visst solen skiner men det blåser ju hyfsat.. storm känns det som.

Är så ledsen och bekymrad över att du är så ensam med allt det tunga.
Du måste få bli avlastad, det går inte att dra ett så stort lass själv!

Finns det ingen form av stöd där du bor?
Ingen förening, typ ensamma föräldrar som hjälper varandra?

Fan, vad besviken man blir på en sådan mamma som du har!
Du har ingen annan släkting som kan hjälpa dig?
Har du haft kontakt med kuratorn på vårdcentralen?
Jasmine, jag är orolig på riktigt för din fysiska hälsa då utmattning av kropp och själ sättet igång farliga processer i kroppen.
Återhämtning är jätteviktigt!!

Önskar av hela mitt väsen att du ska lyckas få till en förändring.???

Kramar
???

Testa med att ta 30 minuters promenad - det är fint väder, utvärdera om du fortfarande är lika trött efter promenaden eller om luften och solen (som iaf skiner över stockholm idag) gör dig piggare!
Man kan absolut ta power-naps om man är diciplinerad nog, 10-15 minuter max, för mig funkar inte power-naps pga att jag inte har diciplinen att gå upp när klockan ringer, att somna på dagen är förödande för min egen del, men för den som det funkar för lär det ju vara en perfekt pryl mot trötthet.

Tur du skrev, tänkte precis gå och lägga mig lite. Är så sjukt trött.
Men skippar det och följer dit råd, håller mig vaken tills ikväll. Det får bli en kaffe i stället!
Du kanske har rätt om mottagningen, fick en tid att kolla levern om två veckor och fick recept på campral. Och en Ny samtalstid som man får hålla koll på och inte missa. Rutiner ?

Råkade skriva två identiska inlägg

Alltså HEJ!
Jag lever och mår bra, dagarna snurrar på alldeles för fort.
Jag är helt rak och ärlig – jag är inte helt vit men jag har kommit till dit jag vill vara med NORMALT alkoholintag. Döm mig inte, snälla.
Det kan vara ett glas till maten eller efter maten och alla bestyr, vilken veckodag som helst. Vissa dagar inget alls.
Helger kanske 2 glas under en kväll. Att bli absolutist var aldrig min önskan men jag ville bort från 1-1/2 flaska per kväll (VARJE dag i princip) och det är jag borta ifrån.

Annars är det eländigt – jag pajade min häl ordentligt för 3 veckor sen och man tror att jag fått en bristning i fästet till hälsenan alternativt Haglunds häl (ni löpare vet vad jag snackar om)
så nu är det inga fler power walks. Brukar tydligen självläka inom ett halvt till två år (skjut mig!) men nu börjar sjukgymnastik ett tag framöver.
Men man får göra det bästa av det värsta så nu har jag skaffat nyckel till gymmet och redan hunnit med 5 pass varav ett med en PT. Kan jag inte springa så får jag väl bygga :-)
Det ena ger ju det andra så i morgon behöver jag gå till naprapaten *hahaha* Mitt bäcken har gått i baklås!
Sömnen är kalas – slutade med insomningstabletter och kör med Melatonin istället. Sover som en prinsessa.

Har velat skriva tidigare men haft en liten spärr om att jag inte ”platsar” här eftersom jag inte kan rabbla upp massor av vita dagar…
Men jag läser, håller på er och tycker om er.

Kram från mig!

.. kanske är din livlina just nu?
Ge det en chans. Vad jag förstått på andra här på forumet med beroendemottagnings-hjälpen de fått är att det är en hjälp, en rutin att fokusera på, att gå dit, hämta sin medicin eller vad det nu kan vara, få en regelbunden återkoppling och check-up på kroppens status och den mentala biten + att få samtalshjälp.

Angående fysiska biten:
Det är superbra med promenader/motion. Jag har varit supernere två gånger i mitt liv där jag bara sovit och sovit precis som du beskrivit det, en sömn som bara fött mer sömn, den ena gången var när jag precis tagit mig ur grov fysisk och psykisk mobbning i skolan och den andra var nu, när jag nyktrade till. Nyckeln är att bryta med sömnen så fort som möjligt, dvs absolut inte att inte sova, men att sova när man ska sova (på natten, de timmarna man behöver) och att börja ruta in sitt liv i några få fasta rutiner man kan ha som en bas för det vidare livet.
För min del har dessa få rutiner varit:
1. Läggdags mellan klockan 23-00. Gå upp klockan 08.
2. Långpromenad med hunden minst 2 timmar.
3. Gå till gymmet.
Detta för att bryta mönstret att sova i tid och otid. Det ger energi till sist, annars blir det lätt att man fastnar i att ta till alkoholen igen för att hjärnan redan är trött. Är hjärnan trött kommer gärna destruktiva/negativa tankar och med dessa följer deras bästa vän - alkoholen.

FinaLisa, Knaskatten, Vinäger..... tack för att ni finns <3

Det måste vara slutdrucket för mig nu. Jag orkar inte mer. Reser mig upp varje dag och tar mig igenom alla plikter som en robot med ont i magen, yrsel och huvudvärk. Läser om en väninna som blivit "utmattad" och bara vilar, tänker att det vore så skönt... men att bli "utmattad" fungerar bara om du inte är ensamstående och behöver försörja flera barn. Det skriver hon också, att hon inte förstår hur de som är ensamstående klarar sig om de blir utmattade. Det kan jag berätta.... man reser sig upp ur sängen, klär på sig och går till jobbet...oavsett hur utmattad man är.

Jag bad min mamma om hjälp med barnen den här helgen, bad att de skulle få komma hem till henne fredag till söndag så jag kunde vila. Jag har inte bett om hjälp på flera år, minns inte ens sist jag gjorde det. Hon sa ja först, men precis när jag skulle skjutsa barnen till stationen så ändrade hon sig. Hon var trött och hade "lite ont i magen". Min sk mamma är ofta trött och har ont i magen, trots att hon är i perfekt fysisk form. Hon är inte särskilt omhändertagande om andra än sig själv. Jag blev så knäckt... att inte ens kunna få hjälp två dagar av sin egen mamma. Jag vill inte ha något mer med henne att göra, en mamma som inte kan finnas för en dotter som ber om hjälp känns rätt så meningslös. Jag insåg också varför jag själv aldrig säger nej till att hjälpa mina barn, jag vill inte vara som hon, en egocentrisk person som inte kan göra något för andra, men har bilden av sig själv att hon är så "snäll". När hennes egen mamma låg för döden åkte hon inte ens dit för att vara med henne när hon dog. Nä, hon är ingen snäll person, oavsett vad hon tycker om sig själv. Hon är avundsjuk, missunnsam och har ingen medkänsla. Jaha, varför skriver jag om det här? Jo, för att jag tror att det är en pusselbit till varför jag har börjat missbruka alkohol... jag unnar mig inte att få vila. Jag har aldrig fått lära mig att vila och ta hand om mig själv, det har inte funnits någon som har tagit hand om mig när jag mått dåligt, ingen som har torkat mina tårar och hållit om mig. Men, nu är det bara att samla ihop spillrorna och resa sig upp och börja kampen mot den som inte är min vän... alkoholen.. Den förstör så mycket för mig just nu. Och även om jag inte har någon som tar hand om mig så blir det inte bättre av att dricka annat än för stunden.

Och visst förstår jag att jag borde sjukskriva mig, vila och försöka bena ut hur jag ska leva vidare, men det går inte. Jag har i alla fall fått sömntabletter utskrivna. Alltid något. Men, läkartid fanns det inte förrän om sex veckor.

Jag har haft mina barn flera veckor i sträck och jobbat alldeles för mycket. Ska försöka ta det lite lugnare. På måndag ska barnen till sin pappa, men min första "barnlösa" helg på länge blir det begravning av någon som stod mig nära, inte så vilsamt.

Förlåt för mina hopplösa inlägg, men tänker att om jag lyckas ta mig ur det här så vill jag inte glömma hur det kändes att vara nära botten.

Kram till er alla där ute <3

Fick ett recept på Campral, har någon nån erfarenhet om det fungerar?
Ska hämta ut den lite senare och testa ?

Ja man mår bättre och bättre, men fortfarande sjukt trött hela dagen lång.
Promenerade till mitt möte på beroendemottagningen tidigare idag, blev totalt nästan 3km fram och tillbaka.
Det va det enda positiva med det.
Hon frågade hur mkt jag druckit, hur länge, hur ska jag göra nu, behöver du mediciner, kollade blodtrycket..
Jag svarade på frågorna, sen va det tack och hej.
Vet inte om jag gjorde något fel, men förstår inte alls meningen med att gå dit.
Nu har jag svarat på frågorna och inget mer hände..vi bokade ändå ett nytt möte om tre veckor.
Jag får väl se om jag känner behov av det.

Grym du är som håller i! Peppande läsning!
Så bra att du tar tag i detta, man mår, som du märker, lite bättre hela tiden!
Fortsätt kämpa!

Behöver det i min dagbok.
Innan jag var inne o läste i min egen dagbok så skrev jag på din sida!

Jag konfronterade hokom men orkade inte riktigt vänta på svaren, det var sååå ångestfyllt att jag valde att backa just då och invänta annat tillfälle när jag själv är starkare o inte vacklar i alkoholen. Jag älskar honom sååå mycket, det har inget med min kärlek isig att göra men jag hatar hatar känslan av svek.
Jag vet att detta inte slutar med detta utan jag kommer att ta upp det igen...

Dricker din man? Jag har blivit väldigt observant på hur mycket min dricker o helst av allt skulle jag vilja att han följde mig totalt i min nykterhet. Jag blir liksom avundsjuk på att han dricker???
Han dricker visserligen mycket mindre nu o ingen starköl nästan utan 3,5...

Jag har börjat se alkoholproblem överallt, helt sjukt, alla verkar ha problem mer eller mindre...

Fibblan, tack tack för att du finns o skriver till mig! ?

Over and out for now ... //?

Vi är här för dig som stöd oavsett hur det gick.

Jag är inte så flitig här inne men tittar in med jämna mellanrum o ser hur det går för er! Stor kram o Grattis till alla nyktra dagar, även jag är nykter! Firar mina 50 idag! ⭐⭐⭐ // Gröna blad ?

Tack FinaLisa, ska läsa din eller dina poster sen.
Hur din resa ser ut ?

GoOn!
Det var mycket bättre än 1 liter vin och du vännen, vi tippar/ dippar ibland. Starkt av dig att skriva det så blir det lättare att ta nya ärliga tag? tänker på dig, varma kramar

Själv har jag haft 1:a nyktra natten på ... ja, jag vet faktiskt inte HUR länge.
Den var SKIT, svettigt, hört varenda ljud( även dem som inte finns), dessa jävla tankar som inte vill släppa taget..... MEN, jag klarade den!
Blir värre ikväll, min man jobbar natt, brukade vara de skönaste kvällarna när jag kunde dricka hur mycket jag ville och lägga mig dretfull, inget smygande... sitta i soffan istället för att med jämna mellan rum smyga in i sovrummet( där jag gömde vinet) och halsa snabbt.

Ja, ikväll blir det värre

GoOn!
Det var mycket bättre än 1 liter vin och du vännen, vi tippar/ dippar ibland. Starkt av dig att skriva det så blir det lättare att ta nya ärliga tag? tänker på dig, varma kramar

Själv har jag haft 1:a nyktra natten på ... ja, jag vet faktiskt inte HUR länge.
Den var SKIT, svettigt, hört varenda ljud( även dem som inte finns), dessa jävla tankar som inte vill släppa taget..... MEN, jag klarade den!
Blir värre ikväll, min man jobbar natt, brukade vara de skönaste kvällarna när jag kunde dricka hur mycket jag ville och lägga mig dretfull, inget smygande... sitta i soffan istället för att med jämna mellan rum smyga in i sovrummet( där jag gömde vinet) och halsa snabbt.

Ja, ikväll blir det värre

Jag tror att alkoholen alltid används för olika syften..Antingen dränka sorger och ångest, eller fira saker som går bra, eller bara för att livet känns grått..Våra hjärnor som är beroende av substansen alkohol hittar alltid på orsaker att dricka..För att försöka få rätsida på det, så bör man känna till varför man dricker..Vi får sug av olika orsaker och i olika sammanhang..Då måste vi tänka till före..T ex ..Okey nu klarade jag att göra hela detta svåra arbetet..Hur ska jag fira det? Tänka efter hur man ska tackla olika känslor..Hur ska jag belöna mig? Hur gör jag när jag känner ångest och oro? Hur tacklar jag svåra problem?Att ligga några steg före, så vi inte blir lurade av vårt beroende är mitt tips..Kram?

Nu är det lite pinsamt men jag måste få ventilera detta med er.

Mina nyktra perioder och dagar under detta år jag varit med här på forumet har varit fler och längre än någonsin tidigare i mitt liv.
Är så tacksam för detta!
Och jag ser ju också ett självklart mönster:
Oro, ångest och ledsen = återfall

Men nu är det tredje gången sedan december då jag tagit ett återfall för att jag fått positiva nyheter som jag blivit väldigt lättad och glad av att höra!?
Och då känns det heller inte som ett riktigt återfall...?
Är det jag som försöker lura mig själv eller vad är det frågan om?

För själva känslan av alkoholen blir ju inte att döva någon ångest eller oro vid dessa tillfällen utan att förstärka den positiva känslan.
Men varför nöjer jag mig inte med den verkliga euforin, alltså bara njuter och vilar i denna glada nyhet som förmodligen kommer kunna förändra vardagen och framtiden till något bättre?

Jag är förvirrad??
Och så är jag enbent igen...
Fast utan ångest
Och fast besluten över att jag ska nå målet!
Även om det inte lyckas med stjärnorna ⭐⭐⭐ så får det bli trädtopparna...

Kramar
???

Tappat räkningen i dagar, men det går fint. I måndags var det tufft... riktigt tufft. Fick ett supertråkigt besked, tror jag drar till mig olycka just nu. ? Jag fick stålsätta mig för att inte åka och köpa vin, ville ha det för att kunna somna... kunde inte somna, men klarade mig ok ändå. Är stolt att jag tvingade mig till nykterhet. Satt och stirrade på klockan, så skönt när den passerat 20. ? Idag hoppas jag det ska bli lätt, jag ska på pt-pass i morgonbitti.

Grattis på 50-dagen??????
Så bra du har kämpat!
Du är värd att bli ompysslad från topp till tå?

Kramar
???