Senaste kommentarerna i forumet

Vet inte vad man ska skriva... kul att se en gammal forumvän... eller tråkigt. Det är blandat. Funderade lite på hemvägen vad vi gör för fel, vi har ju på sätt och vis lite samma problematik tycker jag. Tvångsmässighet, beteende... jag har jobbat hårt på att andra ska må bra. Är kanske också lite högkänslig. Går hos nån och pratar nu. Det kanske hjälper till lite. Måste få tyst i mitt huvud. Det enda jag vet just nu är att jag inte orkar dricka. Behöver inte heller just nu. Att prata med nån är inte så dumt ändå. Jag har för första gången i mitt liv sagt öppet och ärligt att jag har ett problematiskt förhållande till alkohol. Kändes rätt skönt. Sen reder vi ut en massa annat. Kan rekommendera det, men man måste ju hitta rätt. Jag hade tur. Vi börjar om igen nu, Nystart. Inget hemma, träning, välmående. Det får bli så nu.

Att du klarar dig och mår bra..Du kanske också ska ut på sjön igen? Ganska bra att jobba 1 vecka och vara ledig 1..Numera är det ju 0-tolerans på de flesta båtar för personalen..Kram

...utom de dåliga! KBT är kanon. Om man nu inte varit extra duktig flicka och prövat all KBT på egen hand. Tror absolut att det kan hjälpa på professionell väg om man själv inte måste hålla sig framme och ta över.

Härligt att ha stöd i maken. ♡

Semester is da shit! Hoppas att den är tillräckligt lång och hjälper dig att orka komma tillbaka.

vi att göra.!! ???

Hoppas att du tagit en frivillig paus härifrån. ♡ Kram

Då reser vi tillsammans igen...
Klart lika beteende öl öl öl...
Hoppas vi klarar en lång nykterhet nu!

Ha d gott

Vi påbörjade visst vår resa samtidigt i september. Jag klarade oxå närmre ett halvår. Ca 1 vecka innan så kom suget rätt så starkt och de kändes som det inte släppte och sen gav jag upp och tog mina öl.Sen blev dagarna detsamma som förr öl öl öl och mera öl.Samma beteende osv.Va som om man inte hade varit nykter i ett halvår.Allt gick så snabbt utför..Men nu är vi här igen med ny energi och motivation.Du har klarat det 1 gång så du klarar det igen ? Och nu har man lärt sig att halvåret kan vara lurigt så man får inte släppa sin gard ?..

Jag tycker också det känns bra att hålla sej borta från detta forum ibland. Det triggar igång tankar på det som varit och jag har gått vidare. Inte sug dock, tvärtom. Men ibland är det trevligt att gå in och se om nån gammal bekant har skrivit. Som nu! Ha det så gott i sommar och alltid, MM!
Kramar, santorini

Kloka och fina Mulletant och Ikaros. Jag lever och mår bra. Jag kommer ta en break härifrån. Jag tror att det ibland är bra att logga ut och på något vis ta lite avstånd från att läsa och skriva om A. Har lite funderingar kring det som skrivs, inte skrivs, hur det skrivs, hur man bör skriva, (kanske ska? - det folk vill höra?). Jag följer inte alltid detta. Det folk vill läsa. Så jag makar lite på mig innan jag skapar världskrig härinne.

Men jag vill inte att ni oroar er om jag inte skriver på ett tag.
Jag klarar min nykterhet. Jag lovar er det. Jag är stabil. Iaf idag.

Jag behöver en liten break men jag vill inte gå utan att säga till er.
Jag vet att ni blir genuint oroliga.

Ni är alltid med mig i mitt hjärta

Kramar

MM

Härligt att det går bätre! För mig var det som sagt en otroligt krokig väg till nykterhet, det började med att jag drack mindre och nu är jag inne på min sjätte alkoholfria vecka. Det stadiet kanske infinner sig för dig också längre fram.

Oj vad hemskt att få ett sånt besked när livet äntligen börjat kännas bättre. Är jätteledsen för din skull och hoppas verkligen att det går bra och att du blir frisk! Skickar lite kärlek och tankar till dig om du fortfarande läser här ❤

om man kan ta Vodkan (eller vad jag nu har druckit för tillfället) intravenöst i armen för att slippa kräkas sönder strupen. Slippa dricka det. En droppstång med en påse vodka. En gång drog jag upp 6 cl Tequila i näsan genom ett sugrör. Bara för att testa vad som hände. Jag hade sönderbränd bihåla i ett par dagar. Hur sjukt är inte det? När jag tänker på det så undrar jag men vem *** gör så?

Jag! Jag gör så....

Ha ha ha Ja ja gjort är gjort.

<3

Andra kan men inte vi. Glad att du är på banan Anders. När man har så lång nykterhet och kroppen har återgått till normala värden, är inte van vid alkohol så kan jag se det som en heroinist som vart ren i många år som "bara ska ta en sil" till. Ofta tar dom samma mängd som tidigare och det blir en överdos. Jag skulle antagligen ta en överdos av alkohol om jag nu tog ett återfall. Jag skulle freaka och försöka dricka ikapp det jag "har förlorat" under mina nyktra månader. Jag skulle inte klara det fysiskt. Mitt hjärta skulle antagligen stanna om jag drog i mig 7-8 liter ren sprit.

Nä så tack men jag funderar vidare på alkohol men jag håller det så. Vid en tanke.

Kram i sommarvärmen.

Det ingår i att bli alkoholberoende. Sugen kommer oftare och man tål mer och starkare alkohol.Det går att bli fri, men det kräver förändring och vilja av oss..Du har ångest, vad beror det på? Alkoholen i sig är ångestframkallande eller snarare när a lämnar hjärnan och kroppen. Alkohol är även depressionsfrämjande. Först dämpar den psykiska problem, sen förvärras det psykiskt dåliga måendet, och man kan fastna i en ond cirkel..Det finns mycket bra trådar att läsa på forumet..Skriv du också mer om dig själv om du vill..Lycka till.

Minns dig från första gången jag skrev här. Var några år sen nu..

Det var du, Berra och Lill-Erik jag minns att jag direkt kände samhörighet med. Lill-Erik har försvunnit härifrån men jag hoppas att det gick bra för honom.. Berra var och är ju än den tryggaste av alla här. Och du.. att Du fixat det är starkt som fan. Du är nog mest lik mig av dom jag nämnde, och att du fixat det ger mig ju hopp att jag också någon gång kan ta mig ur detta.

Otroligt imponerad av din resa!! Just nu har jag hamnat i en mindre mardröm med dödsfall mm i familjen så klarar jag detta så klarar jag nog allt...

Hursomhelst. Grattis till att du nått dit du är idag. Jag ska göra allt jag kan för att lyckas följa i dina fotspår..

/Mic

Efter att ha mått så här är mitt vanliga mående ngn sorts fluffig dröm.

Bra med kontrast ibland!

Jag tror jag vill testa KBT ist, efter semestern. Det kanske räcker med semester?

Och min man stöttar mig till 100 % nu efter att ha sett mig på botten, han är rätt tuff- drar ifrån gardinerna och sparkar upp mig ur sängen. Och nu har han lovat mig att följa med mig vart jag än ska om jag tror jag kan må dåligt !

Kram!!!!

Ni som har kärleken kvar trots missbruk, ska vara väldigt glada för det..Det är så många som inte orkar, vågar, se uppgång och fall gång på gång..Det tar kål på den starkaste kärlek..Så grattis Granit till tid och att familjen finns kvar.

Det där låter inte bra alls. Nog för att man kan få biverkningar och behöva byta sort efter ett tag, men...

Hoppas att du reder ut det hela på egen hand. Annars är det ju faktiskt så att nästa sort kanske hjälper bra. Det är ju inte så att man hamnar i ett konstant lyckorus, men att få känna sig någorlunda normal (inom sig) är värt mycket.

Låt biverkningarna gå ur kroppen och ta sedan ställning till om du klarar dig utan. Ibland är det faktiskt ett riktigt hjälpmedel för att livet ska börja funka någorlunda ok igen.

Hoppas att du snart hittar tillbaka till dig själv igen, det är du värd. ♡

Tack Ikaros för ditt inlägg som gjorde mig uppmärksam. På J-P:s köper jag mina MBT sandaler och skor :) Det är fint att veta att ni vandrar och svävar omkring där på Söder ? Glad vår? / mt

Du får mitt pris som vårens hjälte ? Varför? Jo, för att du vågar vara STOLT över dej själv !!

Nu har det gått fem veckor sedan den där morgonen när jag spy- och gråtfärdig säger till min hustru att jag fått nog. Att det räcker. Jag vill inte dricka längre.
Jag minns så väl hennes ansiktsuttryck och hur hon sa en sak men hennes kroppsspråk skrek ”Jo, eller hur? Den har jag hört förut.”
På dessa fem veckor, som kändes som en evighet de första ca 7 dygnen, har hon sett hur jag drastiskt förändrats. Till det bättre.

I lördags kväll tog grannen en cykeltur med ett av sina barn som är jämngammal med min mellanunge. Syntes att han var rödrosig och lite slirig.
Min kvinna såg också det, hon sa något om att ”nu ska han ut, full och cykla med x”, vänder sig mot mig och kramar om mig samtidigt som hon säger att hon är stolt över mig. Liksom? Så som ett normalt icke-destruktivt förhållande ska se ut. Jävlar vad jag kände mig stolt. Jag KÄNNER mig stolt. Över mig själv. Över vad jag gjort och de trösklar jag vågat passera på så pass kort tid.
Vi pratar lite vidare efter att de cyklat förbi, och hon säger nåt i stil med att det märks att det här är något mer än en vit månad, och att bara köra en vit månad kanske gör att man räknar dagar för att äntligen få börja dricka igen.

Hon är klok, min hustru.

Jag minns hur jag frenetiskt sökte information om hur man förändrade sina dryckesvanor, hur man lindrade abstinensen och hur man skulle motstå suget.
Hur tre veckor var någon slags magisk gräns och om man passerade den skulle man ha goda förutsättningar att förändra sin alkoholkonsumtion.
Kanske att det är så. Men för mig är det nog total avhållsamhet som gäller.
Nu tvekar jag igen, som ni säkert läser, men jag kan ärligt säga att jag inte vet vad jag gör nästa sommar.
Jag vet dock att jag kan inte, vill inte och ska inte dricka nu.
Jag börjar äntligen må bra. Jag har inte längre ångestframkallande tankar över småsaker. Jag känner mig inte nervös eller rastlös.
Visst, det är stundtals påfrestande att vara trebarnsfarsa, men när det vankas kvällsmys, läsning, pratstund och sångstund innan sömnen träder i kraft hos de små så är alla tidigare bekymmer bortblåsta.

Grannen kom över igår förmiddag och såg ganska sliten ut. Han hade fyllt på med 3,5:or från macken, däckat på soffan och väckts av mindre imponerad fru.

”Jag är avundsjuk på dig som kör det här nykter.”

Själv är jag glad att jag fann nåt som fungerar bättre än att tvångsmässigt svepa ett gäng Bellman ”för att må bra”.

Kram till just dig!

Hej Pixel,

Finns en bra tråd för detta ämne:"Att vara periodisk beroendeperson"

Om du är en "periodare" vet jag inte. Men det jag vet är att där kan du få svar på mycket av det du funderar på.

Alldeles oavsett om du är "periodare eller inte så har du liksom mig och många här problem med alkoholen..That´s for sure.

Bra idé att skriva här hursomhelst. Vi vet hur det är..

/Mic

...som ett vanedrickande, bedövande av ångest.

Alkoholen I sig genererar ju en del ångest, så bara genom att lägga av kommer du att må bättre.

Du tränar ju, perfekt ångestlindring, träna lite till vettja ?

Skämt å sido- rådet jag kan ge är att lägga av och hålla ut. Suget släpper efter ett par veckor. Det finns en tråd om periodiskt drickande och av vad jag förstår ser det lite annorlunda ut.

Lycka till!

Emma

“Stoppat in huvudet i ett hästarsel”

Du fick mig att skratta en rätt så mörk dag, tack!

Går sisådär kan man säga. Dricker ungefär så mycket som jag vill dricka. Alltså i den mån så att det inte blir några direkta konsekvenser.

Det är svårt, men lättare än att inte dricka alls.