Senaste kommentarerna i forumet

Jag har stor behållning av vad du skriver och är tacksam över hur du med dina anekdoter (tex brunnen på landet) illustrerar galenskapen i denna sjukdom. Du illustrerar även att nykterheten inte är självklar ens för någon som levt i den under elva år. Skrämmande och samtidigt självklart. Jag är precis i början på den resa som handlar om beroendet alkohol. Men beroendet som sådant har funnits med mig hela mitt liv, främst i form av medberoende och senare socker... Det gör mig glad att läsa att ljuset återvänt till ditt liv. Du är en person som ger mycket till oss alla andra härinne och för det vill jag tacka dig. Ha en fin dag!

Vad skönt att det känns så bra! Dom där drömmarna där allt med vin undantryckt - dom känner jag igen. Å den förgörande vardagsstressen. Jag har insett att jag är den enda som kan göra något åt den. Våga vägra vardagsstress!

Vaknade i dag och kände att tungsinnet lämnat mig. Livet är på väg tillbaks och jag känner att det ljusnar. I dag skall jag träna och ha en telefonkontakt med min alkoholläkare, som för övrigt konkret räddat livet på mig en gång. Alkoholen är mycket långt borta. Ja, i själva verket har jag inte känt något sug på över två månader men det är ingen nyhet för mig.
Det verkar alltså som min hjärna är inne på ett bra spår. Förmodligen överskattar vi alla förnuftet eller den medvetna tankeprocessen bakom vilket känslor och styrsystem döljer sig. Att förstå sig själv på djupet är mycket svårt för att inte säga omöjligt. När vi alkoholister går emot vårt förnuft och våra egna värderingar är det nog så att vi följer ett spår som finns där i dunklet.

Ja, detta om detta. Skönt att må bra. Livet har varit generöst mot mig det enda undantaget är alkoholismen och den är det möjligt att hålla i schack.
Jag tänker gärna på alkoholismen som en allergi. Och det är klart att om jag vore allergisk mot choklad skulle jag nog ibland längta efter det och känna ett sug. Förmodligen förstärkt av det faktum att jag inte kan eller bör äta det.

I oktober förra året var allt mörkt för mig det var som livet tappat sin mening och nu har det vänt. Fantastiskt, något att minnas och dela med sig av till andra. Det finns en väg ut ur mörkret och för oss alkoholister är det nödvändigt att vara nyktra för annars hamnar vi i diket.

Ikaros

Hej
När jag läser vad du skriver tänker jag att det kan vara klokt att ta stöd nu när du mår bra. Min erfarenhet är att man annars lätt bara "lever på" och alkoholproblemet fördunklas bara för att en dag......, Och sedan är man fast. Stöd kan vara här men det är också bra att fysiskt träffa någon. AA är utmärkt men IOGT-NTO är också bra liksom kommunernas alkoholrådgivning.
Lycka till
Ikaros

Håller tummarna för att mötet blir bra! Glöm inte att du är bra!

Vaknade tidigt, gjorde lite andningsövningar och en sittande meditation. Detta för 05.30. Sedan lång dusch och snabb frukost.
Jag brukar ju tänka mycket på ord. Ett ord jag också fått från min AT är disciplin. Disciplin. Föreläste om KASAM vid ett sammanhang för länge sedan där en mycket beläst herre kom fram till mig efteråt (jag typ dog när jag insett vilka jag föreläst för men, men, jag överlevde det också...). Nå denna man lärde mig att det funnits en fjärde del av KASAM från början - karaktär eller disciplin. Således behöver vi människor känna meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet - samt till detta då även disciplin/karaktär som friskfaktorer för att våra liv ska gå att leva.
I morse vaknade jag och gjorde dessa enkla övningar efter att ha uppbådat ett visst uns av disciplin. Och bra kändes det efteråt och fortsatt nu. Så viss disciplin behöver jag, mest vad gäller detta med alkoholen förstås.
Denna vecka ska jag göra mitt stopp-kort, veckans hemläxa till min AT (alkoholterapeut). Jag som gillar att skapa ser med glädje fram emot denna uppgift.
Önskar er en fin start på veckan och tack för era svar, tack, jag ska ställa kursen framåt, inte tillbaka till ruta ett utan fortsätta i rätt riktning på nytt.

Läker det som det ska?
Äsch, tänk på att det är skidsäsong. Du kan lika gärna ha vurpat i backen efter en varm choklad :)

Tänker på dig idag! Blir det för jobbigt så säg till el stäng av. Du är värd så mycket! Stor kram

På jobbet, helt Ok!
Ser fram emot att börja träna pass på gymet igen! Hoppas att den här sköna känslan av nykterhet sitter i framöver!

att följa är du.Jag har läst och förundrats över din styrka. Hur du tar dig an hindren på din väg, analyserar, reder ut, finner kraft och går vidare. Beundransvärt. Här kan jag hämta kraft och inspiration.
Tack.

På så sätt och vis är alkoholen en gåva (kanske därför jag kallar mig Dionysa - en hemmagjord avledning av Dionysos, vinets beskyddare)? Den kan lyfta oss till himmelska höjder men – om den brukas i övermått –, också sänka oss till de becksvarta djup, ja - till dödsriket. Himmel och helvete, liv och död. Vi har ett val och det blir tydligt med hjälp av alkoholen. Kan vi rätt handskas med den blir vi tydligare som människor.

Så var alla helger över och vardagen här igen! Det är faktiskt ganska skönt med rutiner igen. Det har varit för mycket mat och för litet motion sedan nyår. Men vinet har jag hållit igen på. Inte helt och hållet det är svårt när vi har varit borta på middag. Nu är det vardag igen tack och lov. Kylan och en envis förkylning har gjort att jag hållit mig inne. Nu går jag på antibiotika igen. Jag är glad att jag bestämt mig för nykterhet. Det här året ska gå i hälsans tecken. Nu går jag och funderar på vilket gym jag ska börja på, kanske bäst att börja med litet promenader.

Ha en bra och nykter vecka

Men... ajajaj – har hunden börjat röka! medan du varit borta?!:)(:
Välkommen hem förresten, Heueh!

Vilken inspiration - 100 dagar kommer du att fixa utan problem! ❤️

Så var det en ny dag. Skulle helst bara dra täcket över huvudet, men har saker jag måste göra så det går inte... En helt vanlig dag för de flesta. Själv har jag precis sänkt mig själv totalt tack vare mitt "älskade" vin. Idag börjar jag på noll. På flera sätt. Idag börjar jag kravla mig ur hålet, tillbaka till den som jag vet att jag är.

någon paus, oavsett vad vi människor hoppas och planerar. När jag kom hem igår hade jag nog tänkt att ta ett par dagar och bara njuta av tillvaron, men så blev det naturligtvis inte. Jag tvingades jobba ett par timmar redan i går kväll och idag blir det en helt vanlig arbetsdag. Jag ska ju inte klaga egentligen, de flesta människor gör ju precis just så; livet ställer krav vi måste, eller känner att vi måste, uppfylla. Dionysa ställde tidigare frågan om vad som händer om jag väljer att avstå. Det är en fråga som man kanske skulle ställa lite oftare, för det mesta låter man bara livet rulla på utan eftertanke, utan att ifrågasätta. Visst, det finns saker som man bara måste göra, men nog skulle åtminstone jag ha nytta av att reflektera lite mer över mina val, på så vis kanske jag kunde sortera bort sådant som bara tynger utan att bidra med något positivt.

Kvällen blev i senaste laget; planet landade visserligen i tid, men lastluckorna hade frusit fast så vi fick vänta en timme på vårt bagage. Man bänder ju inte upp luckor på ett hundramiljonersplan med en kofot precis. Sedan hade yngsta sonen några ärenden att uträtta i staden, så jag passade på att hälsa på äldsta sonen. När vi så småningom kom hem var det ganska sent, men jag var sugen på att återgå till det ljuva livet snarast möjligt så jag försökte klämma in en normal kväll på halva tiden. Det bidrar ju inte direkt till att man går i säng med ro i sinne. Sedan, när jag stod ute och rökte tillsammans med hunden, bestämde sig taket för att dumpa en massa snö precis just där, där vi stod, på oss. Inte heller det något som bäddar för ett avkopplat sänggående. Snödumpandet fortsatte under kvällen, med följd att hunden var uppe och skällde till och från. Tror jag ska ta en liten tupplur efter frukost.

Tidigare har jag utnyttjat den här första veckan till att dricka. Jag har övertygat alla, inklusive mig själv, om att jag har extremt svårt med tidsomställningen, att jag måste ta den gradvis och därför vara kvar på Amerikansk tid och successivt ställa om. Så har jag supit några dagar till och sedan tvingats ta både tidsomställning och bakfylla på bara någon dag. Nu när jag är nykter upptäcker jag att det är inte så farligt i alla fall. Visst är jag trött och så, men nog fasiken är jag kapabel att vara vid medvetande i alla fall. Fast det är ju lite synd att slösa bort en redan etablerad ursäkt för att slöa en vecka så jag ska nog spela lite utmattad i några dagar i alla fall.

Ha en bra dag!

Blev inspirerad och kommer ta nya tag själv nu! Tack och all lycka till!

Styrka till dig nu. Det du skriver kunde ha varit jag för ett par år sedan. Sen hade jag en lång nykter period för att sedan återfalla. Startar nu på nytt. Du verkar få samma påverkan på sömnen som jag av alkohol. Tror det är förödande och bidrar till att stressa kroppen och till dåligt mående. När jag slutade då rensade jag hemmet från a och det gick till en början bra. Men det var oerhört nära att jag styrde in i gamla hjulspår och tog vägen förbi systemet vid ett tillfälle. Bommarna gick ner och jag fick några minuters reflektionstid. Var på din vakt. Kan du hitta en strategi t.ex. Nån plan för vad du ska göra när du lämnar jobbet så är det bra. Ironiskt nog är ju dessa råd lika mycket till mig själv just nu. Jag mådde så otroligt bra utan a, så det känns helt obegripligt att ha halkat tillbaka igen. Som du skriver så sover du redan bättre. För mig infann sig efter ett par månader ett inre lugn. Det var nästan ännu bättre. Och bara det att jag har kunnat gå till läkaren utan nervositet under året... det är bara att köra på nu. Det är så mycket värt det.

Undrar om det är nu jag kommer lyckas. Julledighet lyckades inte :(

????härligt

Kämpa vidare skamsen, se rakt fram. Kram

Grattis till 100dgr?

Du mår bättre på jobbet och lägg bort skulden, nya tag och nytt år!

Hej Love!
2017 kommer bli ditt år ??

Som jag litar på att berätta för. Inte fler ännu. Jag trevar fortfarande kring vad detta ska bli och vill kunna få vara i min process omgiven av människor som förstår sjukdomen och dom som älskar mig även när jag är svag. Det är ju hos mig beslutet behöver finnas varje dag. Men jag skulle nog inte berätta för min granne ännu - lite för känsligt.