Senaste kommentarerna i forumet

Idag vaknar jag tacksam och utan ångest. Trots feltrampet igår.
Ett av mina barn, övre tonåren sa till mig när vi pratade häromdagen om att jag sökt hjälp nu: "jamen jag kräver ju inte att det ska gå över direkt, jag är ju inte dum."
Barn är så såna, de ställer krav och har förväntningar på oss. Med all rätt! Blev så paff över min tonårings svar och tacksam. Nej, det här går ju inte över direkt.
Till denna helg ska jag sätta som mål att ta en rejäl promenad per dag, kanske redan börja med en kvällsrunda idag.
Igår hittade jag min app på mobilen med mindfulness. Körde ett 10 minuters program o förbannade mig själv efteråt: varför gör jag inte detta oftare?
Jag slutar liksom ta hand om mig själv på alla sätt när jag dricker. Inget blir viktigare än det bedrägliga lugnet. Umgänge med familj, vänner, intressen, sakfrågor.., mej, allt stängs utanför bubblan av alkohollugnet. Det är som att trycks på OFF, låt mig vara ifred, jag vill inte...
Fast jag vill ju. Jag vill ju vara med i livet - närvarande. Klart jag inte kan dricka (frånvaro) o köra mindfulness (närvaro) samtidigt. Klart jag inte kan vara en bra närande förälder och vara påverkad samtidigt - en insikt som gör ont. Och kärestan då, ja det är honom och mig själv jag svikit mest i dessa år av smygsupande. Och det bästa sättet att be om förlåt är ju att visa det i handling... Det är därför bakslag o återfall känns så svekfullt och fult.
Nej, nu är det snart dags att vakna på riktigt så jag sätter punkt här för stunden. Önskar oss alla en bra start på dagen!

Här är en som börjat vakna tidigt, alltför tidigt. Nu tar vi en nyktert vit fredag som start på helgen.
Vi hörs under dagen och alltid vid behov. Skriva skriva skriva.
Berätta o beskriva tills vi själva förstår stt hitta vår väg framåt.
Kram

Jag har kommit in i nån vana stt vakna tidigt o börjar med att lsa här på forumet. Idag började mig dig och jag känner så igen mig i mycket av vad du skriver. Fick ögonblickligen en stor stenbumling i magen av vad din kontakt frågade: tror du resten av familjen tycker så?
Samtidigt är frågan snudd på genial o jag tackar för din ärlighet som delade detta.
Och ditt fortsatta svar till dig själv, nej jag dricker inte men blir fullare och fullate.
Vad håller jag på med är den fråga jag oftast ställt till mig själv men har inte haft något svar. Nattliga ångestfyllda inre resonemang med ett upprepat varför varför varför?
Jag kan egentligen inte förklara varför jag dricker, det är som att alkoholen tagit över och jag hänger bara på. Hur den överskuggar allt och jag liksom ger vika bara jag får den där första glaset som stillar allt i kroppen med ens. Beroendet av det snabba lugnet.
Jag har som du man, barn, företag, jobb, hem, katt... Vi är många mammor, hustrur, kvinnor mitt i livet här inne. Jag vill som du att familjen ska vara stolt över mig, nu känns det som de stundtals skäms över mig och jag klandrar dem inte. Det måste vara pinsamt att ta hem kompisar när mamman är lite för yvig och rödrosig... Så frågan från din behandlare är bra: hur tycker familjen att det går för mig?
Min man har sagt exakt som din, om du vil dricka, varför säger du då inte bara det? Varför säger du inte till mig att du har sug?
Mitt svar är skammen.
Vad är ditt svar?
Hoppas du haft en skön natt när du vaknar o så önskar jag dig en fin fredag. Vi tar en vit fredag, eller hur?
Kram

Man måste resonera med den inre rösten.
Knacka dig själv på skallbenet och tala om högt vem som bestämmer.

Min inre röst (spritdemonen) har numera fått ett ansikte.
Den ser ut som en av dessa hånflinande, obehagliga, ångestfyllda, huggtandade, blödande clowner som
hoppar ur buskarna och skrämmer skiten ur folk.

Passerar jag ett systembolag är den genast där och hånflinar.
Lockar, flirtar, skrämmer mig och vill ha min uppmärksamhet.

Han är bra creepy min clown...

Hur går det? Håller tummarna att du har somnat o vaknar utan bakfylla.....
Tänker på dej!
Kram

Jag tatuerade in just de orden på insidan av min handled efter mitt sista återfall för 24 dagar sedan.
I vacker gammal skrivstil står det:
One day at a time
Det är också en liten duva under som flyger

Det ska påminna varje morgon hur jag ska tänka.

En dag i taget

Härligt! Inne på min första vecka. Håll i bara! Heja!

Att du åtminstone har huvudet ovanför vattenytan.
Jag har ett helvetes sug just nu. har allvarligt funderat på att öppna en vinare. Men jag ska inte göra det. Jag har ätit ett par mackor tänker på det du skrev i går att man skulle äta. Jag går väll upp på i vikt men jag bryr mig inte just nu. Orkar bara bry mig i att inte öppna vinaren. Tänk att det kan ändras från att man är så stupsäker på att inte dricka till att bli sjukt sugen på bara nån timme.
Nu är det ½ timme i taget.

Jag har ingen erfarenhet av vården, jag hittade hit och började läsa och skriva.

ditt svar! Jag får lära mig hur det fungerar här. Ha det fint du också!

Jag har försökt begränsa mitt drickande men misslyckats flera gånger. Jag måste göra något annat eftersom det inte funkar för mig att dricka kontrollerat. Har du någon erfarenhet av att hjälp från vården?

Tror det får bli vårt mantra: en dag i taget. Min förra tråd hette så. Tycker fortfarande det är den bästa meningen: en dag i taget.
Allt gott o sov gott!

Så var ännu en dag snart till ända. Oron i morse skingrades med ens jag började jobba. Mitt arbete är sådant, kräver att jag klär av mig mitt ego och fokuserar på andra, i denna situation mycket hjälpsamt.
Men så kom ett socialt sammanhang här ikväll o plötsligt hade jag ett litet glas i min hand och tog en skål. Jag ska ju vara ärlig här så jag måste erkänna det. Det stannade därvid o jag drack inte mer men ångrar mig så mycket ändå. Så dumt, jag som bestämt mig för en helt vit vecka till nästa tid hos beroendebehandlaren. Besviken på mig själv. Att inte den där meningen kom över mina läppar; Nej tack, jag dricker inte. Eller bara Nej tack, det är bra.
Fan!! Så dumt!!
MondayMorning, tack för dina kommentarer. Ja, det är inte framkomligt att grotta ner sig i ängslan, tack för påminnelsen, den behövde jag.
Och Gunda, tack för ditt trogna sällskap här denna vår början till något nytt. Är glad över stödet och medmänskligheten som finns här i forumet. Nu sover vi och tar en ny dag imorgon.

Jo, och så är vi är några stycken som idogt fortsätter att skriva om kampen mot alkoholen, eller om vardagen utan alkohol. Lika viktiga inlägg och läsvärda inlägg.
Min omskolning fortsätter och fortskrider till kanske ibland häpna kollegors nöje. I dag häpnade jag över den vänlighet som en tidigare antagonist visade.
Livet är oförutsägbart och nu börjar även min frisyr likna Lars Lerins frisyr.

Jag mår verkligen mycket bättre än jag gjort på mycket länge. Det är länge, länge sen jag var spritfri i 3 dagar i sträck.
Nu håller huvudet på att klarna och jag känner mig gladare och piggare.
Men en sak förstår ja, att detta gör att jag har lättare att falla, att tycka att det här går ju bra och jag kan säkert ta ett glas.....
Men jag tror att jag måste vänta några dagar till innan jag försöker mig på det.
En dag i taget.

Endera dagen önskar jag läsa några rader av dig. Tänker på dig från time to time och undrar så hur det är med dig. Jättejättekram!

Begravdes idag. Psyket har verkligen satts på prov. Visst det var fint och värdigt men att hon skulle behöva lämna 29 år gammal känns sjukt.
Påväg hem därifrån kände jag : jag behöver verkligen ett par öl. Jag är värd det. Vill försvinna från verkligheten ett tag. Som tur var hade jag inte möjlighet till det. Nu ligger jag här hemma framför tvn. Min fru är höggravid och min lilla dotter sover. Vad fan ska jag med öl till? Bli full o få luckor o vakna med mer ångest? Nej tack. Det fick bli godis o glass. Imorgon blir det träning. Jag vill återigen uppleva 24 nyktra timmar.

Man glittrar ju lite extra utan alkohol :)

Plufsig och o-glittrig blir man :(

Håller med Mondagmorning, det trallar om dig.

Du låter mycket mer uppåt idag.
Det känns som det trallar om dig

:D

Kramar

Det går jättebra i dag, har inte haft nått sug alls. På morgonen så var jag riktigt gråtmild och mådde pest, men
nu är det bra. Jag har bestämt att vi ska göra nått annat än sitta hemma och pimpla vin i morgon. Jag har betalt för två biobiljetter
och det ska bli så roligt att gå, då jag inte varit på bio på säkert 15 år.
Så i morgon kommer jag att vakna utan baksmälla, känner mig riktigt glad just nu. Men jag vet ju att humöret kan svänga snabbt.
En timme i taget!

Tänker jag på och undrar hur det går för ......

Om du läser....
Varm Kram

Hur går det för dig idag?

Hur gick det, hittade du någon favo av dessa A-fria drinkar?

Tänker på dig, hur har du det?
kram