Senaste kommentarerna i forumet

Det kan vi göra senare!! Jag har förlikat mig med mina vakna nätter, jag är nykter och det är det viktigaste.
Hoppas du har en bra bok som kan avleda din ångest.
Jag brukar tänka att jag har klarat att vara bakfull den ena dagen efter den andra, så då ska jag väl klara av abstinens.
Kör hårt Hulda belöningen kommer

Tack iwfi,,
Jo man har fantasi men inget vett.
Grattis till andra dagen, belöningen som kommer om några futtiga dagar är ta mig fan värt allt, hjärnan skärper sig man får energi och den där ångesten släpper mer och mer..
Kämpa på nu,, och ge för fan inte upp.
Det går att skippa drickat, jag skulle hellre sitta i rullstol än att dricka som det känns just nu.
Det är klart att jag har sug och att humöret svajar, magen spökar och käken är spänd och värker lite, men det kan jag ta

Känner igen det där med att bestämma sig varje morgon, vara SÅ övertygad för att på em hitta på anledningar till att dricka o sen sluta i berusat tillstånd. Jag misslyckades gång på gång med att sluta, men det gick faktiskt tillslut. Det finns ingen a hemma hos mig. Det underlättar enormt att hälla ut. Då blir steget större. Tycker också att du bör pröva en längre nykter period. Det är bättre än man tror och det är inte livsnödvändigt med vin till helgen.., det trodde jag länge. Och du är inte patetisk. Du är i gott sällskap. Och vägen var inte spikrak.., men för mig var nog skillnaden mot tidigare försök att jag körde på direkt igen när jag halkade. Tillsist har man rätt många sammanhängande vita dagar., mår bättre, tänker bättre. Ett annat alternativ är ju att gå till VC eller beroendecentrum och få stöd o medicin. Hänga här är också ett hett tips! Det är fullt möjligt att få ordning på intaget. Lycka till!

Jag känner så igen i det du skriver. Både det i vilken fantasi man har i form av att gömma flaskor samt att ta enslig grusväg hem och i mitt fall hinna hinka i sig två öl. Det är bara min andra dag som nykter idag och jag har med nöd och näppe klarat det. Jag skickar dig massor med styrka och att du ska klara detta ???.

Och en textrad till:
Vi fyllde våra ögon
Med ljuset och tankarna på allt det nya
Det är väl precis det vi ska göra nu, eller hur?. Du beskriver hur allt har blivit "tråkigt". Jag upplevde samma sak när jag drack, men upplever nu att det har blivit bättre. Det är roligare igen livet. Om du kan ta upp träningen igen så är det ett hett tips. Träning t.ex. promenader frigör serotonin och funkar som ångestdämpare. En dag i taget nu!

Nykter är det bästa tänkbara den här dagen. <3 Det kommer andra, bättre dagar.

Och jag känner vinden i ansiktet i din #75. En gång fick jag ett vykort av en kär människa där det stod: "Det är i motvind draken lyfter." Vem har inte sett en drake dimpa ner i backen fort som en kamikazepilot, om och om igen. Men till slut, till slut svävar den högt där uppe, bland kastvindar och solstrålar, fast förtöjd i kompetenta händer. Dina händer.

:)

Finss mycket fint att upptäcka, tänker på dessa textrader:
Och tänk på parken
på våren
Med ögon känsliga för grönt
Och kastanjeblad som paraplyer
Och våra händer känsliga för allt som är skönt.

Och tack för tidigare rader. :)

Nu har lagt mig och laddat med en god bok. Dagen var varit rent förskräcklig med ångest, huvudvärk, jag har väl mått som jag förtjänar.! Gör mig i inga större förhoppningar om att få sova, men jag är i alla nykter. Känns bra

Ja, det tror jag kommer vara ok.
Eller jag hoppas det i alla fall. Hade inte tänkt på den fallgropen.... Tips på den?

Ja du... Jag har en lång, lång historia av depression som jag inte ens var medveten om. Kag trodde alla ville dö... Jag dövade mitt mående med allt möjligt. Sprang jag tillräckligt fort hann inte demonerna ikapp, och började de närma sig så kunde jag finta dem tillfälligt med bland annat alkohol.
Till slut brakade jag så klart ihop och då var jag tvungen att titta på mitt liv i sin helhet. Jag levde inte bra, på något vis.

Jag har tagit hjälp av antidepressiva och så fort jag började med dem försvann suget att "smådricka" på vardagar och lite när som. Jag jobbar med mig själv genom terapi och lever lite annorlunda nu... Känner igen tidiga stress-signaler och försöker justera något tills jag mår bättre. Vissa dagar är skit. Då gråter jag, mår skit och låter det vara så.

Dock så funkar inte drickandet ändå... Vet inte om det är stress eller vad det är, men jag ballar ju fullständigt ut emellanåt och då blir det katastrof. Karatefyllor och kontrollförlust så det skriker om det. Ångest, ångest, ångest och skam, skam, skam som resultat. Sådant jag absolut inte behöver i livet.

Idag ser jag till att få min sömn. Jag backar istället för att forcera när jag blir stressad.
Springer och yogar regelbundet. Äter bättre... Tar hand om "basics". Och har en superbra terapeut som håller koll på mig.
Det går bättre och bättre men jag har massor av jobb kvar att göra...

Hittade mer ölburkar idag,, konstiga ställen ligger de på, tomma och tillknycklade,,, jag hoppade en extra gång på de innan jag skickade dem till sälla jaktmarker

Haft sug idag och huvudvärk.
Botades med en promenad i rask takt.
Eller,, nja suget är kvar men huvudvärken är borta, men det är hanterbart.
Detta går bättre än vad jag trodde det skulle göra. Jag började trappa ned mitt drickande cirka en vecka före totalstopp, nu känns det som det var en bra strategi för mig, dock hade jag lite abstinens under min nedtrappning men sömnen var hyfsad och jag vaknade utan illamående..

Brukar göra som du, skylla på värktabletter eller bilkörning.
Problemet är att jag brukar trilla dit när jag kommit hem. Känner du dig ok när du väl landat från festen och är hemma?

Dosering för: Delirium tremens, predeliriösa tillstånd och akuta abstinenssymtom: 15-25 mg 3-4 gånger dagligen.

Du borde nog inte ta 3 tabletter... Inte ens två åt gången. Det verkar ju helt galet. De är oxå beroendeframkallande och effekten förstärks av alkohol. Hoppas du lyckades göra dig av med all alkohol medan du stod där och hällde ut. Det var starkt av dig att sluta dricka tycker jag. Särskilt med tabletterna i kroppen. Så jo en lite bra start ändå! Kom igen nu Lena 72. Du kommer att vara sugen på vin ganska länge. Men jag kan svära på att du inte är sugen på ångesten och bakfyllan som kommer. Och den är då mycket längre än det lilla rus du får. Dessutom måste du ju dölja att du är full för din man... Och då är inte ens fyllan rolig kan jag säga av erfarenhet. Kör på, nu är du på gång.

Konstig ångest:/kryp i kroppen men många bra stunder idag. Känns som riktiga endorfiner letat sig fram då och då och har haft förvånansvärt bra humör och tålamod. (Jämfört med några veckor sedan när humörsvängningar var mkt värre). Känslan av att vilja snabbspola fram några veckor kommer ibland och det är sjukt vad lång en dag kan kännas när alla konturer är skarpa. Gillar att jag tagit tag i det här och idag tror jag på mig själv.

På lördag ska jag och min man på fest. Utmaning att stå emot när det bjuds på bubbel (min stooooora akilleshäl)
Behöver er hjälp för tips och trix för att inte trilla dit, inte ens på ett halvt glas för då vet jag att jag är rökt!
Min plan är att köra bil och skylla på värktabletter för jag orkar inte outa de faktiska orsakerna än.
Hur gör ni i såna situationer?
Kram

Det var då själva f-n och skit att det skall vara så svårt.
Det är på gränsen att jag hallucinerar om iskall prosecco som säger plopp när man öppnar och kittlas så gott i munnen.....
Ni ser själva. Läge för tvångströjan,???

Ska kosta på mig en ny grammofon och lyssna på mina gamla skivor av Barbro Hörberg. Tycker så mycket om hennes texter om livet!

Börja med att ta en dag i taget och bestäm sen hur du vill forma ditt liv. Jo, det är gott med ett glas vin men inte nu utan kanske senare! Jag gjorde alkoholhjälpens uppdrag två gånger och det var till viss hjälp och ett lite längre uppehåll var bra! Jag använder fortfarande loggan eftersom det är lättare att begränsa sig om man bokför. Det gäller pengar, mat och antal vinglas.
Dom klara tankarna kommer som belöning efter en tid.
Det du beskriver är att du slutat bry dig om dig själv vilket också jag gjorde. Göm inte bort att det positiva i livet finns kvar men att ensamheten gör oss lite dumma. Vi gör fel val!

Hög igenkänningsfaktor i det du skriver.
Det är så hemskt att inget är roligt längre. Som att vara död mitt i livet.

Men jösses! Den dosen kan ju inte stämma. Måste ha blivit fel?

Jag ska följa din resa också, hoppas att den blir lite längre det lönar sig när välmåendet kommer.

Så sant det du skrev om att alkoholens enda väg är neråt. Jag kämpar på, nu är kvällen här och jag mår fortfarande dåligt men hade inte förväntat mig något annat heller. Tar en timme i taget, fasar för natten då jag med all säkerhet kommer få problem att sova. Nåväl det får väl gå, tack för att du kommenterade, kände mig lite mindre ensam