Senaste kommentarerna i forumet

Kontakta din läkare för hjälp. Medicin är en bra hjälp.

Vet ju precis stadierna när man slutar, har ju gjort det 2 gånger förut och det är verkligen tufft men känns som om jag har lite mer drivkraft nu! Nu kan jag inte längre luta mig på min sambo, nu måste jag lösa detta för att kunna ta hand om barnen själv. En dag i taget med förhoppningar om ett nytt liv längre fram.

Hej Lena72!
Vi sitter visst i exakt samma båt.
Jag har haft en veckas tack-och-adjö föreställning till alkoholen.
Just nu motiverad men skräckslagen,
Hoppas det går bra för dej!

Förra veckan var jag dyngrak på stan. Irrade runt och förolämpade folk, snubblade runt på varenda öppen krog.
Satt på en parbänk och rökte, rökt har jag inte gjort sen 92.
Kvällen avslutades i tvättstugan där jag gömt en flaska.Sen snubblade jag in och väckte min man som skulle upp klockan fem på morgonen.
Stolt man blir över sej själv.
Hela veckan sen dess har jag ägnat åt att hata mej själv och ha ångest.
Firade mina tillkortakommanden igår med en sjö av vodka.
Drack och drack med förhoppningen att bli medvetslös men si det blev jag icke.
Blev inte ens särskilt full. Fick bara ännu mer ångest.
Idag är en dag i helvetet.
Har ringt och fått en tid på alkoholpoliklinik i morgon bitti.
Min man har lovat se till att jag kommer iväg.
Det här är sista chansen. Är fullständigt skräckslagen.

... Att du är livrädd.. Men du måste våga konfrontera den rädslan.. Har du pratat med din man om ditt beslut att söka hjälp? Om inte så tycker jag du direkt ska berätta och säg just hur rädd du är!!! Våga erkänna att du inte vill förlora honom/din familj och att du VILL bli frisk från din sjukdom.. Berätta allt du bär på..ut med ALLT.. Du har stöd härifrån .. Skriv gärna mer jag läser.... Skivkar styrka...

för att bli lämnad. har så svårt med det.

Insikten att du måste bli fri är stort nog.... Andas.. Gå till läkaren och kräv att få HJÄLP!! Du kommer vinna detta! Sänder omtanke... Livet väntar där ute på dig..

För några år sedan hade jag den där ständiga oron på kvällen, jag känner så igen mig i det du beskriver. Jag köpte en "sömnkurs" på nätet genom apoteket tror jag, ev hette den livanda. Den innehöll övningar och lite mindfulness. Jag tror det kommer veckobrev. För mig var det väldigt bra jag gillar den sortens projekt... Nu för tiden är oron på kvällen borta o känner jag den ibland så kan jag hantera den. Kan numera tänka att den finns men är inte farlig, den går över. Jag minns att kursen var en del i att jag började kunna hantera oron. Senaste året har jag lyssnat mycket på avslappnande cd dagtid och efter ett tag har det funkat att slappna av även utan cd. Det var bara ett tips eftersom jag vet hur jobbiga de där nattliga timmarna är. Hoppas att du snart kan sova lugnt utan oro.
Tilde

Underbart att höra om dina två månader och din tillförsikt framåt! Hoppas du får en härlig och välbehövlig semester!

Själv har jag 5 månader i bagaget. Semester på varma breddgrader var en utmaning, så mycket är förknippat med ett glas vin, en kall öl och där jag var, fanns det inte a-fri öl. Men hittade en alkoholsvag som fick duga.

Igen - stort grattis till dig! Starkt och bra jobbat!

2 månader - så otroligt bra! Är själv tillbaka igen och gör ett nytt försök - inspirerande att läsa din tråd!

Mycket bra att du pratat med din man. Det är ett stort och starkt steg att våga ta. Bravo till dig!! DU är mycket starkare än du ger dig själv credit för. Jag kan riktigt känna hur du kämpar mot A demonen Lena och jag vågar påstå att jag på många sätt förstår din rädsla och oro... kanske är fel sak att fråga men.. har du funderat på att gå i behandling.. ? Alltså att komma bort från hemmet och komma till en miljö som är dedikerad till att hjälpa dig bli frisk ?.. Är det något som du skulle kunna tänka dig? Jag tror du behöver det miljöombytet men rätta mig om jag har fel.. vill inte trampa dig på tårna .. bara en tanke jag fick.. Sänder dig massor med styrka och tankar om hopp och önskar så att du ska hitta tillbaka till dig själv och ditt fina liv.. Det GÅR... det LOVAR jag!

Tack Anders! Ja vaknade upp till strålande sol ute, tittade på min telefon imorse och hade fått sms av min partner, kallt och kort grattis på din födelsedag , inget mer. Blev ledsen och ångesten kom på mig, men den lugnande sig ganska snart. Vet att hen är sjuk, men ändå, ibland tänker jag "kan hen inte låtsas en liten stund och säga ngt snällt eller bita ihop en liten stund för min skull" men samtidigt när jag läst mig till leda om depression så fungerar det inte så, man tänker på sig själv bara och får ångest av andra.

Igår kväll hade jag en jättebra kväll , tänkte mer förnuftigt och inte låg och klurade på hundra trådar som jag har gjort de närmaste dagarna, vanföreställningar usch ! Men det är så jag levt senaste året, med detta, blir tokig i huvudet av all A, man blir fasiken det!
Jag hittade på saker i huvudet och förstorade upp saker när jag drack.
Vet vad mitt A beroende beror på redan och det är många av er som fortfarande letar efter varför, nu är jag inne i dennperioden att jag måste komma till insikt med vad jag ska göra till vilken gräns, att ha levt med en människa i över 2 år, älskat, känt mig älskad, bästa relationen jag haft som plötsligt vänder över en natt och vill inte se mig, inte kännas av mig. Jag drack igenom mig detta fram till förra veckan, lediga dagar blev A heldagar , jobbdagar slutade i sängen men vin, vaknar upp skakig och ångestfylld varje morgon.
Mitt mål med att sluta med alkohol är att ta tillbaka kontrollen över min kropp och huvud, veta att när jag ältar ngt är det JAG dom gör det och inte A. Vad är vad liksom!

Som tur är har jag världens bästa man som jag för ca 5 månader berättat för (trotts det skäms jag o skåpsuper)
Jag går 1/ vecka hos en alkoholtant, hon tycker jag skall bli nykter o börja med antabus. Jag har väl inte nått min personliga botten o kämpat med att kunna dricka normalt men börjar inse att nu går det snabbt utför.... Att tänka hur, vad, när, gömma, smyga, ångest tar SÅ på mina krafter. Vill få tillbaka mitt kidnappade liv. Trött att vakna slö o ofräsch o tänka vin.....
Vin, vin, vin varje minut!

Men..... Så rädd! Hur skall jag trösta mej? Från vad? Ja allt bara snurrar!

Hej Lena 72, jag hoppas o tror att du får den hjälp du behöver, våga be om den. Jag har själv gått och trott att jag måste, vill fixa allt själv. Men har nu äntligen fattat att jag inte klarar detta själv. Ang campral, åt jag den för ett par år sedan under en övbehandling , jag märkta ingenting egentligen, men jag drack inget heller under dessa två månader. De ska ju funka som att man tappar intresset o suget för a. Gör du inte det, är den inte verksam, kan jag tycka. Men vet egentligen inte. Beror kanske på tid du ätit dom , styrka osv...annars , om du verkligen vill o vågar släppa snuttefilten, kan antabus hjälpa, då är det stopp liksom. Men även där är motivationen som avgör, jag menar, man kan ju alltid sluta ta dom. Nä hur vi än gör, och vilken väg vi tar, är inte alldeles lätt med denna hemska sjukdom i hälarna. Jag hoppas du får kraften och hjälpen du behöver, det är du värd. Kram

Usch nu måste det ut, efter 6 veckor av hygglig måttlighet (ca 10dgr med ah, 33 utan) så har sista dagarna inte gått bra. Tors lite ah, fredag för mkt, lör lite ah, sön vit, igår en hel flaska vin huah :-(. Igår riktigt ah-beteende, köpte en flaska vitt vin för att jag skulle vara själv hemma och drack upp den på ca 2 timmar. Är på jobbet idag, blev igår avslappnad och tung, tänkte ingenting. Är besviken över att jag lät mig själv upprepa mönstret jag vill ur.

Jag har ett par saker som försvårar att orka sluta helt. Utan att dricka så har jag en eftermiddags och kvällsoro i bröstet som till slut övergår till ångest och lagom till att jag ska sova så är jag trött men negativt uppvarvad och stressad. Jag kan då absolut inte sova, snurrar hit och dit i timmar och har till slut arbetat upp en stress och ångestnivå som får mig att må ordentilgt dåligt. På morgonen är jag då väldigt trött och under dagen trött, håglös irriterad..och så byggs det upp samma mående igen framåt kvällen. Jag förstår ju att det säkert har ett samband med att jag druckit för mkt ah bakåt och om jag lyckades avstå längre så skulle kanske mitt inre stabilisera sig mer och jag skulle börja må bättre. Bakåt har jag ätit SSRI (?) antidepp mot oro, i ca 1½år och gick då också i bra terapi men slutade för ca 6 mån sedan. Jag har också i perioder haft insomningstabletter då jag har en störd sömn. Vill helst undvika insomningstabletter då det är så jobbigt att sluta med dom igen sen, men nu när jag sover så dåligt så måste jag kanske höra av mig till husläkaren om nytt recept.

Att stryka på kvällarna var faktiskt ett bra tips, jag behöver lite styrning så jag håller mig sysselsatt.

Hej Lena72 , jag kom över din tråd här igår och läste dina inlägg. Lider så med dig.. är dock övertygad att du kan komma ur detta om du bara får den hjälp du behöver!! Ibland måste man få hjälp... Vill inte lägga mig i men har du någon runt dig du skulle kunna tänka dig att prata med om detta? Någon som du litar på och känner dig trygg med? Skickar all styrka jag har till dej.

Har börjat med Campral men de hjälper inte alls.....
Erfarenhet någon?

Tack för frågan! Är tyvärr kvar i helvettet och det brinner bara mer o mer!
Planerar att sluta helt i sep, men blir rädd bara jag tänker på att slänga min snutits. Måste sluta nu helt det blir bara värre o värre och snabbt utför tyvärr. Har till o med börjat dricka på dagen.....
Känns som jag skall börja banta (läs sluta dricka) på måndag o nu är jag desperat helgen innan o hinna äta allt sista helgen.

Tack för frågan! Är tyvärr kvar i helvettet och det brinner bara mer o mer!
Planerar att sluta helt i sep, men blir rädd bara jag tänker på att slänga min snutits. Måste sluta nu helt det blir bara värre o värre och snabbt utför tyvärr. Har till o med börjat dricka på dagen.....
Känns som jag skall börja banta (läs sluta dricka) på måndag o nu är jag desperat helgen innan o hinna äta allt sista helgen.
Kram

Godmorgon KalleBoll25 :) Härligt att höra hur stark du är. Helt fantastiskt hur bra insikt du ändå har... var stolt! Min gårdag blev bra. Visst det fanns ett vanemässigt sug mellan 16 och 20 samt en känsla av tristess.. och saknad.. men jag dövade det med god mat och att läsa här på forumet. Vid 20 rycket försvann allt sug och jag somnade som ett barn på bra humör. Jag tycker ofta det är när livet är som tyngst med problem osv som önskan att döva med vin blir störst. Som jag skrivit tidigare så är det mest hur ofta som är mitt problem. Jag kan lätt njuta av ett glas gott vin till maten och sen sluta.. det är när jag blir stressad som jag gärna dövar ångest och just stress med vin... och det mönstret har tyvärr blivit en vana,, och vanans makt.. jesus va stark den är.. hur som nog om mitt... hur känns det för dig... har hört att sinnet blir lättare på nått sätt efter ett tag.. känner du så? Du får gärna vara hurtig och pojkscout det gör inget alls :) var och skriv precis som det känns.. ärlighet vara ju längst :) .. Idag är det tisdag och idag ska jag inte heller tröstdricka.... är jättestressad över några väldigt jobbiga saker i livet just nu... så det e svårt att avstå från " trösten" .. men det ska och kommer gå. Jag tänker som du en timme i taget.. vet inte vart jag landar i detta.. kanske lär jag mig dricka vanligt.. kanske blir jag nykterist.. vi får se.. men just idag.. ska jag ta tag i de jobbiga sakerna och lösa dem med mina bara händer.. inte dricka bort dem. Imorgon kanske man mår hemskt men just idag.. kommer det gå bra.. timme för timme ;).. Hoppas jag :) Känner mig konstigt " ren" i kroppen idag.. var nog för att man sov utan A i blodet.. bra känsla :) Tack för allt stöd och insikter.

En klok person skrev: Det är inte svårt att sluta dricka. Det svåra är att inte börja igen.

Kom ihåg att hjärnan inte är sig själv just nu. Den vill ha sitt gift till varje pris och kommer hitta på vad som helst för att du ska ta en öl/hutt/vin. Jag slutade röka för ett par år sedan och då tänkte jag på cigg jämt och drömde att jag rökte. Det höll i sig länge minns jag, händer ibland fortfarande. Så blir det nu med, gissar jag. Men jag ska inte dricka idag!!! 1 timme i taget.
(P.S jag hoppas att jag inte framställer mig själv som en hurtig pojkscout nu, tycker själv att det är irriterande med alltför mycket glada tillrop i dessa sammanhang. )

Odette: tack för ditt stöd. Hoppas jag kan stötta dig också. Det går upp och ner nu. Men: ingen alkohol idag heller! Skönt att ha kommit så här långt. Har fortfarande abstinens tyvärr, men jag vet att det hör till. Kom igen nu. Kämpa på!!!

P.S. Jag har en liknande situation med min familj.

Dag 17 tisdag, sov länge idag. Så skönt. Ska gå upp snart. Två tankar ploppade upp när jag vaknade. Jag behöver fundera på om att byta jobb eller förändra där och prata framtid med hon där borta. För stort frågetecken nu tycker jag.

Vågaförändra64, bra gjort. Skriv av dig här på ah. Det hjälper. Starta en egen tråd så är det lättare och följa. Lycka till nu.

Jag tror som du Miriam :)

Min semester är slut. Den har inte varit nykter. Endast en nolla har jag skrapat ihop. Jag har städat och rensat, på flera plan.
Men, jag har iaf hållt mig till max en flaska vin (utom vid två tillfällen)

Har återupptagit kontakt med två vänner, jag tidigare prioriterat bort.
Tagit tag i kosten.
Funderat på vad jag egentligen vill göra, och vad som är viktigt.
Också skrivit lite dagbok (i pappersform)

Har även varit på en middag, där jag höll mig på en bra nivå.

Mitt mål är nu att må så bra jag kan. Och när det gäller ah, dricka så lite som möjligt.
Jag ska samla på helnyktra dagar.
Och börja köpa småflaskor till helgen istället.
Har testat, och det funkar rätt bra. Lagomt avslappnad och fortfarande kontroll.

De närmsta veckorna kommer innebära mycket aktiviteter, där det inte fungerar att vara full, eller att inte vara körbar. Och om jag super bort mågra dagar, kommer inte planeringen att hålla.

Veckans plan är nykter tisdag, onsdag, torsdag, troligen ett glas vin på fredag, och lite mer på lördag. Men inte mycket mer. Och nykter söndag.

Tack för din tanke Jullan! ❤️

Jag är nog på rätt kurs iaf :)